Okategoriserade

Den stora tjuvarlistan.

8 maj, 2022

Okej jag väljer aktivt att sno denna lista av Gabriella Skog. Så tjuvig är jag. Till mitt försvar hade hon faktiskt snott den av Flora. Och då är det väl okej? Eller? Vad vet jag. Nu är det gjort i alla fall. 

Tre saker jag har skjutit upp:

  1. Att betala min jävla restskatten. Ursäkta? Jag var så drabbad förra året. MISÄR i sinnet var det typ hela 2021. Och så drabbas man. Och ska betala en restskatt på tusentals kronor. Kränkt var jag. OBS! Är en person som älskar konceptet skatt.  
  2. Körkortspluggandet. Fybubblan vad tråkigt det är. ”Får man köra om en cykel i en obevakad järnvägskorsning” HUR FAN SKA JAG VETA DET? Ja kommer gå galant hör ni ju. 
  3. Städningen. Det är koaz i diverse vråar, garderober och skåp. Skyller på att jag har lite mycket nu. Men let’s face it. Jag är bara dålig på att städa. Beskyller mina föräldrar för det. Precis som man ska göra med allt man är dålig på. 

Tre saker jag längtar efter:

  1. Att liksom bli lite varm i kläderna på mitt nya jobb. Just nu är man ju bara livrädd hela tiden. Precis som man är på ett nytt jobb. Får hög puls vid nya mejl, så fort någon tiltalar mig alternativt när det pratas om vad som ska ske i höst. Vi ska inte ens prata om alla pinsamma saker man säger på möten när det är stelt. Gud jag är så awkward. 
  2. Typ sommarkläder. Långa klännngar, tunna tyger och färgglada mönster. Vara solongs på en uteservering. Kanske gå på nån fest på nåns balkong. Äta pizza i nån park. Jag och min kille flyttade praktiskt taget ut i vitan i sommras. Gud vad myz. 
  3. Äh. Mitt körkort. Som kommer hända cirka 2027. 

Tre saker jag har lagt märke till:

  1. Att jag har blivit cool. Nej men LOL. Carro och jag pratade om det i CPH. Att vi liksom har landat i vilka vi har blivit som personer. Och insett att vi är rätt bra människor. Absolut mycket ångest i bröstet fortfarande. Men har landat i att jag är en rätt bra människa. Vettig, smart och typ lite snygg i vissa ljus eller nått. 
  2. Att The Kardashians på Disney+ just nu är mitt ljus i livet. Fybubblan vad bra det är. Välproducerat, kul och snyggt. Alltså inte personerna. Utan formatformen. Jag blir så impad av folk som gör bra tv. Alltså Kris Jenner, geniet. Se om ni inte har checkat in. Absolut själadödande. Men riktig bra underhållning. 
  3. Att chokladbollar är livets bästa fika. Den som säger nått annat borde dö. 

Tre saker som gör mig glad:

  1. När jag tänker på mitt liv just nu. Hur bra det har blivit! Jag har landat på en plats där jag känner att det händer mycket kul just nu. Fina saker kommer mot mig. Och det gör mycket glad. Jag är otroligt lyckligt lottad. Det är nu det tar fart. Jag känner det verkligen. 
  2. Att jag och min kompis Carro har hittat en ny parfym. Tully från Hermes. Kostade skjortan med värt varenda peng. Pinsamt dock att två bästisar skaffar samma parfym. Vi är påväg mot att bli samma person. 
  3. Att min moster har fått en åsnebebis. Jag tror inte ni förstår hur gullig den är? Den har små små tuffsiga öron. Ja, men ni fattar. 

Tre saker jag vill rekommendera:

  1. Att äta grekisk sallad tre dagar i rad. Man tröttnar inte. 
  2. Facetimea med nån ni gillar när dom kollar på nått du tipsat om. Tvingade min kille att ha en livereaction till trailern för Don’t worry Darling med Harry Styles. Vi var båda så pirriga efter.
  3. Sluta följ killar på insta. Det är så tråkigt. 

Tre saker jag vill göra snart:

  1. Alltså gå på fest. Och sen ha efterfest. Gärna med djur. Hade en efterfest när en hund närvarande för ett tag sen. Det var kul. 
  2. Säga till alla jag tycker om att jag älskar dom. Har blivit blödig. Och kärleksfull.
  3. Köpa nått dyrt. Vill fira mitt nya jobb. Sugen på en Atp-väska alternativt nått från Lollys Laundry. 
11
Äventyr min helg

48h i CPH

2 maj, 2022

I torsdags vaknade jag mini-mini bakis efter en aw som var så trevlig att jag ALDRIG ville gå hem. Men jag hade ett tåg att hinna med för tusan. Så med andan i halsen slängde jag ner dom sista klädesplaggen för att sedan rusha till tåget. Friberg var fullkomligt livrädd att jag skulle missa tåget pga mitt partajande dagen innan. Men klockan 08:00 stod vi på centralen för att köpa mackor på Gateau. Förlåt men dom är ju hiskeligt dyra? – En triljon sa kassaören och jag nickade och betalade.

Fem timmar av konstant babbel var precis det som skedde. Vi kom till en Köpenhamn som var så soligt! Frasen ”JAG ÄLSKAR KÖPENHAMN” kom stup i kvarten. Der var så kul. Alltså fatta att gå eller sitta bakom oss på tåget. Ett jävla tjat. Gud mardröm. Varför är han en horribel människa?

Jag och Friberg bodde i Kødbyen. Alltså det är så hippt. Fullt av urbana, cool och stilrena danskar. Förlåt men danskar, SÅ SNYGGA. Gud får man säga så? Jo men det får man väl. Jag har varit pirrig. Pirrigt för att det var typ en stilresa. Vill liksom ändra allt med mig själv och min omgivning. Vi åt pizza på otroliga Mother. Hade en kalasfylla där för 4 år sedan. Minns att jag kaskadkräktes på heltäckningsmattan på hotellet. Det gjorde jag inte den här gången. Mother är värt ett besök iallafall.

Alltså pulsen i Kødbyen. Man gillar det. Må var en stor alkoholromantiker. Och är helt medveten om att det är åt helvete. Men fasiken vad trevligt det är när man kan gå ett glas mellan uteserveringarna. Vill leva så. Det fria liksom. Jag är dansk i själen tror jag. Som alla andra svenskar som behöver leva ut. Gud är en så platt människa. Vi hamnade på Paté Paté. Lyxigt. Snyggt och coolt. Folk svajade runt. Berusade och fulla av liv. Eller ja, enligt Carro. Såg ej detta. Vi beställde avsmakningsmeny. Vi tänkte. Gud små tallrikar. Där hade vi FEL. Enorma tallrikar var det. Vid rätt sju sa vi – Nej men det räcker nu. Så desserten fick vi hoppa. Generöst och gott var det.

Dagen där på var vi på äventyr. Vi gjorde stan. Fönstershoppade lite om man säger så. Pinsamma saker som hände – ja, jag ramlade praktiskt taget på Ganni. Ni vet som Carrie gjorde i Paris? Mitt skosnöre fastnade liksom i ett hål i trappan. Och på två sekunder låg jag nästan på golvet. Så pinsamt. Jag skrattade högt. Traskade runt på Illum. Kollade på saker som var dyra. Gud vad jag ska skaffa mig en lyxig stil. 2022 – mitt snyggaste år. Så ska det bli. Sen chillade Carro runt i parfymdisken. Herregud vad hon är lyxig där. Hon pratar doftnoter och sånt. Jag ba ”mmmm” och låtsas fatta vad hon säger.

Sen bar det av till Reffen. Reffen ligger vid Cristiana typ. Gud vi var så sköra när vi kom dit. Hungriga och trötta. Jag filmade Carro på avstånd när hon var som svagast. Det är en enorm matmarknad där. Vi mådde kanoners. Åt toast och mac & cheese. Frossade i ost gjorde vi. Och drack Limoncello Spritz. Vi var rätt i gasen när vi lämnade ön vid 18. Vi snodde en taxi från en norrman. Förlåt ursäkta? Vi är så vassa tjejer. Taxichauffören visade vart borgen låg oxå. Sånt som man bör veta när man är ett borgenfan liksom.

Sista kvällen var vi på Gorilla. Vilket var så jäkla gott. Fybubblan vad jag kände mig hipp där. Klädd i Leo. Bland snygga danskar. Och drack krispigt vitt. Det är så jag vill leva. Att få umgås med en av sina bästa vänner. Under en komprimerad tid. Och bara babbla, babbla och babbla. Det är så trevlig. Känner mig liksom lite hel på nått sätt. Varför har jag det så gött?

Dagen därpå var vi båda dötrött. Carro för att jag snarkat som en tok. Jag för att jag uppenbarligen inte klarar tre dagar av alkohol. Tack livet för allt fint jag får vara med om.

8
Okategoriserade

Dunderhelg

25 april, 2022

Jag hade en jävla dunderhelg. Ni vet. Kul saker på kul saker. April har varit fantastiskt på många sätt och vis. Det har varit så jävla kul framför allt. Lite som det brukade vara, fast typ bättre.

Jag och min kille sågs vid femtiden på Sveavägen. Vi skulle på teater. Men först middag. Vi åt på Beirut Café i Östermlams saluhall. Har inte varit där på länge. Det var otroligt mysigt. Lagom vanligt. Minns när jag jobbade där i krokarna. På fredagarna åt vi alltid lunch på ”hallen” som man så fint säger på östermalmska. Dessa liv man har levt. Nästan så man glömmer allt som har skett.

Sen traskade jag och min kille ner till Dramaten för att se Liv Strömqvist föreställning. Ni vet när man ser nått och ba ”WOW”. Två timmar gick så otrolig fort. Jag ville inte att det skulle ta slut. Vi satt där helt amazed. Så mycket skratt, mörker och viktiga ämnen man snuddade vi. Förstår verkligen alla otroliga recensioner. Tror pjäsen går någon månad till. Tycker ALLA ska se.

På lördagen var galej. Tog en selfie. Tyckte jag var lite gullig. Har utvecklat en otroligt ”borglig stil”. Vet inte riktigt hur jag känner inför den. Kul med färg iallafall. Om några dagar åker jag och Friberg till Köpenhamn. Och då vill jag ha en cool stil. Går det att lösa tror ni?

Min älskling Steph fyllde 29! Och det skulle vi ju fira för tusan. Vi började kvällen på Gamla Dovas aka kloster tror jag det heter. Otroligt trevligt var det för en fördrink. Steph och jag lärde känna varandra när jag jobbade på SF Studios. Vi blev workbesties. Hade en slackchatt som gick varm hela tiden. Under kvällen pratade vi om fördelarna med att jobba i en liten bransch. Att det egentligen bara är en tidsfråga tills man jobbar ihop igen. Det var fint.

Sen gick vi till Bar Homage. Fyfan vad trevlig. I baren var det liksom en stark P3-guld vibb. Alla var coola, snygga och liksom smarta. Alltså allt jag inte är. Fick dock inte mindervärdeskomplex. Kände bara pirr. Kul att titta på folk. Och ja, det var självklart kändisar på plats. Rebecca Scheja om ni är nyfikna. Btw, det var så mysig födelsedagsmiddag. Ni vet samtalen tog inte slut, det var högt och lågt och intressant. Är så blessed med mina människor.

Jag åt lyxiga vårprimörer, i en ljuvlig sås och gudomlig potatispuré. Toppat med lite brödkrutonger i brynt smör. Hallå DOG och kom till himlen. Vill förevigt äta den rätten. Minns så tydligt när jag jobbade på en stor hotell & restaurangkedja. Jag och Fribbe som var kollegor på den tiden frågade liksom Mr Big Guy, den stora kökschefen för alla matverksamheter om han kunde specificera vad primörer faktiskt var. Han tittade på oss stressat och ba ”Ähhh ähhh”. Vet fortfarande inte om han tyckte vi var puckade eller om han liksom inte visste vad primörer är för något. Gå till Homage iallafall. Det är gott. OCH DYRT.

Dagen därpå var jag mysbakis. Ni vet när man känner att allt är möjligt, livet leker och att man bara är lite trött i hjärnan. Gjorde vettiga saker. Som att packa undan alla vinterkläder, pluggade körkortsteori och planerade upp veckan. På eftermiddagen mötte jag upp med min kille. Han var bakis på riktigt. Vi åt tacos och såg en romantisk komedi i soffan. Vi snarkade ikapp halvvägs in. Sen gick vi och la oss vid tio. Drömslut på en drömhelg.

På torsdag är det Köpenhamn som gäller. VAD är det för liv man lever? Är lycklig.

6
min helg

Välkommen till livets enda högtid

19 april, 2022

Det finns många själ till att älska påsken. Kanske är det vårluften? Eller är det den ljuvliga maten? Eller är det kanske det naturliga avbrottet som sker. Fem dagar av paus. Kravlöst levande. Äta. sova. Vila. Äta lite mer. Bläddra nån bok. Sova lite till. Min enda högtid när jag tänker efter. Älskar konceptet av non-stop sillätande följt av pastelliga fjädrar. Jo tack man gillar det. Dock har det varit en liten oro i kroppen. Kanske är det allt som hänt om i Sverige? Kriget som pågår på andra sidan Östersjön eller faktumet att jag inte tränat på en evighet. I allt det härliga är det något som har skavt, som det ofta gör.

Jag började påsken med det viktigaste måltiden av dem alla. Skärtorsdagsmiddag med Caroline Friberg. Vi gick till vårt stammishak Två små svin i Årsta. Är det inte fint närman skapar egna traditioner med sin egen sfär. Gud. Kanske är det ett ålderstecken. Vad vet jag? Men när jag sitter där med henne. På Skärtorsdagen. Precis som jag gjorde förra året. Då känner jag mig blessed. Tacksam för att vi mår bra. Att vi har varandra. Och att vi överlevt ett till år. Tillsammans. Gud vad jag älskar na.

Smörrebröd for lajv. Mitt ex sa att jag hade gubbig matsmak. Vet inte riktigt vad han menade med det. Typ att jag liksom älskade sill, lax och typ potatis. Sånt som sjömän åt på 30-talet. Älskar den typen av mat. Älskar också gubbar. Finns det ett mönster? Ni vet väl att Plura ALLTID är mitt frikort. Min mamma har till och med sagt det till Plura himself. Han svarade ”Lite ung kanske”. Tråkigt. Åt smörrebröd med gubbröra samt en med brynt smör, räkor och pepparrot. Dog och kom till himlen. Sen gick jag och Carro till sunkhaket och klassikern Hjälmarn. JA, vi stängde stället. Tack för den Skärtorsdagen.

Dagen därpå åkte jag hem till mina föräldrar. På bordet var det en påskduk och kycklingar jag skapade på dagis runt åldern fyra. Faktumet är att jag äskar att komma hem till dem. Ligga raklång i soffan. Tjöta om ingenting. Och pilla på telefonen i grupp. På självaste påskafton började jag och mamma dagen med melodikrysset på P1. Som vi alltid gör. Varje lördag. Kanske vår enda familjetradition. Den vill jag verkligen ta med , till nått, vad det nu än blir.

Påskafton ägnades åt övningskörning, en promenad i vår lilla stad och matlagning. Det bakades, skapades och dracks. Förr var det en hets runt påskägg. Nu ligger mitt fokus på sillen. Jag älskar sillen. Känner en sorg i mitt liv att den kom in så sent. Jag var väl 14 när jag började uppskatta det. Det gick hela 14 år utan att jag tog en sillbit. SKANDAL. Förresten, ni har väl hört om hägrarna i Solna? Kolla här. Genom ett generöst arv från en äldre dam har fåglarna fått sin sill för året. Ska absolut stå i mitt testamente. Mer sill åt fåglarna.

Sen börjades det äta. Kändes som vi åt konstant i två dagar. Nyaste tillskottet på The E table. Gubbröra i snapsglas toppat med kavring stekt i brynt smör. URSÄKTA? Genialt. Magen är fortfarande lite i obalans. Är ovan att äta mycket. Äta måltider. Det äts ju otroligt mycket äggröra och havregrynsgröt här hemma om man säger så. NU har jag pratat färdigt om sill.

Förutom ätande gjordes det inte så mycket mer. Jag hade några sidor kvar av denna bok. Läste klart den lilla jäkeln. Den har mest legat som ett dåligt samvete när jag plockat upp nått nytt. Sen sågs det ett och annat avsnitt Robinson & Vi i villa. Mera tv-högtider. Kvalitetstid är fasiken när hela familjen är samlade framför dumburken. Årets stora påskfilm var Ur Spår – finns på Nettan. Svensk komedi om Vasaloppet och att vara syskon. Jag grät floder. Tänkte också – ska man åka vasaloppet kanske? Mamma skrattade när jag sa det dagen därpå pga att ja – har aldrig åkt längd. Så det var den påsken.

Påsken är över. Vafan ska man leva för nu?

7
Okategoriserade

TRE BILDER FRÅN DE SENASTE DAGARNA

14 april, 2022

Födelsedagsweekend är över. Thank god. Man älskar ju det när man är i det. Men fasiken vad utbränd jag var där på söndagen. Självaste födelsedagen spenderades med ett gäng goa typer, cirka 10 vänner + en hund på min kvarterskrog. Jag kände mig helt överväldigad av all kärlek. Och alla mina vänner jag har samlat på mig. Jag är lyckligt lottad. Tog absolut inte en enda bild under kvällen. Det bästa betyget tycker jag. Denna dimmiga bild när jag ser näst intill galen ut tog Carro vid 00:45 innan allt skulle stänga. Sen hade vi efterfest till klockan 03. Tror ni mina grannar älskar mig? Tror inte jag. Nu ska jag sluta tjata om min födelsedag.

Jag har börjat nytt jobb. Jag jobbar nu som Marketing Manager på Paramount. Ibland kommer nya möjligheter när man minst anar det. Så nu kommer jag hänga där tills i slutet av September. Att jobba med film är något jag har saknat. Det jag älskar mest av allt kanske. Gud det låter töntigt. Men jag älskar det. Så ja, det är det jag pysslar med nu. Igår firade jag och min kille att första veckan passerat. Inga tårar, utan med rätt bra magkänsla. Vi drack rödpang i vattenglas (ursäkta, är inte det de bästa?) och åt mozzarella och vitt bröd. Länge leve livet.

Påtal om att fira saker – unnade mig en gåva. För nytt jobb, ny ålder och ja bara för att. Köpte min bästa ansiktsmask från Peter Thomas Roth. Pumpamasken kom in i mitt liv för cirka tre år sedan. Jag var på AW med Carro och hon hade en helt otrolig hy. Jag frågade om hon hade botoxat sig. Hon svarade nej. Hon pitchade in denna otrolig mask och jag var såld. Fyfan vad bra den är. Och den doftar också otroligt, som en amerikansk mall i juletid. Billig är den dock inte. Finns att köpa här

Nu ska jag äta skärtorsdagsmiddag på Två små svin. Glad påsk på er.

5
Okategoriserade

Inför ett nytt år på planeten

8 april, 2022
Äter ALLTID i badrummet

Att fylla 28 känns läskigt. Så mycket saker som jag borde ha koll på. Typ som hur man borstar sitt hår, hur man behandlar svamp i underlivet eller vilka fester man ska/inte ska ha inneskor till. 

Omedvetet är det också en evig stress med allt som pågår inom mig och på sociala medier. Jag önskar att jag verkligen var en sån person som skulle stänga av. Men det är jag inte. När jag ser par i min ålder köpa lägenheter på minst 69 kvadrat mitt i Vasastan är det som en allergisk reaktion som sätts igång i min kropp. Strupen blir mindre, blicken flackar och hjärnan blir trött. Inte för att jag nödvändigtvis vill dit, till Vasastan alltså,  men för att det är något jag inte kan få just i detta NU. Samma sak gäller förlovningsringar som glimmar, gravidmagar som är vackra eller karriärer som känns pirriga. Det stressar mig. Även fastän jag är så stolt över där jag är och just min resa. Är det bara jag som är oskön?

Mitt 27:e år på planeten har skakat mig. Hurricane fick en Hurricane om man säger så. Nog känner jag mig starkare än någonsin. Men också periodvis på lite skakiga ben. Det viktigaste jag tar med mig är att jag måste bli snällare mot mig själv. Ta hand om hjärta, hjärnan & kroppen. Uppskatta allt jag är men också har. Hörde en podd om att killar inte gillar tjejer med starka personligheter. Inte vissa tjejer heller för den delen tror jag. Jag har lyssnat för mycket på den typen av människor i mitt liv. Sånna som inte har låtit en vara det där.  Jag har tryckt ner mycket under en längre tid, inte alltid uppskattat det vilda, stökiga och roliga. Jag gillar att vara mycket. Att det ska hända saker. Och att livet är fullt av allt det där som är utöver det vanliga. Det måste få vara så. Jag måste få vara jag. 

Inför mitt 28:e år vill jag ha lite mål. Kreativa, flummiga och roliga saker som håller mig vid liv. Saker som kanske gör mig till en bättre vuxen. Men också som får mig att hitta nya vägar att gå. 

  1. LÄRA MIG ATT BORSTA & TA HAND OM HÅRET

Det är ett ständigt skatbo. Dreads, små tovor och lite frizz på det. Håret är tjockt och stökigt. Typ som mitt känsloliv. Att plocka upp borsten är ett litet ångestmoment. Nått jag ofta undviker tills det är katastrof. Jag vill ta hand om håret. Var en tjej med fint hår är drömmen. Jag har en känsla att om jag börjar ta hand om håret kommer mycket komma på köpet. Typ en mindre skräck för instruktionsböcker eller brev frå myndigheter. 

  1. SKAFFA MIG ETT BÄTTRE FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL TID

Jag är rätt bra på tid vill jag säga. Sällan sen. Och om jag är sen finns det alltid en rimlig anledning. Men det är inte det jag vill prata om. När jag menar bättre förhållningssätt till tid menar jag ett mer hållbart sätt att förhålla sig till att inte hela tiden stressa om jag inte är där jag vill vara just nu. Låta saker ta sin tid. Typ lite “trust the process” som min gamla lärare i acting II brukade säga. 

  1. TA DIG TIDEN ATT PLANERA

Med jobb & måsten är jag duktig på att planera och väldigt leveranssäker. Men med mitt private life not so much. Att boka in en frisörtid, en midsommarfest eller tågbiljetter till Norrland är jag katastrof. Det händer liksom inte. Jag hatar att göra planer längre än tio dagar framåt. Det kan vara näst-intill-klaustrofobiskt. Detta resulterar att man ibland sitter där kvällen innan och ba “Jaha. Vad ska man göra nu?” Jag ska bli bättre på att planera och boka in sånna där viktiga saker. 

  1. VÅGA SKAPA

Jag har tagit mitt skapande på så lite allvar. Blir fnittrig när jag tänker på det ens. “Skapande” – vad är det ens? Vem tror jag ens att jag är? Gud pinsam person. Nej med gud. Nu trycker jag ner mig själv igen. Jag vill fixa, trixa & skriva igen. Gå en kurs typ. Det är så kul. 

  1. TA KÖRKORTSHELVETET

Uppkörning & teori är uppskjuten igen. Fan. Det här med att ta körkort när man har ett jobb är typ förlåt men omöjligt. Det enda som är viktigt att avsluta innan 29 är körkortet. Det har kostat en mindre förmögenhet. Och kommer säkerligen kosta lite till. Men vore bara kul att någon gång få sätta mig i en bil själv. Åka gudvetvart.

Idag fyller jag 28. Hjälp.

12
Okategoriserade

Förändring

6 april, 2022

Att vara mitt i mellan är spännande. Att avsluta något och veta att något nytt är runt hörnet. Det kan till viss del vara skrämmande. Men också ganska kul. Jag har varit i en fas där jag har känt – GUD vad livet har förändrats ändå!

I helgen fyllde en vän 30 år (eller ja 31,3). För några år sedan visste jag inte att han fanns. Jag träffade honom genom hans flickvän. Hans flickvän som jag åtta år tidigare träffade på en improvisationsteaterkurs. Hon var lärare och jag lärde mig massa kul. Inte visste jag att jag skulle stå och veva till 04:15 på hennes snubbes 30års galej några år senare. 

Träffade en gammal kille jag jobbade med när jag var runt 20. Han såg likadant ut. Lite mera sliten. Kanske tunhårig. Han har två barn, hund och bor i radhus i Vendelsö. På den tiden hade vi svårt att konversera. Det hade vi nu också. Artiga fraser byts ut och de blir inge flyt. Och jag har ändå ett flyt med det flesta levande ting. 

För typ någon vecka sedan var det två år sedan jag och min kille började träffas. TVÅ ÅR! Pandemin kom. Och allt har typ gått på snabbspol eller nått. Känns som att det varit vi en evighet. Men ändå inte. I början var det en velande och en evig diskussion “Vill vi eller vill vi inte?” Sen blev det bara. Och två år passerade. 

På måndag börjar jag ett nytt jobb. Jag börjar på filmbolag, vågar inte säga vart än. Jag har en ny titel. Den skrämmer mig absolut, men känns som ett rimligt steg. Jag kommer vara en del av något internationellt. Nått stort. Jag kommer vara en av förmodligen MILJONER anställda. Om jag hade vetat detta när jag var 20 hade jag nog trott jag skämtade. “Inte ska väl jag få jobba där?” Detta är ett av många steg. Steg till att hitta tillbaks till mig själv. Mina drömmar. Och allt det där viktiga. 

Och jag har fått tillbaka en längtan till att skriva igen. Och att se saker. Tänk vad livet kan förändras på så kort tid.

9
Vardagsbabbel

28

27 mars, 2022

Hej! Jag är här igen. Lite redo att skriva. Att jag har försvunnit är logiskt i mitt huvud, kanske inte för er. Är förvånad över hur många som tar sig tiden att titta in här fortfarande. Även fastän jag knappt gör det själv. Att öppna datorn har varit jobbigt senaste månaden. Datorn är så kopplat med jobb. Nått jag undviker när jag är ledig. Dumt för jag älskar ju att vara här med er. Jag har slutat med saker jag älskat typ t.ex. som att kolla på serier. Jag ÄLSKAR serier. Måste hitta tillbaka dit. Måste bara hitta tillbaks till mig först.

Om två veckor fyller jag 28 och jag är i chock. En tvåa och en åtta. Det går inte ihop på något sätt. När hände det? Inte vet jag. Att fylla år är alltid lite skrämmande. Tiden gör sig tydlig. Jag känner mig skör inför tiden. Skör inför att den ständigt pågår. En inre stress som alltid pågår. Är jag där jag borde vara? Kanske. Vill jag vara här? Ja och nej! Vart vill jag egentligen? Jag har ingen jävla aning. I fredagspodden pratades det om att vara en sökare nyligen – att ständigt vara på resa och leta efter nått nytt. Min hjärna har gått på helvarv dom senaste åtta åren. Att leta efter en plats och ett hem är påfrestande. Men det är ännu mer påfrestande att det känns som att jag sällan har fått landa i något. Kanske har det drivit sökandet ännu mer? Vad vet jag. 

Låt oss prata om åldern 27. HUR har det varit? H O R R I B E L T. Nej helt ärligt. Jag är frisk. Alla mina kära är friska. Jag har tak över huvudet. Pengar på kontot så jag klarar mig. Jag har en kille som stryker sin arm över min rygg när jag är ledsen. En mamma som alltid svarar när jag ringer. Jag har vänner som får mig och skratta så att jag gråter. Jag har det nog rätt bra. Tänker ofta på scenen i Hair (min favoritfilm förövrigt) när Cooper svingar sig i takkronan och sjunger I GOT LIFE. Klicka här om ni inte sett. En påminnelse om livet vi har och att fånga det. Absolut banalt. Men alltid tänkvärt. För ett år sedan gick jag i terapi. Minns att jag varje gång sa ”NÅTT MÅSTE HÄNDA”. Mycket kan jag säga om året som har gått, men att saker hände är verkligen ett faktum.

Vi kör en snabbspolning av året som passerat. Gallstensanfall trodde jag skulle dö och föda trillingar SAMTIDIGT, dagen efter min födelsedag oxå. Uppsagd pga arbetsbrist, traskade runt hemma i ett par månader, kanon för självkänsla och mående. Höll på att förlora lägenheten och behöva flytta hem till mamma & pappa. Sökte en del jobb. Fick ett jobb. Försökte ta körkort det gick dåligt. Löste lägenheten. Jobbade VÄLDIGT MYCKET. Betalade en triljon i körlektioner. Uppsagd pga arbetsbrist igen (Japp, för två veckor sedan. Mer om det sen). Failade teorin till körkortsprovet. Och strax ett nytt gig igen. Holy moly, det har varit väldigt väldigt mycket. 

Om det är något jag har lärt mig av de senaste året och pandemin är att man inte kan kontrollera ett skit. På grund av allt som skett, som har hänt runt om i världen och mina omständigheter har jag insett att jag nog tappat fotfästet en del. Vem jag är har ibland fått stått åt sidan. Jag har känt mig ledsen, sviken och ganska bortprioriterad. Jag har burit på så mycket oro i min kropp. Oro för hur jag är, hur jag framstår och om jag ska duga.

Jag duger. Gud vad jag duger. Jag tänker på Hair. I got my guts, I got my muscles, I got life.  Jag kommer klara det här också. 27 har gjort mig starkare. Jag vill gå in i mitt nya år starkare & redo. Ska absolut börja dansa mer på bord med skitiga converse osv. Tack och bock för detta rövår. Undra vafan livet ska ge mig nu?

Här kan ni läsa om vad jag skrev förra året kring min födelsedag. Har absolut blir noll procent klokare.

14
Okategoriserade

I miss one week ago

26 februari, 2022

I början av pandemin släpptes låten I miss one week ago. En låt om hur allt förändrades på en vecka egentligen. Hur New York gick från en levande stad till total lockdown på en nanosekund och hur man praktiskt taget finner sig i det. För en veckan sedan var jag på liljevalchs, tog en selfie med ett konstverk och åt en croissant med äggröra. Jag kände mig ful. Fjantade mig med min favoritperson. Det var en solig dag på Djurgården.

För några dagar sedan förändrades allt. Ett tryggt Europa kändes inte längre lika tryggt. Samtal byttes ut. Helt plötsligt pratas det om hur man preppar bäst, vart närmsta skyddsrum ligger och vad som händer när vi inte längre har broar. Vet ni förresten att man inte får ta med dig djur till skyddsrum? Pengar och sparande kändes oviktigt. Att jobba med marknadsföring kändes helt plötsligt oviktigt. Allt man oroat sig för, saker som tagit så mycket tid och energi kändes oviktigt. Jag gick igenom allt i mitt huvud , saker jag vill prioritera, saker jag vill ta mig an och saker som får mig att må bra.

Igår var jag full. Vaknade under vargtimman. Tog upp alla sajter. Läste alla svep. Allt för att hålla mig uppdaterad.

Det är väl såhär det kommer vara nu.

12
Okategoriserade

TRE BILDER & TRE BRA SAKER

17 februari, 2022

Brist på egna bilder pga händer inte så mycket mer än att jag springer Bondegatan ner för att jobba 8h timmar. Sen kommer jag hem. Eller tränar. Eller pussas med min kille. Det är väl ungefär det. Här kommer KULiga saker jag hittat online +lite roliga saker som har hänt på sistone.

Bildkälla här

Folk börjar blogga igen. JA. Bloggdöden är inte här. Bloggen är högst levande. Det gör mig så happy. Bästa Emely Crona och Johanna Söderström har börjat blogga på The Way We Play. Hur härligt? Emely är en riktigt gobit. Vackra texter, kul innehåll och bra bildspråk . Johanna Söderström är man ju ett riktig fangirl av. Vi bor nog i samma kvarter. Ibland ser jag henne springa runt här med sin barnvagn. Blir starstruck. First Aid kit alltså. Tänker på en kille jag var kär i när jag bodde i USA. Vi höll hand och lyssnad på Ghost Town. Tack Klara för det. Älskar förövrigt The Way We Play. Alltid relevant content.

Bildkälla här

Tror det var senaste avsnittet Surret (förövrigt roligaste podden just nu…) där det pratades festlistor. Jag är sugen på fest just nu. Vill ha sena nätter, mycket aw’s och middagar som aldrig tar slut. Har i min telefon skrivit ner festliga tillfällen framöver. Först ut – min 28:e födelsedag!!! Ursäkta – när hände det? Vill göra något. Vet inte vad. Livrädd också att absolut ingen ska dyka upp, sånt som man alltid oroar sig för. Eller är det bara jag? Saker ska firas. Och det är NU.

Bildkälla här

Just nu kollas det på SÅ mycket. Vilket jag älskar. Det är ett intresse jag har. Varför ska jag gömma det? Jag och H kollar just nu Becoming a god in Central Florida med Kirsten Dunst. Jag krävde även att han skulle lära känna mig lite – och ett måste när man ska lära känna mig är fasiken första säsongen av The OC. Otippat nog går den hem väldigt mycket. Det är ju kult eller? Förövrigt är jag besatt av Whitney Port’s youtubekanal. Ni vet från The Hills? Whitney och hennes snubbe regerar bland annat till kultserien Laugna Beach. Finns att se här. Realityguld deluxe.

Det va d.

8