Monthly Archives:

september 2021

Vardagsbabbel

Hejdå September!

29 september, 2021

Halloj! Mitt i mellan en jäkla förutsättningslösa möten, intervjuer och annat vardagspusslande beslutade jag mig för att titta in här. Har haft lite svårt att sätta mig ner och skriva. Inspirationen har inte riktigt känts där och de känns lite som att den ena dagen är den andra lik. Igår var den stora gråtardagen. Ni vet – de spelade ingen roll vad som hände egentligen. Känslorna var bara väldigt närvarande och allt kändes så otroligt på liv och död. Ni fattar fasen. Min manliga bekant kom hit igår kväll, vi åt thai och såg Alla mot alla. Jag tänker att det är väldigt mycket sånt jag behöver just nu. Vardagliga saker utan så mycket knussel. Ett bara varande som lockar till nån typ av lust som borde finnas där ute.

Just nu är kreativiteten liten på paus känns det som. Det finns så mycket jag vill skriva om. Som jag vill reflektera över. Mest för min egen skull. Men också kul för att många av er här inne verkar gilla det. Jag älskar tanken av att vara här lite hela tiden. Skriva om saker jag tänker på. Saker jag gillar. Saker som känns. Men ibland är det svårt att ta sig tiden. Speciellt med andra saker som också måste prioriteras. Med detta vill jag säga. Saker kommer skrivas. Och det är snart. Men ha gärna lite tålamod med mig.

Nu ska jag lämna returnerade plagg från Monkis rea till Postnord. Typisk onsdagsaktivitet.

17
Okategoriserade

Hujeda mig vad tråkigt det kan vara ibland

22 september, 2021

Är på ett horribelt humör. Beskyller det gråa. Just nu är det som att universums tyngsta filt har tagit över Södermalm. Det är så deppig stämning. Skrikiga barn påväg hem från förskolan, trista mejl som ska skrivas och sen så rensade jag ut sommargarderoben. NU är det stickade tröjor och svarta klänningar som gäller. Känns inte som höst dock. Inte sommar heller för den delen. Bara en grå dimma. Leker med tanken att det kanske är dags att flytta? HUR vill jag spendera mig liv egentligen? Vadfan är meningen? Nej men ni fattar. Det är en sån dag idag. Blir väl att äta choklad och kramas med kudden ikväll. Imorgon har jag en svinkul grej på g och en körlektion. Fullkomligt livrädd. Det var det. Kommer med solsken snart.

17
film, tv & underhållning

Saker jag har konsumerat på sistone

21 september, 2021

Låt oss prata om saker jag har konsumerat på sistone. Gillar ju att titta på saker. Det har ni ju redan fattat. Saker man tittar på har ju varit en stor del av det jag jobbat med – så det kanske inte är så konstigt att det är typ det ENDA jag bryr mig. Jag och min kille (gud vågar jag skriva det… har knappt sagt det till honom) satt och surrade om konsumtionsbeteenden här om dagen. Liksom HUR man tittar på saker idag. Förlåt rapportera in oss för nörderi deluxe. Så ointressant också – sa ba ”Nej men nu räcker det. Nu måste vi prat om nått annat. ” Det gjorde vi. Här kommer iallafall lite göttiga saker jag tittat på. Enjoy.

Bildkälla här

ALLTID NÄRA DIG

Jag var på bio(!!!!). Har saknar det en del. Har varit på ett par biobesök under pandemin men nu känner man att det är dags att återvända. Men det var liksom göttigt att sitt i en salong med andra människor och käka lite popcorn. Hur som haver. Såg Alltid nära dig. Baserat på en bästsäljande bok. Handlar om en ensamstående pappa som lever med den dödlig sjukdom. Förutom att tampas med att döden är praktiskt taget runt hörnet ska han också välja ett par nya föräldrar till sin lilla fyraåring. Ni fattar, tricky situation. En vacker skildring av klass, föräldraskap och döden. Kändes hela vägen in i benmärgen. Grät absolut en hel del tårar under filmen gång. Rekommenderar starkt. Finns att se här.

ANNA PIHL

Tryckte tre säsonger av de danska dramat Anna Pihl på cirka 10 dagar. Var FULLKOMLIGT besatt. Förlåt men danska grejer, varför är det alltid så JÄVLA bra? Hög kvalité i både manus och skådespelarinsats. Serien är nostalgi för mig. Gick på eftermiddagarna när man kom hem från skolan i högstadiet. Handlar om Anna som är ny polis i Köpenhamn – hon är asgrymt, trotsig och rätt störig. Så spännande. Att tillägga är också att Cleas bang (hetaste dansken efter Mads) också är med i denna genigrej. Helt klart ett måste. Finns att se på Cmore.

CYKLOPERNA LAND

Pga att man är lite nördigt lagd gällande det mesta gällande populärkulturen så blev jag så glad när cykloperna land hade premiär. Alltså i min familj är jag liksom hånad som kulturnörd. Ett kort och effektiv program där veckans aktualiteter i nöjes- och kulturvärlden diskuteras. Tycker att Christopher Garplind, som leder skiten, är lite av ett geni. Kul gäster är det också. Typ Moa Wallin, Linnea Wikblad och Emil Persson. 30 minuter värdiga nyheter. Det får man ba inte missa. Finns att se här

Bildkälla här

PMS FOREVER

Ny dokumentär på SVT Edit. Förövrigt min dröm att bli Redaktör där. Så jäkla kul och BRA produktioner. Viktiga också. Hur som haver? Hanna Persson programledare en grym dokumentär om PMS och PMDS. Jag har känt mig väldigt alienerad från folk som har haft PMS. Ja tills jag blev typ 25. Hanna beskriver sin PMS så bra. Som en ångest som man liksom inte kan hantera. Hur man blir så arg, ledsen eller tom. Och sen får man liksom dåligt samvete för att man känner dessa känslor. FAN vad det är rövigt. Skrattade och grät i denna dokumentär. Hannas inslag med sin mamma. GUD vad fint det var. Helt klart ett måste. Finns att se här

9
Söndagstankar

Det här med dålig stämning.

19 september, 2021

Har nog alltid hatat dålig stämning. Dålig stämning eller ds. som jag också kallar det har en tendens att sprida sig som en obehaglig dagisförkylning. Helt plötslig dyker den upp och är bara där för att stanna. Det kan också vara rätt svårt att skaka av sig dålig stämning om den väl har uppenbarat sig. Gud är det Covid-19 jag pratar om? Hur som haver så har jag nog varit rätt dålig på att skapa dålig stämning med också att ta dålig stämning. Jag har tidigare hellre knutit knut på mig själv än att skapa en stämning som gör mig eller min omgivning obekväm.

Jag lyssnade på ett avsnitt av Det Skaver förra veckan. Avsnittet handlade om rädslan om att säga ifrån. Eller snarare det som kan hända när man faktiskt säger ifrån. En rädsla om att man ska ses som jobbig, krävande eller bara elak. Att folk liksom ska backa om man visar vem man faktiskt är. Jag kunde känna igen mig så mycket. Eller typ en person som jag kanske har varit. Under många år bet jag mig mycket hellre i tungan än att faktiskt göra en scen. Många jobbsituationer, kärleksrelationer och typ bland kompisar blev skit för att jag inte riktigt var ärlig mot mig själv. Det är kanske naturligt. Har med åldern att göra. Men ändå. Jag tog mycket saker. Saker som jag kanske inte borde ha tagit, allt pga att det kändes jobbigare att skapa nått som skulle kunna resultera i dåligt stämning.

När jag blev tillsammans med mitt ex lärde jag mig HUR man bråkade. Vi bråkade en del. Ofta på söndagar. Är det inte internationella bråkdagen om man är ett par? Vi hade det sjukt kul också. Men det var rätt mycket vi tyckte olika om. Tillslut gick det liksom inte att hålla in. Jag var tvungen att ibland, okej rätt ofta, skapa dålig stämning för att kunna känna mig sann mot mig själv. Jag lärde mig liksom att det inte var hela världen att skapa dålig stämning. Att det som känns jobbigare var att strunta i hur man själv mår. Det tar på en mer i längden. Tack Nisse B, tack för att du lärde mig att bråka och ta dålig stämning.

Idag tycker jag att det är mindre jobbigt att skapa just dålig stämning. Det som är viktigare är att uttrycka det man känner och typ våga ta diskussionen. På sistone, senaste åren, har jag varit i en hel del diskussioner och situationer där det har blivit viktigare för mig att stå upp för mig själv. Jag känner en förändring. Jag har blivit… jag vet inte… bråkigare. Den dåliga stämningen skrämmer mig inte på samma sätt. Det som skrämmer mig är snarare att vara fast på en arbetsplats, i en kärleksrelation eller vänskapsrelation där jag inte vågar ventilera det man bär på. Även om det skapar bra eller dålig stämning. OBS! Tycker inte att man ska vara ett as bara för att man är ärlig, viktigt. Våga skapa dålig stämning. Det är fan befriande.

Alltså det här med söndagstankar? Hur känner vi med konceptet? Jag gillar att få sätta mig nära och formulera en tanke och känsla som har spökat litet under veckan. Men är rädd att det ska kännas D E P P I G T. Snälla kommentera om ni liksom gillar eller ogillar? Uppskattar alltid feedback. Biggest lie någonsin. Uppskattar välformulerad feedback okej tack och bock.

22
film, tv & underhållning

LÅTLISTAN

17 september, 2021

Master, eller Hanapee som hon också heter delade en otroligt KUL lista gällande musik. Har jag berättat att jag en gång vrålade master efter HP en gång i toakön på Way out west? Tror hon blev glad. Hon log stort mot mig. Det här var när Nöjesguiden var coolt och hade fester med faktiska kändisar på Scandic Rubinen. Hur kom jag ens in? Aja. Minns att Markus Krunegård var där och Rebecca & Fiona, eller bara en av dom. Lite suddigt. Jag drack Tequila och hånglade friskt med en kille som hette Nils(alltså ej mitt ex). Nils från Masthugget var en stämningshöjdare. Levde kvar i mitt sinne länge. Tillbaks till låtlistan – eftersom jag tycker att jag är ett uttalat musikproffs. Så kommer mina godbitar. Enjoy. Om min vill ha en länk till mina tidigare musiktips – kolla här.

Ångestlåt

Alltså låten Stay Gold med First aid Kit är som en tryckande känsla över bröstkorgen. Vilket är sad pga en GENILÅT. Men låten är liksom fylld med tusentals What If. Sånt som jag ofta går runt och grubblar på. Vad händer liksom om allt det där man jobbar för bara bli till skit ändå? Vad händer om jag aldrig kan landa i någon typ av kärleks relation? Om det liksom inte räcker? Fan gud. Måste ta en attarax på momangen. Dom har fångat en känsla som jag tycker man sällan hör i musik. Det vilsna. Det är otroligt. En riktig liten bubblar är också Father and Son med Cat Steven. Tänker så mycket på min mamma när jag hör den. Känns som en av många samtal man har haft med henne. Vi var ju ett hulkande gäng på en kräftskiva för några veckor sedan där ALLA fullkomligt bröt ihop när den här låten började spelas. En rädsla över att man liksom inte alltid kommer ha sina päron i livet. Ångesten spred sig som en löpeld.

Sensuell låt

Anser själv att jag har så osensuell aura. Det finns inte inom mig. Sjuk nog har båda av mina senaste snubbar satt på R Kelly i lite frisky stämning. Dock skämtsamt båda två. Har blivit lite livrädd till en början men sen brutit ut i skratt båda gångerna med reaktioner ”Ursäkta med VAD händer?” Iallafall har typ inget som känns sensuellt i min spellista – på min höjd sätter man på lite Little Willie John. Vem vet? Man kanske nån gång får träffa en ung älskare från Stallbackas bilfabrik? Alternativt älska lite i lågornas sken?

Pepp låt

Alltså jag älskar ju go peppmusik. Har en liksom evigt lång pepplista på min Spotify. Go musik som tar en genom dagen. Mmmbop finns absolut med på den listan. Men när det kommer till två pepplåtar som liksom ALLTID funkar för mig så har jag två favoriter. Självklart är dom gamla godingar.

Wuthering Heights med Kate Bush. Egentligen en sjukt deppig låt. Men fan vad den har urkraft. Blir på så gött humör av den. Sätter alltid på den när något känns kämpigt. Dansar alltid runt helt hysteriskt och får nån orimlig inre kraft från den. Har så fina minnen från den. Allt från mitt första tvjobb när den ofta spelades på kontoret till alla gånger jag och mamma har åkt över ängarna på landet och ALLTID sätter på den på högsta volym. Mitt ex hatade den. Så trist verkligen. Kanske spelade den lite för ofta. The Gambler av Kenny Rodgers återigen ett rätt deppig låt. Men fan vad den är viktig. Man älskar ju RIKTIG country och det här är ju fan en klassiker. Har har vi en sång om livet, hur allt går upp och ner och hur man bara ska ha tillit och hänga med i svängarna. Finns typ inte en enda fest efter ett visst klockslag som jag INTE vrålar ”SPELA GAMBLER” och står där sedan och skrålar. Bästa låten. Funkar en deppig Tisdag såväl som en sen efterkaka. Nedan är ett klipp när First Aid Kit sjunger den i På Spåret.

Tokkärlåt

Varför pratar ingen om Det är så jag säger det med Håkan Hellström längre? Minns att jag inte var så speciellt förtjust i den låten back in the day. Men en gång när jag stod på Ullevi så kände jag att jag helt plötsligt förstod varenda jävla ord. Det kan ta slut i morgon eller hålla på för alltid, ibland är det så. Hallå varför pratas inte den här texten om oftare? Den är övermäktig på så många plan. Är även en riktig sucker för Valborg, För dig och O A O A E vi är förlorade.

Olyckligkärlåt

Nej men det här är jag bra på. Gud vad jag är bra på detta. Det här är min musiksmak till 100%. Nu välkomnar jag er till min inre. Påminde mamma om detta traumat här om dagen. Stackarn hade föträngt detta. 2019 och Elinor är nyskild. Jag grät konstant. Alltså minst två gånger om dagen. Hulkande. Stackars mina grannar. Det är så tunna väggar. Jag och Mamma sitter på Värmdöleden påväg in till stan. På svensk pop börjar helt plötsligt Björn Skifs med Det blir alltid värre framåt natten att spela. På det sjukaste sättet kommer en flod av tårar ner. Ett jävla monsunregn är det. Gråter hysteriskt i kanske 15 minuter. Mamma är i chock och får fram ett ”Men herregud. Hur mår du egentligen?” japp. Det var jag. 25 år och helt förstörd efter lite Björn Skifs. Samma sommar kom Ana Diaz låt 100. Minns hur jag såg klippet från Allsången av en slump på tv. Var kattvakt hos mina föräldrar ensam och grät på ett maniskt sätt. Tänkte på allt som kunde varit och allt som inte blev. Tur det på ett sätt. För att jag vill det ska jag alltid älska dig är något jag verkligen tagit med mig i livet. Viljan att älska den som man varit med även om man känt sig sårad eller krossad. Tror det fan är viktigt. Vill även slå ett slag för hennes låt Starkare.

Arglåt

Min pappa är arbetare i grunden. Vi är en familj av många volvoarbetare. Jag är väl typ den första på pappas sida som ej har jobbat på fabriken. Min pappa bytte värld men kärleken till Nationalteatern bestod. Härligt tycker jag. Pappa hade väl typ en skiva när jag var liten. Musikintresset kom väl inte direkt från honom. Kolla kolla spelades ibland. När jag typ 20 typ jobbade jag på Sture-P i en glassig reception. Jag kände mig lite som en utböling. En stökig typ som inte riktigt passade in i deras världsbild. Varje dag spelade jag Kolla kolla påväg till jobbet för att känna mig sann inför mig själv och vad jag trodde på. Kul. Brukar även spela Tusen dagar härifrån med Persson Pack. Nått händer. Kan inte säga vad. Men det är helt klart intressant. Kan absolut gå en extra mil efter den låten.

Bratextlåt

Gud okej. Jag är ju en person som är BESATT av all text. All musik som jag gillar måste typ ha bra text. Annars går jag vidare rätt snabbt. Bryr mig inte om schyssta beat eller mäktig röster. Vill fan ha saker som känns påriktigt annars får det va Vill verkligen slå ett slag för Father John Misty när det kommer till texter. Han är ju ett geni tycker jag. Min bästa låt är nog The Night Josh Tillman Came to Our Apartment. Tycker annars att man ska lyssna på Holy Shit, Real Love Baby & Chateau lobby #4. Det finns liksom en helt värld bakom FJM texter. Ett litet universum. Har faser när jag är fullkomligt besatt. Typ två gånger om året. Två veckor då jag bara lyssnar på honom. Och snygg är han. Får man säga så.

Springlåt

Det är ju horribelt att träna. På många sätt. Och jag går ju typ alltid på pass när det ska tränas. Sist hade min instruktör typ soundtracket till Twilight till ABSolutionen. Mycket MUSE och då kände jag usch ba. Sen hade nån Miss Li’s låt instruktionsboken i ett annat pass. Då blev jag typ lite glad pga att jag tycker den är 100% kul och 100% jag. Är nog rätt kinkig när det kommer till musik på gymmet. Det handlar om timing. Mycket kan bli fel.

Det har var typ kul. Tror ungefär noll personer kommer orka läsa detta inlägg. Vem orkar läsa om min musik liksom? Skulle aldrig. Aja. Heja er typ

15
Äventyr Vardagsbabbel

In i nya rum och sånt – jag har börjat på Berghs

16 september, 2021

Jag har nog varit rätt rädd för Berghs om jag ska vara ärlig. Ett lillebrorskomplex som grundas i mycket olika saker. Berghs är till för coolt folk, balla kreatörer med mäktiga idéer. Nog har jag alltid känt att jag bär på mäktiga idéer, men cool tjej? Nja inte riktigt. Va på en fest för nya folk i ”branschen” för en massa år sen med massa Berghsfolk. Ni vet. En cool industrilokal, alla drack flasköl och hade svarta kläder. Dom var liksom svåra. Jag försökte va trevlig och lättsam – prata om saker, ställde frågor osv. Fick noll tillbaks. Så där stod jag. En tönt med färgglada kläder och ba kände mig så fel. Inser nu att det är rätt töntigt av mig. Men har varit lite rädd för Berghs ever since. Eller ja. Dess elever.

Men sen vet jag att från Berghs kommer det otroligt DUKTIGA människor också. Sånna som verkligen kan sin sak, som är liksom skarpa. Jag har alltid brunnit rätt mycket för kommunikation och innehåll – typ tagit det SÅ mycket på allvar. Jag har gillat att tänka visionärt, skapat saker som har känts i hjärtat och liksom lekt fram idéer eller innehåll som blivit väldigt bra. Även om jag har lärt mig så mycket de senaste åren så har jag liksom velat ta nästa kliv. Jag velat tagit mig an en ny roll. Det jag ser mig göra är något projektledande eller producentandet. Leda processen framåt – skapa innehållet som jag typ tycker saknas och typ kunna påverka lite. Även om jag har jobbat en del med projektledning så behövs ibland det där lilla extra. En kurs, ett diplom eller nån liksom bekräftelse att man kan sin sak. Let’s be honest, Berghs kostar skjortan. Det har liksom funnits andra saker som prioriterats. Typ jag vet inte. Lägenhetspar, körkort och blablabla. I våras öppnade sig en möjlighet som resulterade i att jag kunde söka just denna utbildningen. Ett bekräftande typ att jag var på rätt bana Det hade länge varit ett mål att läsa kursen även om jag var livrädd för miljön.

I måndags bar det av till Norra Djurgårdsstaden för första tillfället. Jag hade på mig denna midikjol från Lindex och va helt pirrig i benen. Det är nått som är så himla spännande med att gå in i nya rum. Alltså nya världar liksom. Jag var livrädd till en början. Det var verkligen SÅ KUL. Kreativt, nytänkande och liksom modigt på nått sätt. Hjärnan började bubbla och allt började hända. Jag kände för första gången på länge att jag är sjukt duktig men också -fan vad jag har bra grejer inom mig. Så mycket som vill ut. Helt klart en början på en ny era. It’s all happening som Penny Lane säger (och Busy Phillip tydligen).

Så resten av hösten ska jag spendera alla mina måndagar på Berghs för att läsa projektledning for professionals. Det ni.

16
Okategoriserade

Bokbonanza inför hösten

14 september, 2021

Jag har verkligen försökt att tvinga mig tillbaka till läsandet. Det har verkligen blivit bättre. I somras läste jag en drös med böcker. Har haft så svårt och läsa under de senaste åren. Har liksom haft noll ro i själen. Nu känns det kul och typ lustfyllt. Har massa år att ta igen. Hundratals böcker att läsa osv. Blir liksom 100% pirriga av att tänka på det detta. Hur ska man hinna med allt?

Här om dagen gick jag full-on bokbonaza på mitt och mammas favvoställe. Samlade ihop ett tiotal böcker för höstens läsning. Inte så mycket feelgood. Rätt tunga saker. Sånna historier som berör. och inget biografiskt. Är så trött på att läsa biografiskt. Klarar inga framgångshistorier eller mörka familjehemligheter som resulterar i tragedier. Fiktion är precis det mitt sinne orkar med.

Är så pepp på att sätta tänderna i boken Ecstasy av debutanten Isabelle Bervenius samt Sockerormen av Karin Smirnoff. Ett wildcard är helt klart Rachels Mohlins bok Dungen. Har även beställt lite böcker som lär dyka upp lite när som t.ex. denna, denna och denna. Nej men ni fattar. Det kommer bli en riktig bokhysteri i höst.

15
min helg Vardagsbabbel

Min helg

13 september, 2021

Jag älskar min helg av SvD’s Perfect guide. Minns när jag jobbade på lyxkontor på Humlegårdsgatan och febrilt läste tidningen från pärm till pärm. Ibland tog jag till och med hem den på fredagar och läste den i sängen under helgen. Det är som en komprimerad låtsasvärld där inga problem finns. Allt känns exklusivt och aktuellt. Tänkte bjuda er på ett liknande inlägg nu. Kanske är detta ett återkommande koncept? Jag vet inte. Men nu kör vi då, ser om det ens blir kul att läsa. Behöver ni en brödtext eller klara ni er utan den?

Det är fredag. Vaknar med andan i halsen. Vart är jag? Vem är jag? Vad gör jag med mitt liv? Klockan är 07:48 och jag befinner mig direkt i en krisande känsla. Jag befinner mig hos mina föräldrar i Nacka, 10 minuter från innerstan och min lägenhet. Mitt gamla flickrum är som raderat och jag vaknar i nått som kallas gästrummet. Nere från köket låter det. På radion är P1 igång och det kokas gröt. Katten jamar. Redo att gå ut. Jag tvättar varsamt mitt ansikte med mina nya ansiktskrubb från Origin. Den doftar citrus och sommar. Sen går jag ner till köket. Det äts rostbröd. Det är ju ändå helg snart. DN lördag har landat på köksbordet. Jo tack. Man kände sig som en otroligt viktig person när man får tidningen dagen före hela resten av Sverige. Det går bra nu om man säger så.

Jag spenderar förmiddagen till att göra saker som jag inte hunnit med under veckan. Typ med att mejla iväg saker jag glömt , jobba undan lite texter och beställa saker på kicks hudvårdrea. Mitt ex smsar och berättar att Anna Book fyller år idag. Tänker detta måste ju firas. Hon är ju typ en ikon i populärkulturen. Börjar febrilt bläddra i Camilla Hamids bakbok som landade i min hand av en slump. NU ska det bakas kakor är det första jag tänker. Sen inser jag att det finns noll smör hemma. Det är ju kris typ. Blir inget. Fortsätter stressat att jobba undan saker i hemmakontoret. Carro smsar och berättar att hon ÄLSKAR inlägget jag skrev om hennes dejtingstil. Kul med fans osv.

På eftermiddagen hade jag ett kul möte. Sen åts det en försenad lunch. Spenatsoppa med ägghalvor. Mamma har gjort samma recept hela min barndom. Minns en tid när vi min pappa jobbade på annan destination och det var bara hon och jag om vardagarna. Vi åt spenatsoppa typ tre dagar i veckan. Det känns lyxigt och tryggt. Efter det låg vi soffan tillsammans i minst en timme. Scrollade på telefonen och kollade på Reels. Är inte de den ultimata grejen? Att umgås med någon man älskar innerligt och bara kolla på telefonen tillsammans. Sen började jag läsa en ny bok. Eufori av Elin Cullhed. Jag är sjukt skeptisk, men känner ändå en viss pepp.

På kvällskvisten var det pizzaafton. In och ut från ugnen kom det nya sorter. Svampiga, svenniga och bara 100% Margarita. Jag känner ett sån otroligt förakt mot folk som påstår att Margarita är en tråkig pizza eller ba nått för barn. Den kommer i sin renast form, med en jävla massa ost. Älskar det. Speciellt med ett glas bra rödpang. Sen hängde vi kravlöst i soffan och kollade på Mötet på SVT. Allt från det stora padelkriget till åsikter kring remaken av saltkråkan. Så kul att se med familjen. Skapar intressanta debatter.

Vaknade som i en dvala på lördagen. Var det höst, vår eller vinter? Vilket år var det? Allt som en effekt av tavegyl. Det var en långsam morgon. Det kramades i sängen följt av en dunderfrukost och reprisen av idol. Det kändes tryggt på nått sätt. Att ha repriser från linjär-tv på under en lördags förmiddag känns som tidigt 2000-tal. Det skapar ett lugn i själen. Vi begav oss ut på stan. Först en prommis genom Tallkrogen och Enskede följt av nån typ av reagge sammankomst under Liljeholmsbron. Hög musik och glatt folk. Jag kände mig dock som en tönt. Stod och rörde mig osammanhängande kring liksom coola kids påriktigt. Måste bli coolare. Det var som en helt ny värld för mig. Och jag tror att jag gillade den.

Vi traskade över bron och käkade middag på ett italienskt hak i Hornstull. Ni vet, ingen snordyr pasta och liksom inte speciellt creddigt ställe. Men liksom ändå göttigt. Det dracks glas med vin. Alltså Farstaglas deluxe. Vi unnade oss lyxen att ta en Uber hem. Jag var i ett flamsig tillstånd. Inte berusad utan snarare lite showig. Stackars kille, hur orkar man med mitt eviga skådespelande? Sen gick jag in i 100% myzmode. Humöret skiftar fort. BH av, kläder av och smink av. Det åts favoritmix i sängen och kollades på film. Jag däckade med lampan på. Har förövrigt skaffa mig en ny cleanser. Ni ba. ”okej kul….”. Den doftar drömmigt. Alltså citrus, dyra hotell i Italien samt som att jag typ har ett riktigt liv. Rekommenderar ALLA att köpa den.

Vaknade absolut på ett söndagsbråkigt humör. Ni vet. Lite on edge. Är ofta det på söndagarna nu för tiden. Är det någon typ av söndagsångest? Kanske är det de. Jag vet inte. Kan ha yttrar meningen ”Alltså jag är så irriterad på dig” av absolut noll anledning. Vi fortsatte iallafall att titta på UPP TILL KAMP – min all-time favvoserie. Kanske de bästa som har hänt på Svensk-tv. Fyra vänner under typ 15 år. Ett historiskt drama om socialism, revolution och vänskap. Nej men det är så fint. Där åt vi frulle i söndagsstöket. Ni vet. Obäddade sängar osv. Älskar söndagslunket.

På eftermiddagen åkte dammsugaren fram. Jag är ju hemma mer än vad jag brukade va förut men liksom städningen har nått en nivå av katastrof. Jag är så jäkla bra på att ytstäda. Fuskstäda. Är bra på all typ av fusk i och för sig. Fuskträning, fuskrensning och typ fusktandborstning. BRA det går. Städade lite i bokhyllan. Gjorde plats för nya böcker. Bytte lakan osv.

På kvällen kollade jag på Sveriges mästerkock VIP och En smak på livet med Hanna Hellquist som gäst. Jag hade lite pirr i kroppen pga har min första kursdag på Berghs idag. Har haft lite Berghskomplex. Typ att det inte är en plats för mig. Som att jag är lite för ocool för dess omgivning. Men nu är det dags. Och det ska nog blev bra det med.

Det var min helg. Kul att få dela det med er.

15
Söndagstankar

Vadå magkänsla?

12 september, 2021

”Titta inåt – lita på magkänslan” säger en klok vän till mig på en sunkig bar i vasastan. Hon ler mot mig. Faktumet är att jag tror jag förstår henne. Men just där och då orkar jag inte riktigt ta in det. VADÅ magkänslan? Jag har ingen magkänsla just nu. Den är som bortblåst. Att fatta beslut känns som en omöjlighet. Jag vet inte riktigt vad som är rätt och fel – och att nån ber mig att titta inåt gör det nästan ändå svårare. Det är som att gå ännu djupare in i virret.

Jag anser mig alltid ha haft en god känsla i kroppen. En starkt känsla inför hur jag ska fatta beslut och typ vilken riktning man ska röra sig mot. Faktumet är att jag har alltid liksom vetat på sekunden när jag står inför ett dilemma HUR jag ska agera. Jag har varit snabbtänkt och effektiv i de allra flesta besluten jag tagit. Det är jag väl fortfarande till viss del. Men när det gäller beslut som gäller mig själv och mitt mående har jag liksom svårare att känna den där kompassen av vad som faktiskt är rätt. Jag vill nu gärna bolla saker, höra vad andra tänker och få lite perspektiv på det hela. Jag-et känns typ längre och längre bort för fokuset har istället kretsat kring att fatta ”ett bra beslut” – och vad fan är ens ett bra beslut?

Ett bra beslut kanske inte ens existerar. Jag tror typ inte det. Absolut, man ska ju inte göra saker som är skadliga för sig själv eller andra. Men för det mesta har ju saker en tendens att lösa sig. Typ iallafall. Det som har känts avgörande och nästan definierande är ju saker man aldrig minns längre fram. Minns mitt IG i Matte B – jag hade typ konstant magsår i ett och ett halv år. Jag skämdes så mycket. Att jag inte klarade det. Ältade det i oändligheter. Har nån någonsin frågat mig om mitt Matte B betyg? Typ inte. I trean på gymnasiet beslutade jag mig för att skita i det där. Ta det på komvux om det skulle behövas. Kanske det med befriande jag har gjort.

Här om dagen stod jag inför ett beslut. Någonting kändes fel. Jag kunde inte sätta fingret på det. Alltså exakt vad det var. Men nått kändes inte rätt, iallafall inte för mig. Jag pratade med mina närmsta, gick igenom allt. Svaren och råden var olika. Några tyckte jag skulle satsa och andra inte. Min känsla var hela tiden NEJ. Efter mycket om och men så blev det ett nej. Jag hade ont i magen till en början. Vafan har jag gjort? Men jag litade på mig själv. Jag litade på vad JAG ville. Det var typ skönt.

Magkänslan kanske inte är 100%-ig än. Men något där inne kanske börjar bli starkare. Det känns fint.

20
Vackra saker

Carros ska på dejt – kläder och aktiviter som är tindervänliga.

10 september, 2021

Min kompis Carro bad om ett stilinlägg. Min första reaktion va instinktivt att jag kan absolut noll saker om vad som är trendigt. Men jag gillar kläder. Jag gillar typ att klä mig fint. NU släpper restriktionerna och jag räknar med att det kommer bli jäkla grönbete på Tinder. Jag gissar att det kommer bli ett frossande för alla singlar. Jag förutspådde kn*llvåren 2020 pga trodde att pandemin skulle hålla på i någon månad. Hade fel. Nu snart 1,5 år senare så tippar jag att det kommer bli en kn*llhöst istället. Gud vad det kommer liggas, dejtas och blis ihop framöver. Här kommer ett kul inlägg på roliga saker jag tycker man ska göra på en dejt samt hur man ska klä sig. Jag kommer absolut att använda min kompis Carro som en del av denna fiktiva verklighet. Se detta som en kort novell eller nån annan typ av storytime. Enjoy:

AFTERNOON TEA MED EN FRANSMAN

Blus finns att köpa här

Carro har träffat en glassiga affärsmannen via sin flygvärdinnekompis M. Den glassiga affärsmannen flyger ofta första klass mellan Stockholm och Paris och New York. Han blev förtrollad av Carros vackra ögon en sen kväll på KB’s där gled runt med svindyr drink. Dom ska ses på Afternoon Tea på Grand hotel. 14:15 är det avtalade tiden. Carro är iklädd denna goa blus och dessa göttiga örhängen. Snittarna smakar gott. Hon smakar alla utom den med lever på. Dessvärre förstår Carro NOLL PROCENT av vad den glassiga fransmannen säger. Så redan vid 16:00 känner sig Carro rätt redo att göra nått annat. Tack gode gud att detta var en dagsdejt. ”Jag kommer aldrig mer dejta en fransman” tänker Carro när hon går där ifrån.

QUIZNIGHT MED EN SNYGGING

Finns att köpa här

Carro har matchat med Benke. Dom har skrivit ett tag men tbh, så känns han lite seg. Alltså okej. Han är snygg på bilderna. Påminner om en yngre Taika Waititi. Men om vi säger såhär – inte svinkul att skriva med. Carro är trött efter jobbet. Det är onsdag, det har varit inventering på jobbet och allt har strulat. Benke föreslår att dom ska på musikquiz på Cliff Barnes. Han är tydligen där varje onsdag. Det är svintrevligt. Dom äter pommes och Lobster rolls vid baren. Det kanske till och med blir lite hånglig stämning. Det måste vara klänningen. Klänningen är sjukt smickrade. Svinsnygg. Passar liksom alla former. Funkar också när man är lite svullen om maggen pga inte riktigt tålde osten i mac&cheesen. Alla IBS:are där ute vet vad jag menar. Carro blir dock lite avtänd när Benke inte vet vem som gjort Song for Zula. Blir det en till dejt? Han ser ju trots allt lite ut som Taika Waititi. Iallafall i vissa ljus.

ALPACKOR MED NÅN SOM VARIT PÅ SPIRITUELLA RESOR

Finns att köpa här

DET BLIR EN TILL DEJT. Benke har en livslång dröm om att se Alpackor. Han är fullt övertygad om att det är hans spirit animal. Han och Carro tar hans bil ut till Siggest gård för att se det bedårande djuret. Carros gosiga jacka värmer. Hon känner sig varm i kropp och själ. Efter att de betalat 50kr för att få mata Alpackorna med morötter äter de lunch i de glassiga orangeriet. Benke pratar mycket om sina spirituella resor till Sydamerika där han har rökt det ena och det andra. Carro tycker han är rätt trist. Det blir nog inga mer dejter. Men Carro har en ny jacka. Den ger henne mer värme än Benkes kalla aura, that’s fosho

KERAMIK MED EN PERSON SOM BORDE BLOCKAS

Skjorta och byxor finns här och här

Fabian är lärare i keramik på deltid. Fabian är kul i text. Carro blir amazed på en gång. ”Kan det vara det här som är min sensommarkatt” tänker hon. Han bjuder in henne till sin studio. Hon ser framför sig drejscenen i Ghost. Hon är iklädd detta härliga och tunna set. Kanske till och med utan bh. När hon väl kommer till Fabians keramikstudio upptäcker hon att det är cirka 12 andra kvinnor där. Alla lika snygga och härliga som hon. Använder sig Fabian av Tinder för att ragga folk till sin keramikkurs? JA, fan det gör han. När Fabian väl närmare sig Caroline ger han henne ett förkläde i plast och säger ”Du vill väl inte spilla på dina fina vita kläder” samt påminner henne om att swisha 200kr för kurstillfället. Det blir INGEN andra dejt om man säger så. Och här finns det massa bra ställen att gå kurser på. Hoppas du slipper en Fabian.

ÅRSTADEJTEN SOM ALDRIG TAR SLUT

Finns att köpa här

Carro har matchat med Leo på tinder. Helt ärligt har han rätt risiga bilder och Carro har rätt låga förväntningar. Det har varit en hel del dejter senaste veckan och hon är rätt osugen på alla som tillhör det manliga könet. Leo har föreslagit att de ska ses på Två små svin. Det är stimmigt. Ägaren är brölig och det är rätt livad stämning. Leo är så mycket snyggare än vad han är på bilderna. ”Gud vad du klär i grönt” säger han. Carro blir fnittrig. Dom beställer in GT’s och ALLT är så trevlig. Dom klickar direkt. Leo gillar gubbröra. Carro med. De beställer in massa goda smörrebröd. Dom pratar om allt mellan himmel och jord. Två små svin stänger. Men kvällen är inte slut. Dom går till den legendariska kvarterskrogen och fyllehaket Hjälmaren mitt över gatan. Det drick fulöl och det börjar närmare sig midnatt. ”Shit. Jag måste hem. En ny säsong av casa de papel kommer NU.” säger Carro stressat. ”Jag älskar också casa de papel” säger Leo. De delar en taxi hem. NU ska det Netflix & chillas. Det blir absolut Makout and takout dagen efter.

Vid härliga killförslag till min bästis Carro. Kontakta mig gärna. Tack för mig. Kommentera gärna om ni vill ha liknande inlägg som detta.

20