Nej men jag tänkte på en grej. Hemmakontoret och pandemi – är det inte lite spännande ändå? Man tycker ju typ om att höra hur folk har det när absolut INGET händer.
Så tänkte. Nu får ni hänga med mig på den rövigaste dagen på hela vecka. Nämligen tisdag. Är det inte bara en horribel dag?
Vaknade rätt tidigt. Kanske är det solen eller faktumet att mina grannar ha skaffat en tvättmaskin som de väljer att kicka igång cirka 07:00 varje dag. Problematiken med den här tvättmaskinen är att den ligger cirka tre meter ovanför min säng. Kul för dom och mindre kul för mig kan man säga.
Sen vare frulle och läsning. Älskar att äta frulle med massa ljud omkring mig. Kanske sätta på morgonpasset eller nymo. Känns mindre ensamt då. Att leva ensam har ju blivit påtagligare under pandemin. Allt är liksom så OTROLIGT tyst. Har blivit manisk med att ha någoting igång hela tiden. Allt för att inte deppa ihop totalt. Morgonläsningen är också en ny grej – en uppmaning efter min KBT-terapi. Ett sätt att skapa nya sund vanor. Utvärdering kommer under Q2.
Välkommen till mitt otroligt sorgliga kontor. Nej men okej. Det är inte så illa. Har absolut en Men in black-vattenflaska, en kristall närvarande och en pillerkarta på mitt skrivbord. Har varit otrolig opepp på att jobba hemma senaste tiden. Ett år av traskande på mina 30 kvadrat har satt sina spår. HUR länge ska man egentligen behöva umgås med sig själv?
Efter två möten, x-antal timmar skrivande om Little Women och en lunchprommis var det dags för dagens höjdpunkt. Nämligen LUNCH. Älskar lunch. Blev fiskpinnetacos. Min nya favvorätt. Har blivit lite nervös att uttrycka min kärlek till just fiskpinnetacos efter förra veckans GVFÖ. Man vill ju liksom inte framstå som Anton och hans taco. Jag tycker att fiskpinnetacos är modigt. En vågad taco.
Jobbade några timmar till. Försöker pyssla med administrativa saker på eftermiddagarna och kreativt pill på morgonen. En bra kombo. Tog sedan en prommis till ICA. Passerade Nytorget när solen gick ner mellan gatorn. Kändes absolut lite vårigt.
Tryckte sedan ett nytt avsnitt Gynning & Berg. Skrattade så mycket. Jag vet inte vad det är – men den kombon är OTROLIG. Dom är så roliga och virriga. Jag känner sån tillit till godhet efter varje avsnitt. Dom är enkla människor, inte så ängsliga. Jag älskar det.
Sen blev det en slafsig pasta med smör och svamp till middag, framför farmen såklart… Skäms så mycket när jag tänker på den slafsiga pastan, men fan vad gott det är. Kan ibland slås av tanken ”Vad skulle Benjamin Ingrosso tycka” om han skulle se min mat. Han skulle säkert skratta mig i fejjan. Okej, som att jag någonsin skulle få bjuda Benjamin Fucking Ingrosso på pasta. Har jag berättat att jag är kär i Benjamin förresten? Hade en asgo dröm om honom i julas. OBS! Inge snusk. Sen dess har har jag varit BESATT. Och let’s be honest, blev ju inte direkt bättre efter det här klippet.
Jahopp. Det här var ju då en trist tisdag mitt i pandemin.
0
2 Comments
ÄLSKAR morgonläsning, ÄLSKAR fiskpinnetacos. stöttar dig starkt i båda valen. och vad mysigt du har det hemma! (även om jag fattar att man är less på det efter ett år, oavsett hur fint det är…)
Tycker till 100% att det pratas för lite om fiskpinnetacos.
Blir så glad när nån säger att mitt hem är fint. Känner ba at det är svintrist. Behöver peppen.