Äventyr

Man är tillbaks i stan. Man lever inte längre i resväska. Jag har inte en trave med böcker jag släpar runt överallt. Det är inte alltid läge för klänning. Och tanken av att dricka ett glas rosé till får mig att vilja kräkas. Det är så sjukt hur det liksom tar slut över en dag. En dagen är allt så självklart. Lunket och allt det där. Sen springer man helt plötsligt runt och ska göra ärenden, boka gynbesök man skjutit upp och typ planerar in aw’s fyra veckor framåt. Det är en sorg hur lätt man faller tillbaks i bruset. Låt oss prata lite om fem saker jag kommer sakna med semestern.

Den bristande personliga hygienen

Det kommer smygandet. Man slutar tvätta håret. Man har samma klänning tre dagar i rad. Man slutar borsta håret. Oj har jag dreads? När jag borstade jag tänderna sista? NÄR bytte jag trosor sist? Okej trosorna är relativt viktiga i min värld. Men ändå. Jag gillar nersunkandet en aning. Att inte va så fresh. Man slutar bli lika ängslig liksom. Fokus blir istället andra saker. Viktiga saker typ. Och ja, det är bara att undvika speglar. Så givande.

Att äta efterrätt i tid och otid

Konceptet efterrätt är något jag snålar på. Förmodligen pga att jag är lite lat och typ att det kan vara sad att äta det själv. Har gått all in i dessertandet denna sommar. Det har bakats saker. Saker med glass, grädde och typ choklad. Myset att avsluta en strålande dag med livets göttigheter. Underskattat. Nej men mer sånt. Från och med NU prioriteras efterrätt.

Det goa tomma schemat

Min kompis Elin presenterade denna låt för ett tag sedan. Att inte göra någonting alls. Jag älskar det tomma schemat som sommaren har ett erbjuda. Att inte veta allt i detalj. Att dagar kan gå utan nått egentligen vettigt innehåll och att liksom ha dötid. Jag pendlar ofta mellan att ha lite ångest men för det mesta tycker jag fasiken att det är göttigt. Det är unnigt liksom. April-Maj-Juni brukar ju vara fulla med aktiviter. Aws, parkhäng och festligheter. Jag älskar det. Men i slutet av perioden bryter man ihop. Jag behöver pausen. Tack gode gud för sommaren och det tomma schemat. Det är allt Och sen när man kommer tillbaks till livet. I augusti. Då är det typ KUL att sätta på sig ett läppstift.

När man tappar det inom familjen. Och sedan förlåter.

Man lever tätt inpå varandra. Hela tiden. Man äter varenda måltid ihop. Man lägger märke till nya saker. Stör sig på ting. Man peakar. Man bråkar. ”Elinor släng inte in saker i diskmaskinen” ”Elinor, du flippar så mycket på telefonen.” ”Elinor du är en så hård mot andra människor”. Det stormades absolut ut ur ett och annat rum under semestern. Som det bör göras. Det är påfrestande. Gud vad man gnabbas. Hela tiden. Men sen förlåter man. GUD vad man förlåter. För det är ju så jäkla fint att få hänga hela tiden. Men så jäkla jobbig.

Nattlinnelivet

Vissa dagar klädde jag inte på mig förens efter lunch. Det åts frukost i timmar. Det babblades. Man lyssnade på P4 och gjorde absolut ingenting. Jag älskar långsamma dagar. Dagar som inte börjar framåt eftermiddagen. Nattlinnelivet forever. Det är något som är så otroligt tillfredställande i att låta morgonen starta långsamt. Att typ gå och lägga sig efter frukosten en stud, pilla på telefonen och ta en påtår eller typ börja om frukosten vid lunch igen. Ska unna mig minst en långsam söndag i månaden HELA hösten. Eller okej. Gör väl det varje söndag. Men ändå. Okej en söndag i månaden med gott samvete. För det gör jag aldrig.

Hej hallå! Jag hade skrivit ett par inlägg. Men dom verkar ha försvunnit i tomma intet. Och nu är relevans noll. Så ja. Tråkigt. Som det kan bli. Igår kom jag hem efter ett par dagar på Gotland, vilket var GULD. Gud vad härligt det var. Ren lycka. Ni vet när man känner att man verkligen verkligen verkligen behövde nått. Jag behövde verkligen Gotland, och jag behövde det nu.

Vi bodde i Ljugarn. Det Air B&B’ades ett gulligt stenhus vid en go åker. Det var lugnet själv. Och jag yttrade meningen ”här vill jag bo” x-antal gånger. Det kanske blev lite väl jobbigt för min resekompis. Jag kände mig lycklig. Det var så otroligt tryggt det hela. Jag som varit rätt stressig i kropp och själ tänkte hela tiden att man faktiskt kan bo på det där sättet. Och att jag typ skulle må bättre. Bli hel på nått sätt. LUGN NU ELINOR.

Nej men ni ser ju? Här sitter jag och ser gullig ut. I min pyjamas från twilfit. Alltså tänk det livet. Att äta frukost vid ett bord med kökssoffa(ÄR INTE DET DE MYSIGASTE????) med sin favoritperson. Prata. Umgås. Tåflörta. och typ spela spel. Det regnade på morgnarna – perfekt under vacay. Bra slowstart på dagen.

Vi hängde runt. Levde på rätt bra. Hängde vid vattnet, såg solen gå ner och badade 1 gång. Vädret var väl inte tipp topp. Allt klarnade upp efter 15-16. Men ändå. Det var så jävla gött. Alltså det här med att liksom umgås med nån man gillar länge kan kännas pissläskigt ibland. Men att inte behöva säga hejdå, veta att man inte har en deadline och liksom verkligen bara får va med varandra. Förlåt men blir gråtigt HUR FINT det kan kännas. Vill bara krypa upp i armhålan och bara vara kvar. Blir en liten koala. Vill bara klappa, kramas och gosa. Japp. Då vet ni det.

När det regnade tryckte vi ett par loppisar. Kirrade ett par skålar som ABSOLUT var i tantigaste laget. Har verkligen utvecklat en tantig stil eller bara verkligen gått in i den 100%. Ni vet. Vill att allt ska vara gulligt, litet och med mycket krusiduller. Hur ska detta sluta?

Mycket snackade på beachen. Alltså nån brie, lite favoritmix och typ juice direkt ur kartongen. Något var otroligt härligt med just det. Kändes lyxigt, in the moment och ba göttigt. Allting på Gotland känns så spektakulärt pga den maffiga omgivningen. Krävs typ inte så mycket mer än att ens manliga bekant ba ser lite go ut, på en strand, med en juice i handen för att man ska få känna sig SÅ lyckligt lottad.

Vi tog en tripp till Furillen. Alltså SÅ SÅ SÅ speciellt. Verkligen värt ett äventyr.

Vi avslutade vår vistelse i Tofta och Surflogiet. Solen gick ner och jag blev gråtig. Är det bara jag som blir gråtig i slutet av semestern? Ville verkligen bara vara kvar. Kvar i det som var, kvar i hur bra allt kändes och i myset. Född dramaqueen är man. Alltså känner mig blessed. GUD vad göttigt man får ha det.

Gotland fick 10 av 10. Mådde SÅ bra. Nytt livsmål är ju helt klart att jag vet inte, kirra nått på öyn. Som RESTEN av Stockholm. Det kanske är en platt dröm. Och så får det va. Jag älskar öyn. Låt en tjej drömma. NU är jag tillbaks i stan. Hösten är lika oklar som den var i början av sommarn – livrädd blandat med lite pepp. Ser fram emot att komma tillbaks hit. Skriva mer. Och få tänka högt. Är det några kvar här ens? Räck gärna upp en hand. Alderbro is back iallafall.

Mamma och jag åkte ut på en liten roadtrip förra veckan. Målet var helt klart att hänga lite – så vårt fina avlånga land OCH att fynda. Vi skulle alltså åka på den årliga loppisrundan. Dalarna is the shit för en göttig loppisrunda. Väldigt förmånliga priser, kul grejer och liksom lätt att bara hitta ställen. ÄLSKAR att liksom bara kunna köra av vägen för att kliva in i nåns lada. Vi åkte längs riskväg 70.

Första stoppet var Falun. Inga loppisfynd. Men fasiken vilken go stad. Kände starkt ”Här kan jag bo”. Vi kirrade bord på det hetaste stället i stan – nämligen Basta. Otroligt gott, kändes liksom otroligt mycket som att vara utomlands. Blev skenfull på en alkoholfri drink. Som man bli. Barnet bredvid frågade vad jag åt. Sa spagetti med fisk. Han ba ”Spagetti med fiskmun.” Mmm kul. Så det blev det – kul ny rätt. Alla borde prova.

Dagen där på hoppade vi in i bilen rätt tidigt. Off to Gagnef. Vi tog lite loppisar längst vägen. Men liksom main destination var helt klart Bäsna Trägård. En gosig handelsträdgård där ALLT fanns. Tänkte återigen. ”Här kan man bo”. Det var så mysigt. Kände bara att jag vill ha en trädgård att pilla med. Typ en HELIG oas. Och så fanns det massa goa höns som trallade runt. Stället hade nått.

Sen stannade vi på två favvoställen. Tulavippan & BK gammal och nytt. Allt längs riskväg 70 typ. Nej men fyndade lite goa tallrikar, en vas. Det är så otroligt mysigt att gå och pilla på hyllorna. Mycket är ju skit skulle jag säga. Men fasiken. Det finns guldkorn. För en jäkla bra peng. Gillar verkligen. Och pillandet är fan en del av processen. Det är typ som att ta lugnande.

Sen åkte vi till Rättvik. GUD vilket ställe. Sist jag var där jobbade jag en dag på inspelning. Det var kallt och grått. OCH NU, rena rama sommarstaden. Vi bodde på ett dömysigt pensionat precis i stan. Kolla in detta stället. Tänkte igen ”Här kan man bo”. Allt var så gulligt och tryggt.

Sen hoppade vi in i bilen igen mot farmen. Typ mellan Stockholm och Västerås. Vår älskade familejgård – i fina Västmanland. Tycker det pratas allt för lite om Västmanland. Det har allt. Förutom vatten. Har beslutat mig för att sätta Västmanland på kartan. Mitt nya mission. Om Elsa Billgren kan släppa en bok om sitt Gotland – så kan fasiken jag göra det om mitt Västmanland. HUR som haver. Vi hann med två loppisar till och sen DEN BÄSTA loppisen. Nämnsbo Antik och Loppis. Några minuter utanför centrala Säter. Här finns bara godsaker – för en sån bra peng. Dock SÅ MYCKET mer folk än förra året. Livrädd att det ska bli ett it-ställe.

Resan va 10 av 10. Fasiken vad fint det är att få hänga med sin morsa. GULD. Gör det – ta en loppisresa med morsan. Bästa bästa. På fredag åker jag till Gotland. Det ska äventyras. Det har hyrts ett gosigt hus i Ljugarn + en natt i Tofta. Vad får man missa och inte missa? Ge mig alla era goa tips. Vi vill ha det mys, bada på kul ställen och typ ha det lite gött?