Jag har mer tid än någonsin. Men det känns som att det blir mindre och mindre blogginlägg. Jag skriver väldigt mycket just nu. Det är inte så intressant att dela mer er liksom. Att jag sitter och knaprar framför datorn är rätt innehållslöst. Men vad ska jag säga? Jag är på en lycklig plats just nu och vill gärna fortsätta vara där. Så jag fortsätter skriva. Så länge det är kul och rofyllt. Resten får vänta.

I torsdags hade jag och min kompis Elin frilanskonferens. Det vi gör är egentligen att diskutera idéer vi har, agera bollplank på ens egna projekt samt skvallra om branschen så gott det går. Och sen sätter vi mål och trendspanar. Nej men ni hör ju. Det är så otroligt värdefullt. Känner mig ibland lite knäpp och vilsen i allt det här. Tanken ”Vad håller jag ens på med” är något som liksom kan komma och nästan ta över. Elin är så klok och rolig. Vår lilla forum gör mig väldigt lycklig. Så tacksam för det. Vi satsar alltid på ett bra fikabord dessa dagar + någon typ av spirituell övning. Den här gången blev det saffransfest och tarot.

Dagen därpå kikad Berka + Baby M (och Björnen) förbi. Det är så fint att ha dom nära. Min stora plan är att dom ska flytta tillbaks till Stockholm inom kort. Jag tror att dom är med på det. Det är så modigt det här att flytta till en annan plats, att skapa sig det där egna livet. Ett eget universum. Jag har unnat Berka detta äventyr. Men nu börjar jag liksom känna att jag vill ha henne nära igen. Och framför allt hennes bebis. Det var så mysigt när Baby M låg där på mitt (!!!!!) golv och bara var, delvis missnöjd men också väldigt glad. Förövrigt. HELT sjukt att ha en bebis i min lägga. Det här är liksom verkligen en single gal pad. Som Carrie Bradshaws lägga. Att ha en bebis här, nej men det var något helt annat. Jag gillade det dock.


Dagen därpå käkade jag och min kille lunch på ett av våra hemlig favvohak. Kommer aldrig berätta vart pga vill att det förevigt ska vara lika kaosigt, prisvärt och ocoolt. Staden var snötäckt, det var sent på eftermiddagen och han bläddrade i en tidning medans vi väntade på maten. Fick en sån där härlig men också lite obehaglig känsla av vuxenlivet. Jag var otroligt nöjd med tillvaron. När jag var 17 drömde jag nog att det skulle bli lite på det där sättet. En golunch, i ett mysigt Stockholm med världen roligaste kille. Och sen på kvällen blev det rakt in i kaklet. En urladdning utan dess like. Jag var så lycklig. Jag var så … låt oss säga … igång. Det dansades tills klockan var 02:30. Och jag drack drinkar tills min kropp hade konstant kaninpuls. Min ex chef bar mig på dansgolvet. Fick en halv öl över mig. Carro fick andra halvan. Natten är det bästa jag vet.

Dagen därpå var jag ett vrak. Jag beställde McDonalds till min dörr. Såg sex avsnitt av En helt vanlig familj. och bad gud att dagen skulle ta slut. Jag tror jag gick och la mig vid åtta och vaknade tolv timmar senare. Det har varit så mycket kul fest i November. Så tacksam för det här underbara livet jag får leva. Tänk att man får leva såhär. Borde vara olagligt.
6