Brist på egna bilder pga händer inte så mycket mer än att jag springer Bondegatan ner för att jobba 8h timmar. Sen kommer jag hem. Eller tränar. Eller pussas med min kille. Det är väl ungefär det. Här kommer KULiga saker jag hittat online +lite roliga saker som har hänt på sistone.
Folk börjar blogga igen. JA. Bloggdöden är inte här. Bloggen är högst levande. Det gör mig så happy. Bästa Emely Crona och Johanna Söderström har börjat blogga på The Way We Play. Hur härligt? Emely är en riktigt gobit. Vackra texter, kul innehåll och bra bildspråk . Johanna Söderström är man ju ett riktig fangirl av. Vi bor nog i samma kvarter. Ibland ser jag henne springa runt här med sin barnvagn. Blir starstruck. First Aid kit alltså. Tänker på en kille jag var kär i när jag bodde i USA. Vi höll hand och lyssnad på Ghost Town. Tack Klara för det. Älskar förövrigt The Way We Play. Alltid relevant content.
Tror det var senaste avsnittet Surret (förövrigt roligaste podden just nu…) där det pratades festlistor. Jag är sugen på fest just nu. Vill ha sena nätter, mycket aw’s och middagar som aldrig tar slut. Har i min telefon skrivit ner festliga tillfällen framöver. Först ut – min 28:e födelsedag!!! Ursäkta – när hände det? Vill göra något. Vet inte vad. Livrädd också att absolut ingen ska dyka upp, sånt som man alltid oroar sig för. Eller är det bara jag? Saker ska firas. Och det är NU.
Just nu kollas det på SÅ mycket. Vilket jag älskar. Det är ett intresse jag har. Varför ska jag gömma det? Jag och H kollar just nu Becoming a god in Central Florida med Kirsten Dunst. Jag krävde även att han skulle lära känna mig lite – och ett måste när man ska lära känna mig är fasiken första säsongen av The OC. Otippat nog går den hem väldigt mycket. Det är ju kult eller? Förövrigt är jag besatt av Whitney Port’s youtubekanal. Ni vet från The Hills? Whitney och hennes snubbe regerar bland annat till kultserien Laugna Beach. Finns att se här. Realityguld deluxe.
Nytt koncept här på bloggen. Mest för att hålla er uppdaterade. Men också för att jag vill ladda upp mina megafula bilder. Jag kallar konceptet Ugly pics + bra och dåliga saker som har hänt. Har tänkt cirka fem sekunder på detta koncept. Men let’s give it a try.
+
Jag och Carro åt middag i lördags. Det här med att umgås med cheyor. Fyfan vad jag älskar det. Det eviga surret, skrattet och gråtet. Jag tror vi pratade konstant i fem timmar. Men vi var så långt ifrån klara. Det tog liksom aldrig slut. Tänk att man får ha sånna vänner. Vi avhandlade ämnen som sjuka mammor, varför man är så katastrofalt dålig vuxen och varför vi tycker om varandra så mycket. Vi drack gott vin och åt pasta. Tror närmare bestämt vi drack detta – gillade mycket
–
Sen fortsatte kvällen. På Rosenlundsgatan. I en maffig trea med musik sent inpå småtimmarna. Vi blev kalas. Fysatan vad härligt det var. Min manliga bekant kom dit. Vi dansade, spelade spel och hade en modevisning. Ni vet när kvällen liksom aldrig tar slut. Vaknade med dömycket ångest dagen efter. Inte bakisångest utan snarare covidångest. Ni vet, det var som det brukade. Jag glömde att ronan fanns. Vi drack ur samma glas, kramades och pussades. Det är så dumt. Så jävla dumt. Usch. Dålig dålig vuxen.
+
Har skaffat en ny hatt. Älskar den. Finns här. Har känt mig lite lost på stilfronten. Jag hade liksom en bra stil back in the day. Nu är det liksom bara lite KUL grejer som tillsammans kan bli nått bra ibland. Hatten är helt klart en steg på resan. Tänker mig rik hippie som stilord.
–
ALLA hatar min hatt. Okej inte alla, men en del. Mamma skrattade och sa att jag såg hemlös ut. SÅ tråkig ton.
+
Älskar att vara hemma just nu. Är ju 100% en hemmaråtta, har alltid varit. ÄLSKAR att kramas i timmar, ligga bredvid varandra och pilla på telefonen(förlåt är det inte heligt?) och äta oändligt många rostisar. Januari kunde inte kommit lägligare typ. Hörde en utläggning i en podd gällande januarihatet. Det är ett måste att hata vintern. Det är ju rätt mysigt om man tänker på det. Soffhäng, vinterprommisar och bingeande. Tre aktiviteter jag gillar.
–
Tiden är knapp. Känns som jag jobbar mycket nu. Sen försöker jag träna. Och kämpar med ett körkort. Det här att bara vara. Det finns typ inte.
Imorse brann himlen och jag tänkte på er. Tänkte – gud jag måste skriva nått. Det är ju så kul. Så en liten livsuppdatering.
Projekt körkort går ju rätt åt helvetet tbh. Men det är okej. Jag kämpar på. Okej det går inte så dåligt. Men ja, kommer jag klara allt om en månad? Just nu känns det nej nej nej när jag tänker på det. Hade halkbanan i lördags. Det var jag och ett gäng 17-åriga killar. GUD vad det är en hemsk ålder. Förlåt, men det är horribelt. Kaxiga, lite ointelligenta och bara allmänt slow. Modiga på halkbanan var det iallafall. Jag körde i rekommenderad hastighet, dom 10km/h över. Kände mig så dålig. Varför tog inte jag tag i det där när jag var 17? Det hade varit så lätt på nått sätt. Nu är det andra saker man ska laborerar typ som att vara nyanställd, en semi-ok flickvän och typ en god vän PLUS att ta körkort. Min körskola lärare berömde mig – sa att det hade hänt mycket på sistone. Det gjorde mig glad.
Påtal om att vara en semi-ok flickvän. I lördags var jag inte det. Då var jag Sveriges bråkigaste flickvän. Men det är ett annat blogginlägg. Faktumet är att just nu är jag väldigt lycklig på relationsfronten. Jag känner mig otrolig trygg på nått sätt . Kärlek har fan alltid varit riktigt rövigt och svårt. Det är inte det nu. Ingen relation är perfekt, och den här relationen är långt ifrån perfekt. Men på nått sätt är den trygg för mig. Inge fulspel, inga fyllor som resulterar i att nån är försvunnen i tre dagar och inge svek. Tack för det.
Jag vill tipsa om en grej. Min kompis Linn. Som är fullkomligt coolast och bäst i hela världen har gjort en grym serie. Jag tycker att alla ska se den. Den heter Heartbeats och går på Cmore. Det var som att slungas tillbaks till min ungdom på ett sätt. Stökiga nätter, glittriga kinder och knasiga killar. Träffade en kille som hette Anders en gång på krogen. Han gav mig fel nummer, vet fortfarande än i dag inte om det var med flit eller inte. Han ”råkade” ge mig hans brorsas nummer. Jag smsade Anders bror i ett halvår varje gång jag var full. En gång sa Anders ”Kan du sluta messa min brorsa”. Så tråkig ton Anders. Men iallafall, se Heartbreats. Ni kommer älska det.
Ja. Men imorgon är sista liksom lediga dagen. Med en viss sorg, men ändå lite pirr. Jag gillar rutiner till viss del. Jag blir förvildad av sånna här tider. Sover dålig, käkar katastrofalt och typ går runt med en ständig fomo. Vill göra så mycket. Skriva så mycket och typ att det ska hända nått hela tiden. Jag är ju som jag har sagt förut, en typisk ”dålig vuxen”. Har gått max två prommisar under julledigheten, vältrat mig i skitsaker och sett otroligt mycket SVTPlay. Sista punkten gillar jag absolut, men nån måtta får det vara. Vill träna, äta havregrynsgröt och hänga med mina vänner liksom.
Här om dagen var jag på hejdå-middag för Berka. Gud vad sorgligt det var på nått sätt. Jag var nog i grunden liten ledsen den dagen, och med två glas vin i kroppen blev jag nästan lite för mycket energi. Berka är den trygga punkten. Vi har haft stöket och det stormiga gemensamt. Men egentligen fått utlopp för det på olika sätt. Jag gillar att jobba. Och hon gillar att utforska. Hon är modig. Du vet klättrar i berg och sånt. (kan under middagen ha sagt att jag tyckte det var töntigt med klättring framför cirka 8 klätterfantaster. Brutal ”VARFÖR SA JAG SÅ” -ångest dagen efter. Menmen) Medans jag mer vill utmanas på andra plan. Jag älskar henne så mycket. Mest för att vi är så olika. Men också för att hon är så modig. Vilka människor man har i livet. Nu är hon iallafall påväg till ”Africa” med sin kille Björn. Dom ska bo i sin van, klättra (e det töntigt eller inte), surfa och ”va fulla på stranden barfota”. All lycka till dom. Verkligen.
Nyår och Mellandagarna gick så fort. Jag var mycket med min kille/snubbe/manliga bekant. Tror han var lite trött på mig mot slutet. Lagom trött. Nyår firades först på en middag i kärrtorp med en ny värld för mig, sen åkte vi vidare till en hemlig fest i något som heter Guldfabriken i Slaktis. Okej det kanske inte är så hemlig nu när jag har avslöjat att jag var där. Men ändå, det drogs upp en garagedörr i en glassig studio. och där var en fest. Kändes underground. Där var massa coola människor och jag. Alltså jag kände mig så sablans ocool där bland alla kreatörer, konstnärer och flummare. Vid halv fem checkade vi ut. Helt acceptabelt tycker jag. Det är spännande det där när man blir ihop med någon. Man gör mycket för första gången. Högtider, möter vänner och blir en ny enhet . Det är svårt, trevande ibland med för det mesta kul.
Här om dagen fick jag ett lite halvkul besked. Kanske inte det sättet jag ville börja 2022. Jag känner mig lite ur min kropp på nått sätt. Jag har ju ofta påpekat att på sistone har det varit tufft. Nu känns det ännu tuffare till viss del – men jag känner mig stark. Gud vad kryptiskt allt låter. Detta besked har iallafall resulterat i nån jävla helt sjuk men otrolig Carpe diem-inställning. Vill att mycket ska hända, att allt ska kännas och att det ska vara. kul. Jag vill spendera pengar, leva loppan och fullkomligt må. Ingenting är viktigt egentligen, fybubblan vad det är en bra sak att påminnas om. Påtal om saker som är tuffa med livet. Kan vi alla bara se Våra Vänner Liv på Svtplay? Fyfan vad det är bra. En serie om män, livet och allt som är röv. Låter roligare än det låter. Ps. Mitt frikort Shanti Roney är med. Frågor på det?
Ett annat tips. Här om dagen var jag och Carro på Frulle på Grand Central. Alltså att äta frukost på hotell – underskattat och billigt. Jag tror vi pröjsade drygt 150kr. Vi åt i fyra timmar. Förstår ni hur mycket man kan babbla i fyra timmar? Det sjuka var att vi var långt ifrån klara med surret efter frukosten. Rekommenderar. Ska bli mer sån. Vardagslyxare. Äta lunch med vänner en lördag, ta en långfrukost och typ få DN-lördag. Vem har man blivit?
Nu ska jag njuta av det sista den här helgen har att erbjuda. Fråga till er – VAD vill ni läsa om? Jag har lite tankar. Men alltid kul att höra. Man vet ju liksom att ni är några som checkar in här ändå. Vore kul med feedback <3
Året börjar som sagt inte för ens vecka två. Allt annat är påhitt. Ännu lever vi i en dvala. En har ju i och för sig jobbat varenda mellandag i år. Men stämning av mitt-i-mellan har verkligen funnits inom mig. Har kanske inte riktigt släppt 2021 än. Var på en middag igår med några vänner. Pratade lite nyårslöften samt också saker man kan göra för att fly sig själv. Ena tipset var – ge dig ut på en liten resa till Afrika. Andra tipset var skaffa barn. Vet inte vilket tips som är mest effektivt – blir väl att utvärdera. Tänkte att jag skulle göra en liten cool spaning för 2022. Känns absolut töntigt. Men kul också. Det blir vad det blir. Snodde den helt från Nöjesguiden. Klicka här om ni känner att ni hellre vill läsa den – skulle ha full förståelse för det.
Vad var det bästa med 2021? – På rak arm absolut INGENTING. Men sen tänker jag – hände ju massa kul. Bytte jobb, började blogg, köpte lägga och blev ihop. Mycket liksom stora grejer. Lite vuxen på nått sätt. Usch nej. Vuxen hjälp. Sen blev jag typ lite roligare tycker jag – tryggare i mig själv typ. Vad var det värsta med 2021? – Äh jag fick gå från mitt jobb pga fittcovidden, jag höll också på att bli hemlös och sen var jag nog rätt deppig under vinter tbh. Gick upp nått kg hit och dit – vilket let’s be honest är rätt sugigt tycker jag. Sen blev jag lite fulare tycker jag själv. Tappade stilen och fick horribelt hår. Gud vad ytligt. Men ja, så är det.
Hur drabbade pandemin dig personligen? – Läs ovan. Gud. Min kompis Berka sa ”Du beskyller allt som går dåligt på Pandemin” YES 100% det gör jag. Har inga problem med det faktiskt. Jag tror absolut att mitt liv hade varit WAAAAY smoother.
Vem var roligast på Instagram? – Min favvogirlcrush Gabriella Skog. Hon är så kul. SNYGG, SMART OCH ROLIG. Duckar aldrig en instastory från Maria Tengbland, Klara Doktorow eller Frida Lund. Är lite småbesatt av Camilla Åstrand också, mest pga att hon är så lyxig. Sånna finns liksom inte längre. Vad ser du fram emot 2022? – Att göra karriär. Gud vad jag vill göra karriär. Känner mig redo. Typ hungrig. Hatar att det typ varit på paus. Jag vill ta fart. Har samlat kraft ett tag nu känner att det får fan va min tur nu. Sen vill jag bli mer vuxen. Styra upp saker, ha semesterplaner och alltid ha toalettpapper hemma och inte behöva torka mig med julservetter vid kris.
Vad blir trendigt?
Ingeting jag gör.
Vad slutar vi med? – Skrytet. Less på middagar på Astoria, semesterbostäder i Marbella och lägenheter med stuckatur. Låt oss ba leva.
Vad blir årets stora skandal? – Att utvandrarna INTE blir Oscarsnominerad.
Vem/vad har satt sin sista potatis? – Stureplansgruppen. Klubbstockholm är raderat. Nöjeschefer, klubbisar och coola djs är ute. Tack gode gud för det. Vill inte trängas med Bibbz, Lucas och Worge på spyan. Det är jag för cool för.
Vem/vad kommer att få aningen för mycket utrymme i massmedia? – Tareq Taylor. RIP dock. Kommer sakna hans trygga ansikte i rutan. Är rädd att han ska göra en Anders Hansén. Bli geniförklarade och sen ba dö ut lite.
Vem/vad kommer få aningen för lite utrymme i massmedia? – JAG. Förtjänar verkligen ett rejält genombrott.
Vem skulle du vilja byta liv med? – Jag vill säga Helle Schunnesson. Hon är så cool, skarp och nördig. Jag älskar henne så mycket. Är ett riktigt fangirl. Hon verkar så kul att hänga med också. Absolut en drömkompis.
Vad kommer vi låtsas gilla? – Att umgås med andra människor. Gud vad folk verkligen hatar det egentligen.
Vems klädstil vill vi sno? – Jag vet inte. Rent spontant vill jag säga Busy Phillips. Men det är för att jag alltid vill klä mig som Busy Phillips. Jag har en osund relation till henne och hennes Instagram.
Vem kommer vi att störa oss på? – Träningstyper som skryter om hur snabbt som springer milen. Nybörjarfoodies som tror att dom håller på med ett hantverk – det är bara mat liksom. Folk som skaffar barn och berättar om hur tokiga dom är som föräldrar. Och typ folk som använder geotaggen. Är inte det lite mycket? OBS! Gör det hela tiden själv.
Har du något nyårslöfte? – Jag har så otroligt många. Mycket grundas dock i mitt eget ego – typ ”Va snällare mot mig själv”. Men jag ska bli en bättre lyssnare. Bli rikare också. Och sen så ska jag skriva mer.
Jag fullkomligt vägrar att börja detta inlägg ursäktande. Det är pinsamt. Jag är här och det är nu. Julen är inte över och jag är fullkomligt SLUT. De senaste veckorna har varit hysteriska. Jag har börjat ett nytt jobb(!!!!!), jag har köpt en lägenhet(!!!!) och jag har bara gjort allt för att överleva december(!!!!!!). Och varit på otroligt mycket fest(!!!!) Mer om detta lite längre ner. Först en recap av den senaste tiden och framför allt årets härligaste tid. Här kommer julen 2021:
Jag och katten Tyra
Den 22:a december började julen i år. Jag och ”min snubbe” firade lilla julafton. Ni vet, borgmästartoast, löjromspizza och lyxig julmust. Det var så mysigt. Tänkte flera gånger ”nej men nu har vi det för bra”. Dagen där på pussades det hejdå efter ett parti Skip-bo. Sen åkte jag hem till mina föräldrar. Vi körde det klassiska. Uppesittarkväll, glubbel och mys. Vi vann 200kr. Sen var det jul. Jag vet inte vad jag ska säga mer om självaste julafton. Julafton är en otroligt fin dag. Kanske den finaste. Mamma och jag besökte kyrkan. Grät båda två till psalmer och visor. Sen åts det en otrolig middag. Skaldjur, klassiker och nymodigheter. I år var det bara vi tre. Vi är en liten familj till en börja. Och vår lilla enhet är faktiskt bara tre. Ibland kan jag få lite ont i magen när jag ser dom där stora julmiddagarna. Ni vet när dom är typ 14 pers runt ett bord. Är det så det ska vara? Men på självaste julafton kände jag en sån harmoni och tacksamhet. Tacksamhet för min familj, allt vi har gjort tillsammans men också vår förmåga att alltid skapa ett mys. Det var så otroligt trevligt. Jag fick så fina julklappar, blev rörd. Mina människor. <3
Och sen kom mellandagarna. Gud. Jag älskar ju mellandagarna, eller framför allt ledigheten. Nu jobbar jag en del pga ny på jobbet men ändå. Jag älskar konceptet skrota runt i pyjamas. Äta någonting exakt hela tiden. Scrolla på telefonen. Äta lite mer. Kolla på nån film tillsammans. Vi har sett så otroligt mycket film & tv. Ett gemensamt intresse vi i familjen har. Vi hann t.ex. beta av ALLA avsnitt av En kunglig affär på Svtplay, Sleepless in Seattle, It’s a Wonderful Life samt Den här tiden på året. Kan rekommendera allt. Vi har även börjat titta på the Crown. Vilken grej. Let’s be honest. Är inte att titta på tv typ det man gör under julen?
Årets julklappsbok blev Amanda Romare’s Halva Malmö består av killar som dumpat mig. Svinkul bok. Men även mellandagarna nådde sitt slut. Igår åkte jag hem till stan igen. Det gick för fort . Vill stanna kvar i det hela på nått sätt. Jag och mamma har haft som en tom känsla i kroppen och yttrat meningar som ”Det får inte vara över”. Vi är känsliga på det sättet hon och jag. Det är fint. Men sen blir man ju lite less på varandra till slut. Ni vet, man går varandra lite på tårna. T.ex. fick en tydlig uppläxning om att jag tuggade på polkagrisarna lite högt. Typiskt mellandagstjafs. Precis som det ska vara.
Tillbaks i stan och med en liten oro i själen. Världen är upp och ner igen, och jag deppar ihop. Känns som att jag blir bestulen på tiden. Jag och Berka har som fastnat i en tanke. Att vi har våra Last days of dancing, ni vet som Maja Francis låten? Och det är fan pissjobbigt att inte veta hur saker och ting ska bli. När är skiten över? Är den någonsin över? Jag vet inte. Till råga på allt blev mina nyårsplaner inställda pga covidskiten. Jag är lite småsur. Det vill jag vara ärlig med. Försöker att inte beröras. Men det är fan störigt. Samma sak varje år – den röviga nyårsstressen. Men det blir bra. Det brukar det bli.
Det har hänt så mycket det senaste året. Alltså verkligen så mycket. Det är ju en klyscha, man säger väl typ samma sak varje år. Men det här är något utöver det vanliga. Mitt 27:e år var en prövning. Jag gick in i året livrädd. Livrädd att ingenting skulle hända mig. Är det här allt som blir? Varje terapisession var ungefär såhär ”Jag är rädd. Ingenting kommer hända. This is it.” Sen hände allt. Det var pissjobbigt till en början. Jag tvivlade otroligt mycket på mig själv, vad jag kunde och på mitt värde. Kände mig bitvis som världens modigaste men rätt ofta som världens sämsta. Jag är så mycket starkare efter detta år. Har insett att jag nog klarar det allra mesta om jag bara bestämmer mig för det. Tittade på mina töntiga nyårslöften för 2021 nyss. Jo men det har absolut hänt saker i mitt liv.
Köpa lägenhet – check Absolut, en utmaning. Men i did it. Tack mamma och pappa.
Byta jobbtitel – check två gånger faktiskt
Våga gå in i en relation – check på den. Slogs här om dagen av taken hur lätt det är för mig att älska honom. Vi är så olika, som natt och dag. Men det finns nått där. Nått som alltid är värt att kämpa för.
Nytt år, och nya löften. Jag ska skriva mer. 1-2 gånger i veckan här. Ska skriva ett manus också. En historia. Jag ska ju jobba med berättande – har fattat det nu. Sen är det ju det här med filmen. Jag vill projektleda och skapa nått. Sen ska jag bli en bättre vän. Jag lovar.
Tack för att ni har tittat in här. Tack för att ni finns. Jag älskar er. Gott nytt år.
Det går i ett. Det här med att vara ny på jobbet + körkortet och bara alla roliga events som sker typ hela tiden. Det är nästan så att kroppen går in i fullkomlig chock. Jag som är van att jobba hemma sen typ nästan två år tillbaks är nu på ett kontor varje dag. Visserligen fyra minuter från där jag bor. Men ändå, så är det. Släng på lite körlektioner på det. Backa runt hört är jag kingen på. Där emot att titta innan tecken – horribel på. Ja, och sen är det som att verkligen ALLA jag känner fyller år eller har nått typ av mingel och event nu innan jul. Det är absolut lite mycket nu – men också KUL.
Igår fyllde min polare 31 år. Vi var ett gäng i hennes ljuvliga hus/lägga i Älvsjö. Det dracks vin, lekte leker och jag påstod att Avalanche var ett berg och fick 1p i leken. Så pinsamt, men det gick igenom. Min kille hånade absolut mig. Sen var vi på klubb. Det dansades, dracks shots och vid 02:25 beslutade vi oss för att köpa en filet-o-fish på Mcdonalds för att sedan vandra ner Folkungagatan hem. Livet innan pandemin var liksom där, ja – sen hade man absolut lite omikron-ångest när man vaknade. Att svettas med andra människor, vråla till Håkan Hellström och dansa i två timmar gav verkligen liv i själen.
Imorgon är det på’t igen. Livet. Körlektioner. Och typ allt som känns.
Jag tänker inte påbörja det här inlägg i en ursäktande ton. Jag är här nu helt enkelt. För det första kan jag tycka det är lite pinsamt att be om förlåtelse för att man ej har skrivit – VEM bryr sig liksom. Och för det andra har jag noll skyldighet att dela saker exakt hela tiden. Men jag tycker ju att det är kul att det finns en liten grupp med människor som kikar in, det kan jag liksom inte förneka. Tack för att ni finns. Senaste veckan har varit full av trista vuxensaker. Bankaffärer, dealar som ska signas och en och annan timme på SATS. Om drygt en vecka så slutar det här lite mitt-i-mellan livet och jag går in i en ny era. Jag berättar mer om det någon annan gång. Just nu vill jag typ övningsköra så mycket som möjligt, pussas med min kille och kolla eftermiddags-tv. Idag är det näst sista gången på Berghs. Det ska sättas ihop texter om kanalval, profiler och att ge tillbaka. Måste hinna baka biscotti också. Imorgon kommer Sanna och Lisa över, årets julfirande ska kickas igång. Med andra ord, det är glöggfylla deluxe på en enkel tisdag.
Förra veckan välkomnade vi November. I mitt lilla liv var det full rulle och tid för digitala kanaler fanns liksom inte. Jag sprang mellan olika möten, träningspass och körlektioner. För tillfället har jag cirka 2 lektioner inbokade i veckan. Det går framåt. Jag har numera kört på både Götgatan, Ringvägen och Nynäsvägen. Kanske säger absolut inget för en icke-stockholmare. Men låt oss säga att det är trafikerade gator. När vi stod i korsningen Ringvägen & Götgatan hörde jag en ambulanssiren. Vilket kanske är min stora mardröm när det kommer till körningen. Kände absolut pulsen gå upp. Men det gick OTROLIGT bra. ”Andas Elinor. Andas”. Gjorde även riskettan förra veckan. Ni vet. Man sitter i ett rum. Med 12 andra som ska ta körkort. Pratar om självklarheter gällande att inte köra full. Sen småpratar man stelt i en paus på 20 min. Sen går man hem.
Har varit dålig på att vara ute på stan senaste månaderna. Absolut sina förklarliga skäl. Känner att jag har spenderat typ ALL min vakna tid mellan åldern 21-26 på diverse korgar på Östra Södermalm. Suget att ”göra stan” har minskat. Kanske beror på bakisångesten, den numera allt tröttare kroppen och sånt som har med åldern att göra. Här om dagen träffade jag min polare Sara. Vi drack billig cava på Baras i Skanstull. Taket var klätt i blommor, vi pratade oavbrutet i fem timmar och jag kände ”fan vad härligt att vara lite salongs”. Mera party till folket.
Lördagen spenderades ute på äventyr. Vi tog en tipp ut till Nacka, eller Sickla närmare bestämt. Jag ville visa ett riktigt guldkorn. Brygghuset i Svindersvik. Absolut inte coolt på nått sätt. Snarare töntigt. Men där satt vi, och åt våfflor med räkröra. Det var så jäkla mysigt. Babbla om roliga saker, mindre roliga saker och ba hänga. Älskar att hänga med min manliga bekant. Tur det. Sen tog vi en tur till Skogskyrkogården. Det var verkligen en magisk plats denna allhelgonahelg, allt var så vackert. Fint att minnas dom som funnits. Och det som varit. Allt kändes så oviktigt efter den dagen. Typ som att det enda viktiga är verkligen att må bra och ha kul. På kvällen kollade vi klart på Midnight mass (tack gode gud för det – SE INTE) och åt fiskpinnewraps. Tack livet för den dagen.
Jag och min snubbe har börjat se En ö i havet . Ni vet, ungdomsserien från 2004. Trodde aldrig att han skulle gå med på det. Någonstans. Men där sitter vi ändå. Och han uppskattar det. Fyfan vad den är välgjord. Starkt manus, fin kostym & scenografi och utbildande. Sånt man kan göra en söndag i November. Äta frukost i evigheter och se serier i soffan. Min bästa start på dagen. Sen mötte jag upp mamma och övningskörde. Jag kommer verkligen bli expert på söderort efter denna tid. Kan typ varenda gata från Globen till Tallkrogen.
Den kommande veckan känns kul. En massa körlektioner inbokade (07:00 HUR TÄNKTE JAG DÄR), Berka kommer till stan och sen ska jag signa en grej(!!!!). Även om mycket är läskigt nu, så kändes det ändå dueable. Det kommer bli bra. Mycket av det som kändes obehagligt, känns nu mindre oklart. Det som sker det sker. Vad mer ska man göra? Vill ägna mig åt massa mys också. Ni vet. Träna, se oändligt mycket tv och ha det välstädat. Gud måste köpa ljus och typ doftpinnar som luktar höst.
