Browsing Category

Okategoriserade

Äventyr Okategoriserade

Ett vykort från v.30

28 juli, 2023

Hallå i stugan! En semesteruppdatering kommer så här på fredagen. Jag är ungefär halvtid i min ledighet och fasiken vad surt det är. Jag önskar att jag hade minst två veckor till. Men så är inte fallet. Inte i år i alla fall. Men vem vet vad som händer i september. Det känns som att hela livet kan vara annorlunda då. 

Vad har hänt på sistone? Jo, jag har varit i Köpenhamn ett par dagar. Jag älskar Köpenhamn djupt. Det är verkligen en av mina bästa städer. Mest för att det verkar så jäkla härligt att vara dansk. Det känns så oängsligt på något sätt. Prestigelöst. Ska verkligen anamma det i höst. 

Vad har vi gjort då? Jag vet inte riktigt. Hängt runt. Ett skäl till att jag fullkomligt älskar Köpenhamn är faktumet att man liksom mest glider runt. Man äter gott, dricker vin och typ shoppar. Ibland ser man något fint. Sen sitter man på ett kafé. Man kanske möter upp ett kompisgäng. Dricker några öl. Käkar en middag. Köper en pissdyr klänning från ganni. Och så håller det på. Om och om igen. The best life. 

Jag var där med Caroline Friberg. Min andra halva. Det känns typ som att hon är min enda kompis i denna blogg (okej jag kanske har typ tre till men that’s it.) Jag och Caroline har känt varandra länge nu. Jag var 22 när jag kom in i hennes liv. Och hon var 27. Det har alltid varit så självklart med Caroline. En trygghet som grundas i samma humor, en kärlek för samtal och typ evig respekt för varandra. Jag älskar hennes skruvad hjärna, hennes tankar och framför allt hennes ärlighet. Det är filterlöst och modigt. Inget är coolt eller ocoolt i hennes värld, man kan alltid vara sig själv med henne. Tänk om alla hade en Caroline. Jag svär att jorden hade varit en bättre plats. 

Sista dagen mötte vi upp lite vänner till C. Det blev vilt. Gud vad jag låter som en pick me- girl. SUCK. Men det blev vilt. Vilt på så sätt att jag praktiskt taget flög upp i luften under en kvällen (trauma bildades) , vi drack palomas tills vi liksom gick på tequila och staden var så fin på oss. Jag slog av att livet är rätt bra nu. Trots att allt stormar är det bra. Precis som Bianca Ingrosso sa i senaste avsnittet Det skaver. “Livet vill mig väl”. Ja, jag tror det fan. 

Nu är det mellanlandning. Jag är kattvakt hos mina föräldrar. Tvättar tvättmaskiner och lyssnar på sommarprat som missats. Snart bär det av mot Gotland. Vädret ser allt annat än kul ut. Men orkar ej tänka på det. Gotland är alltid en bra idé.

12
Okategoriserade

HUR får man halvsega semesterdagar att gå

19 juli, 2023

Ja, detta inlägg är föreställt. Så må vara. Men liksom låt en tjej preppa lite. D är d. Det är semestertid. Och fan vad det kan vara ångest. Folk har så mycket för sig. Det är middagar som är taget ur Pinterest, glassiga resor som kostar miljarder och typ kompisgäng som ser så jävla glad ut. It’s ALL fake. Eller ja, de mesta. Nästa vecka ser sådär ut vädermässigt. Det är också veckan innan löning (GUD vad dyrt allt är nu!!!) Det kommer vara upp och ner. Som det lätt är. Här kommer lite göttiga tips på aktiviteter man kan ägna sig åt om man vill: 

Parkmiddag är ALLTID middag

Älskar att äta middag i parken. Absolut. Lite kånkigt. Men fasiken vad VÄRT. Skrev till H “Pastasallad i Parken?” Fick ett rungande JA. Blev svinpepp. Alla har inte råd med en lägga som har en balle. RÄCKER UPP HANDEN. Nej men då är detta den perfekta lösningen. Känns äventyrligt och kul. Gör det som en vardagstradition. It’s all worth it. Förresten, pastasallad? Gud vad det trendar. Min bästa rätt. Billigt och slafsigt. 

Seriesommar bör vara en grej

TV på sommaren ska vara långsam tycker jag. Det ska ta tid. Det behöver inte vara snabba saker eller alltid liksom det senaste. Det ska snarare vara göttigt och tryggt. Minns mina sommrar på västkusen. Min farföräldrar hade bara SVT och TV4. Höjdpunkten på kvällen kunde typ vara när det gick novellfilmer på tvåan. Här är tre saker jag har sett på sistone: Drömslottet, Wolfpack och P & B. Renoverings-tv, deppiga dokumentärer och filmer med en hunkig Stellan. Missa ej. 

Baka baka en fucking liten kaka

Älskar att hålla på med deg. Det är fan rogivande. Kan stå i timmar. Tänk att man liksom får kladda? Som vuxen? Nej men det är otroligt. Som jag har nämnt förut så är det här liksom min baksommar. Drömmer om fluffiga frallor, syrliga kakor i långpannor och bullar som smakar barndom. Förresten, följ min bästa baktjej här

Skriva skriva och så skriver vi. 

Jag tycker det är så kul att skriva just nu. Sitter med ett svinroligt projekt. Gud. Tänk om det skulle bli något med detta. Hur som haver. Tycker sommaren är en perfekt tid för att klottra lite i ett anteckningsblock. Allt behöver inte vara bra, det mesta är inte det. Men kul kan det vara. Storycation har en rolig skrivutmaning i juli. Kolla in den här. 

Skuggiga dagar på stranden

Åk till stranden när det är moln. Jag lovar. Det är så jävla värt. För det första, det tenderar att vara mindre folk, vilket alltid är positivt. Och för det andra. Så mysig. En filt, kanske en liten kudde. Ta en nap. Jag har en hängmatta som väger typ 0,7kg. Finns här. Bästa jag vet. Det behöver inte vara gassande sol för att man ska vilja hänga på stranden. Det kan vara 19 grader och moln också. Tog mig 29 år att fatta.

13
Okategoriserade

VACAY FOREVER

17 juli, 2023

Första lediga helgen är över. Och jag känner mig så kraftigt förvirrad i kroppen. Det är så mycket mejl i inkorgen, saker som inte hann bockas av och liksom det ena med det andra. Men nu ska jag vara ledig och så är det med det. Gud hur kommer det gå? Jag ska göra mitt bästa.

Kl 17.06 bankade Carro på ytterdörren. Det var räkafton. Jag älskar räkor. Verkligen. Synd ba att jag blev matförgiftad cirka 10 timmar senare. Men VAD gör det? Kommer ju inte direkt sluta äta räkor för det. Hur som haver. Carro kom över. Champagne poppades och vi firade att jag skulle gå på semester. Vi avverkade faktumet att jag har fått Taylor Swift biljetter (!!!!!!), hennes nya kollega Hannes (som jag tror är en “Mollgan” pga att min kille heter samma sak. Och SÅ vanligt namn är det ej) samt planering för vår köpenhamnsresa. Tror det står cirka 5 saker på listan. Vinlunch, Ganni, Bada, Reffen och klubb. Två ADHD-hjärnor. 

Sen kom Hannes. Min Hannes. Inte hennes kollega. Vi skulle ju lägga ner kalaset vid 22. Det gjorde vi inte. Ovanligt. Inte direkt. Det var typ där någonstans vi började spela klassiker och Carro vrålande “ENYA. Jag får gåshud. Jag får aktiv gåshud” Sen spelade vi våra sorgligaste låtar t.ex. Någon gång kommer du bli själv, Ett bloss för moster Lillie och Det ska hända dig med. Vid 00:30 var kalaset slut. Jag sov gott. Ja tills jag kaskadkräktes.

Hannes frågade mig vad jag ville göra dagen där på. Jag svarade “Bad”. Det tar 25 minuter till Gålö från Södermalm på en bra dag. Vilket är den ultimata resan. Jag var en riktig surmule. Törstig, hungrig och allmänt bakis när Hannes skulle allra längst bort. Inte en charmig egenskap. Men sen blev det bra. Mycket bra.

Hannes ville gå på rave på Långholmen. Något dagsgalej. Jag följde med. Motvilligt. Vad tyckte jag? Jag är absolut inte frälst. Såg mig mer som en betraktare. På avstånd. Techno ger mig nog inte speciellt mycket tbh. Men vi åt pizza och hade det. KUL med fest. Var det sommarens sista sommarkväll? Det är typ 19 grader nu. Mindre kul på eventet. Min granne var där. Absolut inte en plats man vill träffa sin granne på. Så att säga. 

Imorgon åker jag till landet och det ska fan bli dunderkul. Semesterelinor är i farten. Allt kan hända. Inget kan hända. Den som lever får se.

7
Okategoriserade

Några få timmar kvar

14 juli, 2023

Sommarregn från mitt gamla flickrum. Läser några sidor ur en bok. Den är ganska tråkig. Läser några mer sidor. Det börjar bli mer meningsfullt. Texten fångar mig. Sen tröttnar jag. Lägger ner den. Somnar.

Går igenom jobbmejlen. Fixar med saker för film festivalen. Blir cc’ad på en triljon saker. Snälla låt mig ba va. En presentation görs. Oj. Måste sätta mig med lite fakturor. Det är bara två dagar kvar till semester. Upprepar frasen. Snart är jag ledig. 

Bråkar med min kille om obetydliga saker. Är arg. Argare än vad jag kanske borde vara. Är det stressen? Månader av för mycket att göra har gjort mig till en häxa periodvis. Skriver förlåt och hoppas på att han inte hatar mig. 

Äter middag med mamma på stan. Vi äter indiskt. Köper en krogväska på stadsmission för 150kr. Springer förbi stikkinikki. Äter glass med smak av earl grey. Ser ett tv-program om ett engelsk par som köper ett slott med 46 rum i Frankrike. Börjar drömma om en egen plats på jorden. Men med tre rum kanske.

Idag ska jag och Carro äta middag. Rökta räkor. Vår bästa mat. Vi har satt en deadline. Hemgång kl 22. Det har varit för mycket fest på sistone. Avgränsningar behövs. Juste. Vi åker till Köpenhamn nästa helg. Pengar måste sparas.

Minuter kvar till tre veckor ledigt. Tack livet. 

13
Okategoriserade

Midsommar och höga kusten is the shit

27 juni, 2023

Då kör vi recap från årets helg. Är midsommar min bästa högtid? Jag tror det. Eller okej. Det kanske är påsken. Nejnej, det blir svårt nu. Och en annan sak, HEJ alla nya ansikten som har hittat hit. Låt oss kalla det Gabriella Skog-effekten. Så kul att många vill läsa om min upplevelse hos sveriges kändaste medium. Undra vad jag ska prova för spirituellt härnäst? Tips tas tacksamt emot. Uppdatering kring hela mediumgrejen, jag är fasiken helt såld. Har tänkt så mycket på det som sas. Gud. Är det nu det händer?

Vad hände på midsommar då? Efter två pissjobbiga möten så hoppade jag in i bilen för att hämta upp Hannes på Kungsholmen. Redan vi Norra länken började det bli kö. Samma sak, varje år. Att ta sig till Uppsala tog ungefär två timmar.  Jag spelade massa Taylor Swift. Min kille har numera lärt sig refrängen till Cruel Summer. Otroligt. Sen åkte vi bil i ungefär 5 timmar till. Det var så jävla mysigt. Babblade på, lyssnade på musik, grät en tår. Vi slutade liksom aldrig prata. Han är verkligen den bästa personen jag vet. Klockan 22:23 var vi framme vid Höga kusten, vid Hålviken faktiskt. 

Vi vaknade kl 10:30 dagen därpå. Sanna hade bakat bröd, Lisa skalade potatis på terrassen och Björn gick runt med verktyg och gjorde händiga saker. Solen sken och jag kände att det här var typ meningen med livet. Jag hade inget internet och jag var omgiven med folk jag älskar. All stress var som bortblåst. Vi var liksom vuxna på kollo. Och det var så mysigt. 

Folk började trilla in. Bror och Farbror t.ex. Smeknamn är en grej i vårt lilla gäng okej. Dagen fortsatte. Det lagades mat, dukades på bryggan och dracks drinkar. Klassiska midsommargrejer helt enkelt. Slogs av hur tacksam jag är att jag blev adopterad av detta lilla gäng. Top tre bästa saker jag fick av mitt ex. Evigt glad att jag drog vinstlotten i skilsmässan. Kvällen var lång. Lite som att det aldrig tog slut på något sätt. Tack livet för denna midsommarafton.

Men är inte midsommardagen den bästa dagen? Där snackar vi kollokänslan deluxe. Det var så kravlöst. Någon badade. Nån annan läste Kalle Anka. Vi satt i solstolar i timmar. Det tjattrades, drack saft och samtal avlöste varandra. Jag och Hannes paddlade kayak. Fyfan vad det var läskigt. Men kul. 100% sårad var jag när han sa “föredrar nog singlkayak framöver. På kvällen gjorde Elin hajkbaner. Och dom såg fan ut som skit. Men goda. När vi satt där framför brasan kl. sent tänkte jag “allt är för bra nu”. Synd att det tog mig så lång tid att komma hit. 

Jag slogs av hur roligt vi har med varandra. Det är liksom KUL hela tiden. Det här med att hitta vänner i vuxen ålder som är VILDAR, det är fan svårt. Som yngre är det liksom lättare. Man kanske pluggar ihop, eller jag vet inte bara möts. Ju äldre man bli, desto mer filter uppstår. Svårare är det liksom att hitta dom där sjukhuvden som är knäppa, smarta och älskvärda. Nånstans där på kvällskvisten sa Sanna “Det finns ingenting som chockar mig gällande det här rövgänget längre”. Det var fint. Det är en sån blessing på något sätt. Det här med roliga vänner. Det är så viktigt. 

Dagen därpå var det hemgång. Grät jag på vägen hem? Absolut. Det här med avslut. Inte min grej. Jag och Hannes stannade i ett fiskeläge Söderhamn. Åt en magisk lunch. Jag började kolla på hemnet. Sommarhus 2024? Vad tar jag med mig från midsommar 2023? 1. Lämna Stockholm oftare Elinor. Det är bra för dig. 2. Höga kusten är the shit. 3. Omge dig bara av vildar.

15
Okategoriserade

En tisdag i livet

5 juni, 2023

Nån skrev ”Vi vill ha mer vardag i bloggen”. Er önskan är min lag. Förra veckan var KAOZ. Jag kan inte ens tänka på mängden möten, samtal och mejl jag skickade. Känner mig som en kass flickvän, kompis och typ horribel kollega förra veckan. Ny vecka, nya tag. Förra tisdagen tog jag en bild varannan timme. Tänkte ”NU jävlar ska ni få haka på en dag i E Alderbros liv”

Kickade igång arbetsdagen kl 08:22. Var på ett jävla humör. Alltså bra men med ett temperament så att säga. Små saker gav stora känslor. Som det gör ibland. Stressnivån är väl inte heller kanoners. Svarade på en triljon mejl, skissade på en presentation och preppade mig för en stor jobbgrej. Just nu gör jag mycket saker för första gången, det är läskigt. MEN KUL. Att göra saker på sitt sätt är svårt. Speciellt när omständigheterna inte är det man är van vid. Jag känner mig bitvis ganska osäker i min arbetsroll just nu. Vem är jag ens? Impostersyndrom + liksom vanlig tvivel. Men jag är fan ganska stolt över mig själv.

Vid 10:30 fick jag ett SMS av Dessie herself. Ni vet? Skadalbloggaren från typ 2009. Jag är i flyttankarna. Kommer väl säkerligen inte bli något med det. Men jag får dagligen samtal av mäklaren som liksom vill sälja mig diverse lägenheter. Undra vart jag kommer hamna framöver? Spännande det där. Men en sak fosho, kommer INTE köpa en lägga av Dessie.

Vid 12 hoppade jag in i en taxi för att äta lunch med en partner. Vi åt lunch på Spesso. Det var så trevligt. Vad finns det mer att säga om det?

Några timmar senare bytte jag om till partyklädsel för jag skulle på Sony Live på trädgården. Men det roliga var ju att jag skulle till psykologen timmen innan. Peeeeerfekt timing. Nej men det var faktiskt sjukt kul. Har fått rätt mycket skit att jag hela tiden ska maxa min dagar. Jag ska liksom vara överallt hela tiden. Det här var verkligen ett perfekt exempel. Han skrattade absolut lite när jag berättade det hela. Har så svårt att tacka nej till fest.

När jag var klar hade jag fått ett sms av min kille ”Är på Mcdonalds”. Sprang till andra sidan gatan och övertalande honom att köpa mig en Mcfish. Gud heter det ens så? Det är min BÄSTA burgare. Blir pirrig. Sen började vi traska mot Sony Live. Och vad är det? En mediefest anordnad av skivbolaget Sony. Massa artister spelar, det är gratis booze och sen minglar man. HORRIBELT. Det är ungefär allt det där som är fel med världen. Men jag älskar det.

Vid 19:00 anlände jag till Trädgården. Steph var där. Blir så glad av att träffa henne. Träffade massa gamla kollegor, nya kollegor och liksom COOLA lirare. Älskar Sony Live. Tydligen hade jag blivit kickad från listan i år. 100% kränkt. Tur att man fick vara sin killes +1. Det var en fin sommarkväll. En perfekt start på en ny årstid.

Jag och min kille drack sponsdryck. Minglade runt. Och lyssnade på musik. Jag har ju mått rätt P på sistone. Har liksom undvikit klubbar, alkohol och typ allting jag älskar egentligen. Det är så jävla dumt . Där i vimlet kände jag ett PIRR liksom. Den här typen av grejer brukade vara det jag levde för. Jag kände en gnista typ. Måste hitta tillbaks till det där. Måste fokusera på rätt saker nu.

Vid 22 spelade Petter. Det var så jäkla härligt. Han spelade bara klassiker. Trädgården var på bra humör om man säger så. Sen traskade jag och Hannes hem hand-i-hand. Det kändes som början på nått. Juni är här. Och allt kommer bli bra. Jag tror verkligen det.

15
Okategoriserade

Att roasta eller bli roastad

28 maj, 2023

Första gången jag såg min mormor peka finger till min morfar var när jag var typ fyra. Han var störig och det gick Formel-1 på tv. Om jag inte minns fel började min mormor imitera min morfar och garv bröt ut. Det där var början på något nytt i min värld. Man fick skämta, man fick gå på men det är fasiken en hårfin balansgång som lätt kan gå fel. Sen dess har det skojats friskt i min familj. Ibland är man i skottgluggen, ibland inte. Vissa tar det bättre än andra. Men högt till tak är det. 

Känner jag mig det minsta trygg eller är ungefär en enhet in känner jag att hela världen är min stand-up scen. Lite som att jag är king över Norra Brun. Här om veckan var jag på middag med ett par jag känner sisodär. Mannen har jag knappt träffat. Lagom till desserten så var jag i farten. Det skulle roastas på ett sätt. Det skrattades. Mycket. Men dagen där på vaknade jag med en sån jävla vargtimma. Vafan hade jag sagt? Måste man berätta varenda tanke man har? Förmodligen inte. Kan man inte bara hålla snattran ibland?

Jag och min kille skrattar jämt. Alltså typ hela hela tiden. Det skämtas. Hårt. Men kärleksfullt. Jag älskar det. Den hårda tonen är bland det roligaste jag vet. Men det händer absolut att det blir dålig stämning. Carro har sagt meningen “Du måste sluta mobba din pojkvän”. Fan vad jag kan få ångest av det där. Är man universums elakaste människa? Gud snälla. Lås in mig. 

Igår träffade min mamma, min kille för andra gången. Jag tror både han och jag var nervösa. Det släppte rätt fort. Igår var det min tur att bli roastad. Dom gaddade ihop sig. Gick på mig. Precis som jag förtjänade. Det var som att år av att roasta andra äntligen resulterade i lite tillbakakaka. Mamma yttrade meningar som “Men vad har jag gjort för fel för att du ska bli såhär” eller “Det här är pinsamt Elinor”. Många kanske hade känt sig stressade. Jag älskade det. Den hårda tonen är det tryggaste jag vet. Det är kärlek. Sånt man gör med sånna man tycker om. 

Jag och min kille gick hem över stan. Fnittriga. Solen gick ner över Katarinavägen och fiskmåsarna skrattade i horisonten. Det där var ju kul. Ska man signa upp sig på ståuppkurs eller?

16
Okategoriserade

En lång helg

23 maj, 2023


Hej hallå,

Jag har väl för övrigt haft den värsta starten på vecken. Som att hoppa in i en kalldusch gånger tusen miljoner. Blir det bara svårare och svårare att bli människa? Jag tror det. Ska man typ bli amish och liksom odla squash och typ lyssna på radio? Gud vad kul. Visste ni förresten att Amish är min mest vanliga sökning på tiktok. Är så intresserad. Dröm 2023: bli rikshippie. Men en uppdatering ska ni få kring min långhelg: 

Långhelgen började på Nöjesguidens sommarfest. På festen var iallafall Hannalicous, Little Jinder och diverse medarbetare från Perfect Day Media. Jo tack. Träffade massa gamla kollegor och pluggkompisar. Kände mig lite cool där i minglet. Men var sådär lagom kaxig påvägen hem på Bondegatan när jag stod och kippade efter andan och repeterade meningen “jag tror jag har lite panikångest”. Inte så cool med andra ord. Jag tror att en sträcka på 200m tog ungefär 15 minuter att gå. Min kille övervägde att beställa en taxi. Har jag sagt att jag älskar honom? Det gör jag. 

Dagen därpå hängde jag med Berka mm som var i stan. Jag var inte mitt soliga jag. Men det måste väl få vara okej. Påtal om personer jag älskar djupt. Sanna Berka Berglund. Tänk att hon ska få en plus en. Jag kan knappt förstå det. Baby B. Det är något som är speciellt med när ens nära vänner blir gravida. Det blir mer att älska. En liten version av en av en mina bästa människor. En liten person som man vill lära  allt. En person som man vill ska få vara med om livets stora ting. En person som allt måste hända. Det är ta mig tusen så stort. 

På kvällen åt jag, Emma och Berka middag på Tabbouli. Mycket avhandlades. Typ hur mycket man faktiskt ska tycka om sitt jobb. Är 30% kul och 70% tråk godkänt? Sen rev vi av saker som Gifta vid första ögonkastet, Sannas mammastil och om jag skulle vidare på fest eller inte?Jag skippade festen pga panikångesten dagen innan. Gick hem och såg sista avsnittet The Last Thing He Told Me istället. Bra val. 

Dagen därpå var det Hannes-Elinor dag. Min kille har skrivit en typ… bok. På sistone. Så jag har knappt sett skymten av hans fejja. Jag har saknat honom. Så in i bängen. Vi delade upp dagen i olika delar. Man fick en man fick välja en aktivitet + ett mål. Bra tips. Ex. på saker vi gjorde: Vi målade graffiti, åt bagels, drack vin i Slaktis och cyklade. Jag däckade vid 11 som ett barn. 

Lördagen var kämpig. Ungefär där tog mitt sociala batteri slut och ångesten var ett fucking faktum. Det var deppigt. Gjorde det enda rätt. Jag åkte till mamma och pappa. Flippade möbler med mamma, åt massa portioner av jordgubbar, grädde o glass och gjorde århundradets tabbe. Jag har gjort den förut. Och tänkte då. Det här gör jag ej om. KLIPP TILL I LÖRDAGS. “Va ska vi se?” “Jag vet inte. Finns en ny säsong Bridgerton”. Nej men det är så stelt. Så mycket SEXscener. Orkar inte. Blir 9 år och fnittrar igen. Tack gode gud gick pappa och la sig efter avsnitt ett.  Sen ägnade vi oss till mammas nya hobby. Orakelkort. Fick kanien. Tydligen måste jag ur mitt mörka hål. WOW.

Söndag var jag levande igen. Det var årets första utomhusloppis. Bilen åkte till Värmdö kommun. Faktiskt till Gustavsberg. Det var liksom BRA utbud och BRA fika. Två viktiga detaljer. Mamma fick frossa och köpte liksom ALLT. Jag däremot. Jag köpte ett vinfat. Fattar ni vad jag menar? Ett fat för… vin? Sen åkte jag hem och hade lite söndagsångest. Som man har efter låghelg. Det var det.  

16
Okategoriserade

En god helg – tre flaskor vin och millesgården

7 mars, 2023


Länge leve en god helg. Det var precis det jag hade. En god helg. På torsdag eftermiddag fick jag ett göttigt meddelande i min inkorg. En inställd jobbdag. Händer det ens? Förmodligen inte. Så det är väl bara att njuta. Jag vaknade på ett jäkla gott humör. Tänkte; hur ska jag maxa denna dag? Nej men det ska ni nu få veta: 

Rebell som alltid korsas skogränsen

Traskade till SATS Sofo för ett träningspass. Ursäkta? Det här beteendet är så olikt mig. Jag som hatat att träna, alltid som jag minns det Nu är det liksom lite lite lite kul. Mest för att jag har blivit lite starkare. Jag dör inte längre av två situps. Vad vet jag? Det kommer säkerligen gå över. Men nu gillar jag det. Men kan vi prata lite om SATS Sofo? Det är en så “cool” plats… Kändistätt, snygga människor och typ atleter.  I ena hörnet står en son till en kändis. Och i yogasalen ropar dramatenskådisar uppmuntrande ord till varandra. Konstigt det där. Efter träningspasset traskade jag till Ringen för att köpa jeans. Något som brukar vara horribelt gick nu otroligt fort. Jag rev av det på 10 min. Kände mig som kingen som kollat in tusen miljoner modeller online och sedan ba gick rakt på det. Genidrag. Jag är en jeansgeni.

Min magiska pizza.
Och en stel selfie

 Sen var det ba att springa hem för att städa. Carro skulle komma på middag. Vi skulle ha hemma-aw. Ett koncept som inkluderar en flarra vin, gott samtal och att man checkar ut vid 22. Vem försöker jag lura? Gångra antalet flaskor med tre. Gott samtal övergår då lätt till  både tarotkort och ett musikalmedly. Istället för att checka ut vid 22 skulle jag vilja påstå att vi la ner “aw’n” vid 01:15. Det var en drömkväll. Och jag var bara semi-bakis dagen efter. 

Carro + Tarotkort = forever

På lördagen var jag återigen på gymmet. Det var ljuvligt att yoga trots bakfyllan. Att hålla mig aktiverad är nog lösningen. Man hinner liksom inte sjunka ihop och tänka på att man är bakis. Efter min yoga träffade jag min kille. Vi tog en fika, käka en semla och tittade på gulliga barn. Sen gick vi hem. Där någonstans slog bakfyllan till. Jag sa “Tacos är mitt enda krav”. Vi åt tacos. Sen gick jag och la mig 22:30 medan min kille skrotade runt i hans lägga. Finns det något mysigare att sussa när någon går runt och pillar med absolut inget? Svar nej. 

Det enda kravet var TACOS.

Jag vaknade pigg som en mört kl 9:30. H var inte riktigt lika entusiastisk om man säger så. Kollade vasaloppet. Älskar att sätta på Vasaloppet. Det är så tryggt. Något som alltid är. Minns så tydligt hur mamma alltid hade det på när jag var liten. Vi är absolut ingen skidfamilj. Men Vasaloppet ruckar man inte på. 

Vasaloppet – den heligaste tiden.

Jag och min kille har länge sagt att vi ska till Millesgården. This was the day. Hanna Hellquists utställning var så himla rolig. Inspirerande och varm. Precis om Hanna är. Drömmer om att bli en sån person som har ett stort bord där många får plats. Precis som den där låten, med Highway Women, ni vet. 

Efter utställningen käkade vi lunch i lanthandeln. Det var fullt i lokalen. Blev helt upprymd av känslan. Där satt vi. Bredvid varandra. Och pratade om absolut ingenting och precis allt. Det bästa jag vet. Jag tycker om min kille så mycket just nu. Extra mycket. Det roligaste jag vet är att ba få babbla med honom.

Tack och bock för en otrolig helg.

15
Okategoriserade

En timme, ett år

2 mars, 2023

Om en timme är klockan 23:43. Jag har en gnagande känsla i kroppen. Lite ångest. Och lite oro över något oklart. Överväger att ta en lugnande för att få sova ordentligt. Har sovit stökigt dom senaste nätterna. Det har varit jobbstress kombinerat med någon annan känsla som fullkomligt kväver mig nattetid. På dagarna är den som bortblåst. Är det inte konstigt det där? Imorgon är jag ledig iallafall. På en fredag. Det känns så fel. Vad ska jag göra med tiden?

Om en dag är det fredag. Jag planerar att ta hand om mig. Inte bara sova bort dagen. Jag vill njuta av min lediga dag till fullo. Jag planerar att gå och träna vid lunch. Ett jobbigt corepass. Sen ska jag nog prova ett par jeans. Kanske köpa en fredagsbukett. På kvällen kommer Carro hit. Juste. Jag måste hinna städa lägenheten. Vi ska dricka vin och äta potatispizza. Hon har poängterat att hon slutat med gluten. Hennes önskan. Min lag. Tänk att få dela en fredag med sin bästis. 

Om en vecka ska jag hålla en jobbpresentation jag fasar. Jag tycker att det är så jobbigt att prata om sina bedrifter. Beslut man har fattat som sedan resulterat i något bra. Att sedan behöva sitta på ett möte och ba säga “Det här har jag gjort” Usch. Skämskudde på det. Får hög puls av att tänka på det. Hoppas även att bli klar med mitt hemliga skrivprojekt. Deadline är kort därpå. Skulle vara skönt att någon gång vara i fas. Jag har skrivit en pilot för det här projektet. Ibland skäms jag för avsnittet. Men ibland är jag jättestolt. Komplicerat det där. 

Om en månad är det april. Och jag fyller 29. Jag har fasat över detta så mycket. Jag tycker det känns så jobbigt. Jag vill inte vara 29. Det klingar inge bra. Jag är inte redo för den åldern. Jag är ju för tusan ett barn. Min kompis Elin sa att jag INTE skulle göra en copypaste på hennes födelsedag. Något med en taxi till Stureplan, utan någon telefon, och en promenad över gamla stan i morgonsolen när man hade ett viktigt möte timmar efter. Nej det lät faktiskt inte kanonkul. 

Om ett år har jag förhoppningsvis blivit en bättre människa. Jag hoppas att jag är på en plats där jag omger mig av roliga manus, kreativa människor och en peppig energi dagligen. Jag hoppas att jag inte får lika mycket ågren vid stress, att maran inte rider mig om nätterna och att jag har en bra relation till mig själv och mina drömmar. Jag hoppas också på att jag bor i en ny lägenhet. Med högt till tak, ett badrum med fönster och ett sovrum som känns lika tryggt som en varm kram. 

Formatet är lånat av Julia Eriksson & Flora Wiström

15