Browsing Category

Vardagsbabbel

Vardagsbabbel

Ett tecken på liv kallar vi detta

29 november, 2021

Det har varit dött här. Det har 100% sina förklarliga skäl. Skäl som jag inte behöver gå in på, men kommer pga tror verkligen att ni bryr er. Ni som är här inne. Ni är fan fina människor. Positiva lirare med hjärtat på rätt ställe. Med andra ord, mina människor. Jo men såhär då. Jag har börjar nytt jobb. Yes, you heard me. Just nu jobbar jag på ett ställe som heter Seth & Östen. En byrå som sitter cirka 4 minuter gångavstånd från min port. Här ska jag jobba som produktionsledare. Kommer nog göra lite allt möjligt. Skriva saker, jobba med innehåll och projektleda lite grejer. Och vilka kunder vi har. Lifestyle, mat och kultur. Fäller typ en tår för att jag tänker att det är allt jag gillar. Min kille sa att jag såg mer vuxen ut i fredags när jag kom hem från jobbet. Vet egentligen inte vad det betyder mer än att jag är skittrött efter alla intryck och går och lägger mig 21:30 varje dag. 

9
Vardagsbabbel

En veckouppdatering.

18 november, 2021

En vecka till har passerat av denna höst. Hur kunde det gå så fort? Bachelor har ersatts av Bachelorette, jag har plockat ned vinterkapporna från vinden och det är iskallt i min lägenhet om nätterna. Den här hösten har varit så konstig. Hela året har varit så konstigt. Året början med att jag gick i terapi, livrädd att fastna. Sen lossnade allt. Ungefär som hela havet stormar. Inget blev det andra likt. Istället för att gråta för att inget kändes rätt – så grät jag istället av oro och i saknad av sammanhang. Kan man inte bara vara okej med läget? Tror inte det. Här om dagen var Berka här. Vi drack glubbel och grubblade. Dissekerade allt som kändes övermäktigt, jobbigt eller bara oklart. Jag älskar henne så mycket, och vår förmåga att alltid prata. Ett evigt tjötande, gråtande och skrattande. Vi pratade om det där att det alltid är så svårt att bara vara i det. Att även om man har det SÅ BRA är det alltid något som skaver. Som vanligt kom vi fram till en sak – en återkommande bok i vårt liv. The Power of Now, boken man alltid bör läsa om.

Idag signade jag på ett nytt jobb. Känner mig typ fnittrig och lycklig. Jag vet liksom att jag kommer ha så kul, och få jobba med liksom mega projekt. Det andra kommer nog falla på plats, tids nog. Och jag är så kär, förlåt d är töntigt. Men liksom blir genuint glad när jag tänker på hans gulliga ansikte, hur det känns när vi ska sussa och liksom när vi skrattar. Vi skrattar så mycket.

14
Vardagsbabbel

En onsdag i mitt liv

28 oktober, 2021

Onsdag onsdag onsdag. Är det inte veckans bästa dag? Eller i iallafall veckans vändpunkt. Gillar vändpunkten. Gillar där med också onsdagar. Va uppe med tuppen iallafall. Jag hade bokat in en körlektion 8:10. Vilket kändes supertidigt. Jag har full förståelse att alla inte tycker att det är jättetidigt. Men allting runt 8:00 och 8:30 är lite av en dimma för mig. Kanske inte de stunderna jag levererar mina smartaste idéer eller känner mig som skarpast. Traskade iallafall ner till Östergötagatan där min körskola ligger. Möttes av en gullig lite regnbåge. Tänkte att det var ett tecken. Nu vänder det jobbiga. Jag hade fan go energi i kroppen.

Och hur gick köris undrar ni? OTROLIGT bra. Det går väl inte jättefort alltid. Alltså hastighetsmässigt. Det körs en del i Hammarbyhöjden aka. litet samhälle. Vilket betyder goa 30 km/h. Jag är horribelt dåligt att kolla innan jag blinkar. Men jag har en säkerhet bakom ratten. Det händer saker som man säger så. Jag fick beröm för mitt lugn och hur bra det gick. Och efter köris är det dyr macka som gäller. Jobbar mycket belöningssystem. En go macka med ägg från Pascal blev det. Förresten det här med äggmacka. Hur känner ni för det? Är det socialt ok att äta en äggis i t.ex. ett kontorslandskap? Kan bli ett sånt jävla fuzz. Kul det här med mackor. En sån vattendelare

Efter gofrukost och traumat av att ha överlevt en körlektion så gick jag hem och jobbade undan lite saker. Skrev lite text b.la. för ett jätteroligt projekt jag har till våren. Tog en lite kort powernap. Absolut lite ovan att gå opp i ottan och köra bil om man säger så. Åt lunch i badrummet och sminkade mig. Har ett fuldiadem för sminkning – har inte alla kvinnor det? Hade en diademfas för cirka 2 år sedan. Var otroligt mycket grejer med pärlor på lilla huvudet. Träffade en gammal kompis under denna fas ”det är en lite småborglig look du har” . Det var ungefär där och då jag slutade med diadem. Efter sminkningen blev det två extremt roliga möten på rad. Är det nu det börjar hända saker? I think so.

Skulle ta en vacker höstbild bland löven på Kocksgatan. Förövrigt min bästa gata. Vill bo där. Eller ja. Min näst bästa gata. Skånis forever. Men en fin bild… det kan vi väl erkänna att det INTE är? En hade köpt fin potatis. Alltså ”liten fin” potatis. Finns det någon annan potatis? Svar nej. Pratade med min manliga bekant tidigare på dagen. Det hade absolut varit en lång dag för oss båda. Otroligt mycket känslor. Jag varande för eventuella tårar. Inte pga att man är ledsen. Mer att man ba är lite överväldigad. Tror ni fattar. Yttrade meningen ”Jag vill äta fiskpinnar och sa Bonde söker fru”. Han suckade absolut men sa sen ok. Vilken snubbe man hittat. Nån att äta fiskpinnar med. KUL.

Fiskpinnar + Curry Remo = sant . Förlåt med curry Remoulad, är det inte det finaste vi har? Vill bara äta trygghetsmat just nu. Mycket stroganoff, kötbullar med sås och rostisar. Det är så otrolig mysigt. Antar att det är hösten. Behovet för comfortfood är större än någonsin. Drömmer nu om typ laxpudding och denna svampgryta.

På kvällen hängde vi i soffan. Ni vet, som man gör. Vi kollade tiktok och gjorde en djupdykning i fenomentet #dadsofTiktok , såg ett avsnitt midnight mass och babblade loss. Det är så mysigt så. Klockan 23:15 släcktes lampan. Fett sent om ni frågar mig. Älskar att gå och lägga mig tidigt, helst gärna innan 22. E det så fel? Det var min onsdag.

10
Okategoriserade Vardagsbabbel

Min start på veckan

20 oktober, 2021

Gud. Är så horribelt dålig på att ta bilder just nu. Kanske mest för att jag är ganska mycket hemma. Det händer inte allt för mycket på dessa trettio kvadratmeter om man säger så. Eller JO, det gör det. Men kanske inte saker som bör tas bilder på. Okej. Det finns jättemycket att ta bilder på. Det är nog faktiskt bara jag som är lat när jag tänker på det.

Var hemma hos Mamma och Pappa i helgen. Gud vad jag är där ofta nu, har absolut sina förklarliga skäl. Något jag kanske kommer dela framöver. Men inte just nu. Vi har ett väldigt behov av att vara en familj just nu. Jag och mamma låg bredvid varandra i soffan och bara va. Känner mig så otroligt blessad att få prata med just henne när det är som det är. Pappa tog en avstickare till Åland. Fråga inte varför. Bad om nått kul från Ålandsbåten. Fick årets glögg. Med smak av ”Valencia”. Kändes otroligt festligt. Tänkte NÄR är det tillåtet att ta årets första glöggfylla egentligen?

Har jag berättat att jag gått och blivit elitidrottare? Jag HATAR ju att träna. Det är så tråkigt. Alltså jag räknar typ ner minuterna från att jag påbörjat ett pass tills slutet. En minut känns som en mindre evighet. Har alltid varit en person som tittar på klockan med tre minuters mellanrum på ett pass. Hade absolut ett starkt träningsår för cirka nio år sedan. Har levt för länge på det. Sen min ”mitt i mellan två jobb”-situation kickade igång har jag liksom verkligen tagit tag i träningen. 1. För att det krävs typ att man jobbar halvtid för att kunna träna. 2. För att det är ett bra sätt att hålla igång hjärna och själ. Dom senaste åtta veckorna har jag tränat cirka 2-3gånger i veckan. Jag är så stolt över mig själv. Nu får jag dock cirka åtta mejl om dagen där SATS fullkomligt tror att jag ska sticka. Dom är livrädda att jag ska sluta dyka upp. GIVE ME A BREAK, ha lite jävla tillit att jag ska dyka upp. Blir så less.

Keep the spirit alive. Jo men man försöker verkligen. GUD vad glad jag ser ut. Jag är verkligen en grundglad person. Tänker ofta positivt. Tycker typ att jag har ett rätt starkt pannben. Vill jag så går det typ. Tänk att man är född med den egenskapen ändå. En evig känsla av att man vill att det bästa ska hända och man förtjänar det. Var på ett riktigt kul möte idag, alltså KUL KUL KUL. Är det nu retrograden verkligen är över? Tror det.

8
Vardagsbabbel

Hejdå September!

29 september, 2021

Halloj! Mitt i mellan en jäkla förutsättningslösa möten, intervjuer och annat vardagspusslande beslutade jag mig för att titta in här. Har haft lite svårt att sätta mig ner och skriva. Inspirationen har inte riktigt känts där och de känns lite som att den ena dagen är den andra lik. Igår var den stora gråtardagen. Ni vet – de spelade ingen roll vad som hände egentligen. Känslorna var bara väldigt närvarande och allt kändes så otroligt på liv och död. Ni fattar fasen. Min manliga bekant kom hit igår kväll, vi åt thai och såg Alla mot alla. Jag tänker att det är väldigt mycket sånt jag behöver just nu. Vardagliga saker utan så mycket knussel. Ett bara varande som lockar till nån typ av lust som borde finnas där ute.

Just nu är kreativiteten liten på paus känns det som. Det finns så mycket jag vill skriva om. Som jag vill reflektera över. Mest för min egen skull. Men också kul för att många av er här inne verkar gilla det. Jag älskar tanken av att vara här lite hela tiden. Skriva om saker jag tänker på. Saker jag gillar. Saker som känns. Men ibland är det svårt att ta sig tiden. Speciellt med andra saker som också måste prioriteras. Med detta vill jag säga. Saker kommer skrivas. Och det är snart. Men ha gärna lite tålamod med mig.

Nu ska jag lämna returnerade plagg från Monkis rea till Postnord. Typisk onsdagsaktivitet.

16
Äventyr Vardagsbabbel

In i nya rum och sånt – jag har börjat på Berghs

16 september, 2021

Jag har nog varit rätt rädd för Berghs om jag ska vara ärlig. Ett lillebrorskomplex som grundas i mycket olika saker. Berghs är till för coolt folk, balla kreatörer med mäktiga idéer. Nog har jag alltid känt att jag bär på mäktiga idéer, men cool tjej? Nja inte riktigt. Va på en fest för nya folk i ”branschen” för en massa år sen med massa Berghsfolk. Ni vet. En cool industrilokal, alla drack flasköl och hade svarta kläder. Dom var liksom svåra. Jag försökte va trevlig och lättsam – prata om saker, ställde frågor osv. Fick noll tillbaks. Så där stod jag. En tönt med färgglada kläder och ba kände mig så fel. Inser nu att det är rätt töntigt av mig. Men har varit lite rädd för Berghs ever since. Eller ja. Dess elever.

Men sen vet jag att från Berghs kommer det otroligt DUKTIGA människor också. Sånna som verkligen kan sin sak, som är liksom skarpa. Jag har alltid brunnit rätt mycket för kommunikation och innehåll – typ tagit det SÅ mycket på allvar. Jag har gillat att tänka visionärt, skapat saker som har känts i hjärtat och liksom lekt fram idéer eller innehåll som blivit väldigt bra. Även om jag har lärt mig så mycket de senaste åren så har jag liksom velat ta nästa kliv. Jag velat tagit mig an en ny roll. Det jag ser mig göra är något projektledande eller producentandet. Leda processen framåt – skapa innehållet som jag typ tycker saknas och typ kunna påverka lite. Även om jag har jobbat en del med projektledning så behövs ibland det där lilla extra. En kurs, ett diplom eller nån liksom bekräftelse att man kan sin sak. Let’s be honest, Berghs kostar skjortan. Det har liksom funnits andra saker som prioriterats. Typ jag vet inte. Lägenhetspar, körkort och blablabla. I våras öppnade sig en möjlighet som resulterade i att jag kunde söka just denna utbildningen. Ett bekräftande typ att jag var på rätt bana Det hade länge varit ett mål att läsa kursen även om jag var livrädd för miljön.

I måndags bar det av till Norra Djurgårdsstaden för första tillfället. Jag hade på mig denna midikjol från Lindex och va helt pirrig i benen. Det är nått som är så himla spännande med att gå in i nya rum. Alltså nya världar liksom. Jag var livrädd till en början. Det var verkligen SÅ KUL. Kreativt, nytänkande och liksom modigt på nått sätt. Hjärnan började bubbla och allt började hända. Jag kände för första gången på länge att jag är sjukt duktig men också -fan vad jag har bra grejer inom mig. Så mycket som vill ut. Helt klart en början på en ny era. It’s all happening som Penny Lane säger (och Busy Phillip tydligen).

Så resten av hösten ska jag spendera alla mina måndagar på Berghs för att läsa projektledning for professionals. Det ni.

16
min helg Vardagsbabbel

Min helg

13 september, 2021

Jag älskar min helg av SvD’s Perfect guide. Minns när jag jobbade på lyxkontor på Humlegårdsgatan och febrilt läste tidningen från pärm till pärm. Ibland tog jag till och med hem den på fredagar och läste den i sängen under helgen. Det är som en komprimerad låtsasvärld där inga problem finns. Allt känns exklusivt och aktuellt. Tänkte bjuda er på ett liknande inlägg nu. Kanske är detta ett återkommande koncept? Jag vet inte. Men nu kör vi då, ser om det ens blir kul att läsa. Behöver ni en brödtext eller klara ni er utan den?

Det är fredag. Vaknar med andan i halsen. Vart är jag? Vem är jag? Vad gör jag med mitt liv? Klockan är 07:48 och jag befinner mig direkt i en krisande känsla. Jag befinner mig hos mina föräldrar i Nacka, 10 minuter från innerstan och min lägenhet. Mitt gamla flickrum är som raderat och jag vaknar i nått som kallas gästrummet. Nere från köket låter det. På radion är P1 igång och det kokas gröt. Katten jamar. Redo att gå ut. Jag tvättar varsamt mitt ansikte med mina nya ansiktskrubb från Origin. Den doftar citrus och sommar. Sen går jag ner till köket. Det äts rostbröd. Det är ju ändå helg snart. DN lördag har landat på köksbordet. Jo tack. Man kände sig som en otroligt viktig person när man får tidningen dagen före hela resten av Sverige. Det går bra nu om man säger så.

Jag spenderar förmiddagen till att göra saker som jag inte hunnit med under veckan. Typ med att mejla iväg saker jag glömt , jobba undan lite texter och beställa saker på kicks hudvårdrea. Mitt ex smsar och berättar att Anna Book fyller år idag. Tänker detta måste ju firas. Hon är ju typ en ikon i populärkulturen. Börjar febrilt bläddra i Camilla Hamids bakbok som landade i min hand av en slump. NU ska det bakas kakor är det första jag tänker. Sen inser jag att det finns noll smör hemma. Det är ju kris typ. Blir inget. Fortsätter stressat att jobba undan saker i hemmakontoret. Carro smsar och berättar att hon ÄLSKAR inlägget jag skrev om hennes dejtingstil. Kul med fans osv.

På eftermiddagen hade jag ett kul möte. Sen åts det en försenad lunch. Spenatsoppa med ägghalvor. Mamma har gjort samma recept hela min barndom. Minns en tid när vi min pappa jobbade på annan destination och det var bara hon och jag om vardagarna. Vi åt spenatsoppa typ tre dagar i veckan. Det känns lyxigt och tryggt. Efter det låg vi soffan tillsammans i minst en timme. Scrollade på telefonen och kollade på Reels. Är inte de den ultimata grejen? Att umgås med någon man älskar innerligt och bara kolla på telefonen tillsammans. Sen började jag läsa en ny bok. Eufori av Elin Cullhed. Jag är sjukt skeptisk, men känner ändå en viss pepp.

På kvällskvisten var det pizzaafton. In och ut från ugnen kom det nya sorter. Svampiga, svenniga och bara 100% Margarita. Jag känner ett sån otroligt förakt mot folk som påstår att Margarita är en tråkig pizza eller ba nått för barn. Den kommer i sin renast form, med en jävla massa ost. Älskar det. Speciellt med ett glas bra rödpang. Sen hängde vi kravlöst i soffan och kollade på Mötet på SVT. Allt från det stora padelkriget till åsikter kring remaken av saltkråkan. Så kul att se med familjen. Skapar intressanta debatter.

Vaknade som i en dvala på lördagen. Var det höst, vår eller vinter? Vilket år var det? Allt som en effekt av tavegyl. Det var en långsam morgon. Det kramades i sängen följt av en dunderfrukost och reprisen av idol. Det kändes tryggt på nått sätt. Att ha repriser från linjär-tv på under en lördags förmiddag känns som tidigt 2000-tal. Det skapar ett lugn i själen. Vi begav oss ut på stan. Först en prommis genom Tallkrogen och Enskede följt av nån typ av reagge sammankomst under Liljeholmsbron. Hög musik och glatt folk. Jag kände mig dock som en tönt. Stod och rörde mig osammanhängande kring liksom coola kids påriktigt. Måste bli coolare. Det var som en helt ny värld för mig. Och jag tror att jag gillade den.

Vi traskade över bron och käkade middag på ett italienskt hak i Hornstull. Ni vet, ingen snordyr pasta och liksom inte speciellt creddigt ställe. Men liksom ändå göttigt. Det dracks glas med vin. Alltså Farstaglas deluxe. Vi unnade oss lyxen att ta en Uber hem. Jag var i ett flamsig tillstånd. Inte berusad utan snarare lite showig. Stackars kille, hur orkar man med mitt eviga skådespelande? Sen gick jag in i 100% myzmode. Humöret skiftar fort. BH av, kläder av och smink av. Det åts favoritmix i sängen och kollades på film. Jag däckade med lampan på. Har förövrigt skaffa mig en ny cleanser. Ni ba. ”okej kul….”. Den doftar drömmigt. Alltså citrus, dyra hotell i Italien samt som att jag typ har ett riktigt liv. Rekommenderar ALLA att köpa den.

Vaknade absolut på ett söndagsbråkigt humör. Ni vet. Lite on edge. Är ofta det på söndagarna nu för tiden. Är det någon typ av söndagsångest? Kanske är det de. Jag vet inte. Kan ha yttrar meningen ”Alltså jag är så irriterad på dig” av absolut noll anledning. Vi fortsatte iallafall att titta på UPP TILL KAMP – min all-time favvoserie. Kanske de bästa som har hänt på Svensk-tv. Fyra vänner under typ 15 år. Ett historiskt drama om socialism, revolution och vänskap. Nej men det är så fint. Där åt vi frulle i söndagsstöket. Ni vet. Obäddade sängar osv. Älskar söndagslunket.

På eftermiddagen åkte dammsugaren fram. Jag är ju hemma mer än vad jag brukade va förut men liksom städningen har nått en nivå av katastrof. Jag är så jäkla bra på att ytstäda. Fuskstäda. Är bra på all typ av fusk i och för sig. Fuskträning, fuskrensning och typ fusktandborstning. BRA det går. Städade lite i bokhyllan. Gjorde plats för nya böcker. Bytte lakan osv.

På kvällen kollade jag på Sveriges mästerkock VIP och En smak på livet med Hanna Hellquist som gäst. Jag hade lite pirr i kroppen pga har min första kursdag på Berghs idag. Har haft lite Berghskomplex. Typ att det inte är en plats för mig. Som att jag är lite för ocool för dess omgivning. Men nu är det dags. Och det ska nog blev bra det med.

Det var min helg. Kul att få dela det med er.

15
film, tv & underhållning Vardagsbabbel

Kul saker som kan hända en helg i September

7 september, 2021

Just nu går tiden för fort. Vill skrika stanna tiden. Men det gör jag inte pga 1. Hatar uttrycket. 2. När man liksom har sagt det högt. Att tiden går fort. Då tenderar den att gå ännu fortare. Så lever just nu i förnekelse. Men annars då. Jo men det är bra tackar som frågar. Äh. Okej helgen som varit då. Hände det något kul? Jo men det gjorde det. Tog jag några bilder? Svar nej. SKA bli bättre på det. Så håll till godo med min kassa selfie pre-aw.

  1. Va på aw på ett sunkhak. Vi var lätt äldst av alla.

Det blev AW-bar på Kungstensgatan. Det dracks cava för 59kr glaset och åts mozerella sticks. Vi var äldst på stället. Till en början var det kul. Okej det var kul hela hela hela tiden. Men nu i efterhand – lite jobbigt. HATAR tanken av att åldras. Kan romantisera och känna ett sånt pirr när jag tänker på den första tiden ute på krogen. Allt var så kul och typ spännande. Ser inte riktigt saker med samma ljus längre. Inte alls faktiskt. Helt naturligt i och för sig. RIP den eran.

2. Träffade familjens nyaste tillskott – hunden Polly.

Hunden Polly kom till Alderbro klanen för cirka två veckor sedan. Har absolut var lite skeptisk inför hennes närvaro. Men nu har jag absolut nått acceptans. Hon var liten. Vägde max 2kg. Och var framför ens fötter hela hela tiden. Livrädd att döda henne typ hela tiden. Men sen tvångshöll jag henne i goda två minuter. Sen däckade hon i min halsgrop. Då blev vi familj. Sen bet hon mig i näsan.

3. Hängde på Skogskyrkogården

Jag har ju sagt att jag vill hänga mer i söderort. Hitta nya områden osv. I söndags blev det en prommis i skogskyrkogården. Det var otroligt myz. Dock var jag på lite rövigt söndagshumör. Ni vet, småbråkig, skör och lite deppig. Alltså liksom redo för fight lite när som. Han hanterade dock mig rätt bra tror jag. Gud vad man ska orka med när man har med Elinor Alderbro att göra. Inte nått för alla liksom.

4. Jag tryckte 4 avsnitt Två systrar.

Ni har väl läst det jag skrivit om THREESOME ? Om inte, gört. Helg = en go serie. Började se TVÅ SYSTRAR på viaplay. Tyckte inte det var svinkul kanske. Lite guilty pleasure typ. Kommer definitivt att trycka resten. Men nej, jag var inte svinimpad. Dock. Julia Raganarsson look i serien. Vill kopiera. Tänker 100% börja med turkos ögonskugga nu.

5. Jag blev inspanad – på krogen.

Kanske helgens viktigaste punkt. Nej men en liten grej kanske. ABSOLUT INTE. Händer ytterst sällan och när det händer blir jag genuint glad. Känner. Gud här finns det hopp. Var absolut inte intresserad men det var typ lite härligt att få känna sig het.. 100% KUL. Men andra ord, bra helg.

18
Vardagsbabbel

En typisk onsdag

3 september, 2021

Jag vaknade vid 08:15 som vanligt. Min granne har skaffat sig en tvättmaskin precis över min sovdel i läggan. Pga att dom bor på 170 kvadrat har det nog inte riktigt tänkt att vissa bor på en mer komprimerad yta och hör deras tumlande varenda morgon. Dom måste också tvätta varje morgon. HUR mycket tvätt kan man ha är en tanke jag ofta har? Ofta är jag rätt pissed gällande deras placering av denna maskin. Men just denna dag var jag helt ok med detta. Jag gjorde mitt nya favvopass. Abs&Ass som är tio minuter långt. tio minuter är den bästa tiden för ett träningspass. Det orkar ALLA latmaskar. Vilar absolut 1-2 minuter under passets gång. Men vem vet det? Typ det som är bra med youtubepass. Lätt att klicka på paus. Sen åt jag frulle. Förresten vad tycker ni om min lilla skål för havssalt? Dom flesta hatar den. Jag älskar den. 

KOMMENTERA INTE MITT BADRUMSSKÅP. Jag hade ett kul möte idag. Har haft rätt mycket möten på sistone. Några in person och ett par digitala. Efter typ 1,5 år hemma känner jag lite att jag äntligen börjar get the hang på det här med möten online. Har känt mig sjukt awkard och liksom stel. Typ som att min personlighet inte gjort sig bra genom rutan. Jag tror verkligen att jag är en person som gör mig bättre i verkligheten. Där kommer jag fram liksom. KUL med möte i alla fall. Blir lite pirrig ibland när jag tänker på hur hösten kan bli. Det känns ungefär som att precis allt är möjligt. Nästa vecka börjar jag en projektledarkurs på Berghs. Jag har verkligen drömt om det länge. Men det har liksom aldrig funnits tid eller pengar. FYSJUTTON vad dyrt det är. Men nu händer det. Och jag är så jävla glad. 

Sen blev det ett litet snack och dom två sista avsnitten av Threesome på viaplay. Jag har tryggt allting på en och en halv dag. Vill skriva ett inlägg om ALLT som hände i min lilla själ under seriens gång. Men det var länge sedan jag liksom verkligen kände att nått berörde som det här gjorde. Jag kunde relatera mycket i relationen och i frågeställningarna som karaktärerna stod inför. SE. Götta er verkligen. Men se inte med en partner. Gå in i världen. Göre ba. Ni kommer inte ångra er. Kan vi förresten prata om hur mina kaviarmackor gick från typ att vara rejäla till en deppig knäckis? Det är så sorgligt. När blev man så sorglig? Äsch. Låt mina sorgliga mackor vara ifred. 

Sen skedde dagens happening. Vaccindos två. GUD VAD MAN HADE LÄNGTAT. Alltså jättejättejättemycket. Jag känner mig typ som den enda stockholmaren som inte haft covidjäkeln. Så när Deltan började härja så var det som att allt det där som hände förra våren kom tillbaka. Även om jag inte levt som guds bästa barn någonstans så är det som att jag levt med en konstant rädsla att man ska åka på det. Förra veckan var jag på kräftis med en IVA-läkare. Hon berättade lite kring hur hon och hennes kollegor hade mått senaste året. Fick så otroligt dåligt samvete kring hur man har levt på relativt vanligt här hemma. Minus hemmajobbadet såklart. Jag vet att det inte finns några 100%-iga garantier med vaccinet. Men det känns lite hoppfullt i alla fall. På nått som känns som vanligt.  Tänk aw’s som aldrig slutar, efterkakor och typ att få äta från andras tallrika utan dåligt samvete. LÄNGTAR efter att få pilla på andra människors tallrikar. Alltså mina vänner. Är det konstigt?

Sen satte jag mig på Dellan och jobbade jag undan lite saker. Jag har börjat satt textdeadlines för mig skrivprojekt. När jag läste min skrivkurs så pratade vi väldigt mycket uppbyggnad sista terminen. Att liksom skapa sitt projekt och ta det på allvar. Ibland känns det väldigt abstrakt och svårt att ta på allvar – just nu är det ju liksom ingen som ska läsa det? Varför måste jag då ha deadlines? Äsch jag vet inte. Jag vill ju berätta den här historien. Jag tror att den har nått. Får väl bara börja ta mig själv på allvar eller nått.  

På kvällen började det. Helvetet. Jag mådde fullkomligt skit. Jag var grumpy på kvällen. Slö och slapp. Kände mig bäng i kolan. Hade samtal med hörde liksom inte vad han sa. På torsdagen vaknade jag på det allra rövigaste humöret. Jag hade ont i huvudet, jag var trött som tusan och allt bara gjorde ont. I kropp och i själ. Om vi säger såhär, vaccinet tog. Rörde mig knappt en meter på hela dagen. Åt rester av nån indisk gryta som stod i kylskåpet, kollade cirka 8 avsnitt av Anna Pihl från 2005 och beställde snask från foodora market. Lightläsk, Ben & Jerrys och surt godis. Gud vad synd om en det kan bli egentligen. Jag tyckte så synd om mig själv. Jag är en pinsam människa.

28
Vardagsbabbel

JAG VÄLKOMNAR MINA RÄDSLOR

26 augusti, 2021
Innan kräftskiva. Glad. Pepp. Stark.

Var på kräftskiva här om dagen. Det var KALAS. Jag blev kalas. Eller ja, ALLA blev kalas. Gud vad det är härligt att bli kalas i tryggt sällskap. Lite mys, bli lite gråtig och prata fina saker och sen skrikgråta till wuthering Heights. Iallafall, under kräftisen kom det fram. Mina nojor. Mina rädslor. Min ängslighet. Helt plötsligt hade jag listat precis ALLT jag vad rädd för inför ett nytt sällskap av människor. Jag har en bild av att jag är en liten cool människa. Modig. Vågar slänga mig ut liksom. Men nä. Efter den kvällen insåg jag att jag är en så ängslig person. Här kommer några saker jag nu har avslöjat för världen jag är fullkomligt livrädd för

RYMDEN

Måste vi öppna den dörren? Okej jag gör det. Lite snabbt. Ni vet rymden, svarta hål, en STOR stjärna som kommer släckas, nya galaxer, liv på andra planeter. Det är så jäkla svindlande och läbbigt. Mitt absolut mörkaste. Känns inte allt bara lite övermäktigt och meningslöst när man tänker på det? Typ som att inget spelar nån roll. Allt kommer ändå ta slut nån gång? Allt man jobbar för liksom? Ingen kommer bry sig om jag skriver ett mästerverk eller gör världens bästa serie. Det kommer ju bara bli SVART. AJA, min kompis Elin påminde mig iallafall om att det är typ helium i ryyyymden. Så om man någonsin kommer svingas ut i det okända och sugs in i ett svart hål. Så kommer mitt ”hjäääälp” vara i ett väldigt kul och pipigt tonläge. Det är ju lite kul iallafall

BJÖRNAR

Jag är SÅ rädd för djuret Björn. Alltså inte människor som heter Björn – blir ett sällskap av män som heter Björn … BJÖRN-AR? Aja. Har en riktigt Björnskräck. Alltså sån där som gör att jag typ hatar att gå i skogen på landet pga att NÅN på byn såg en björn där cirka -98. Alltså dom såg inte en Björn på byn, utan nån i byn såg en björn. Trodde det skulle bli bättre av att se Grizzly Man. Det blev det inte. Rekommenderar dock att man ska se den. Förresten det var en Jägare i Strömsund(VÄGRAR GOOGLA VART DET LIGGER) som blev biten i rumpan av en björn. Lyssna om du vill må skit.

FRILANSA

På kräftskivan kom det upp minst TVÅ gånger att jag borde börja frilansa. Det finns ett pirr i mig när jag tänker på det. Gillar tanken av att vara fri MEN också fullkomligt livrädd också. Jag behöver min flock, ett gäng, en plats att vara på liksom. Tanken av att ingen skulle vilja ha en eller ens kompetens är ju helt förödande. Jag skulle ju bryta ihop. Och TBH, frilansa inom vad? VEM skulle vilja ha mig? OCH TILL VAD? Aja. Får nog suga på den där karamellen ett tag till.

Dagen efter kräftskivan. Skör. sårbar och med gårdagens smink.

HAV

Alltså jag är inte rädd för vatten liksom. Absolut har respekt för det. Men har surfat typ en gång och det gick rövdåligt och har liksom noll problem att bada. Förutom lite i Årstaviken pga alltid redo att det ska flyta upp ett lik till ytan. Läskigt. Men ÄR liksom inte rädd på det sättet. Men havet att det är så stort – och djupt. Och vi har noll koll kring vad som finns där nere. Och det skrämmer skiten ur mig. Det är så MYCKET liksom. Jag och min manliga bekant övervägde att se en havsdokumentär. Jag fick kväljningar på två röda och övervägde att kräkas i ren skräck.

ATT TIDEN ÄR KNAPP

Den gamla vanliga. Saker går framåt. Livet döden och allt i mellan. Kan drabbas av ren panik att allt det där sker. Och det sker precis framför en. Det är så vidrigt på nått sätt. På kräftisen blev det otroligt böligt i slutet av kvällen – vi satte på Father and son samt The sound of silence. Det gräts hysteriskt. Gud vad man inte uppskattar nuet alltid – och allt det där man inte säger till dom man älskar för att man liksom tar det lite för givet och dom där sakerna man inte gör för att man är rädd. Fyfan. Usch. Klump i bröstet. Krama era föräldrar, säg att ni älskar era närmsta och våga. Fan vad det är viktigt att våga.

BASTA

Usch. Basta. Det hemskaste jag kan tänka mig. Och att folk gör det frivilligt – NEJ TACK. Där sitter man i ett vidrig tryck och bara svettas. Saker jag tycker illa om är liksom tryck över bröstet pga påminner om panikångest och värme utan luft. Nej jag hoppar det. Man tack för inbjudan.

Döm mig inte för detta. Jag är ängslig. Lite trasig. Och rädd. Rädd för kanske puckade saker. Men då får det väl vara så. Inte bryr jag mig. Ikväll ska jag äta middag med Steph. Det ska lyxas. Gå på folkbaren. Tänk vilket liv man får leva.

22