min helg

Kulturhelgen

26 februari, 2024

Helgen gick så fort. Det känns som att jag rörde mig mellan så många olika aktiviteter att jag knappt hann fånga andan. I fredagspodden pratade de om att dela in saker i olika veckor, för att sedan gå vidare och göra annat. Det här blev min sociala kulturhelg. Ljuvligt på många sätt. Precis så jag vill leva. 

Helgen började med genrep på Stadsteatern. Pjäsen hette Tre systrar och jag var fullkomligt besatt. Tre timmar av krossade drömmar, kärleksproblem och familjestrul lät mörkt i teorin, men så bra var det. Den höll trots sina cirka 100 år på nacken. Jag vill rekommendera alla att pallra sig dit. Bäst var helt klart Carla Sehn och hennes komiska timing. Och vackra sångröst. Men Shanti Rooneys karaktär som den grubblande officeren bär jag fan med mig. Boka din biljett idag, pjäsen går hela våren.

I fredags var det vernissage på stan. Två ställen hann vi med. Ett galleri och sen något som var typ som en hemmafest med TikTok-konstnärer. Ja, det finns ju faktiskt sådana. Vad ska jag säga om konsten? Ja, jag var väl inte helt såld tbh. Men det fanns något där. Det gjorde det. Jag blir så nervös bland konstnärer. Känner mig så otillräcklig och vanliga på något sätt. Jag måste jobba på det där. Det sitter i självkänslan

I lördags var det Natten och jag var på plats! Jag älskar den klubben. Mer än något annat. Det är så uppfriskande med powerballader. Att kunna skriksjunga till Stad i ljus är verkligen en passion jag har. I nästa fyra timmar skrålade vi non-stop. Och det dracks red bull vodka. Vid tretiden lotsade min kille hem mig och Carro. Det var en omöjlig uppgift. Vi var så slut. Att ta sig hem kändes som en kamp. Klapp på axeln till honom.  

13
film, tv & underhållning

Tre youtubetips till gråa dagar

23 februari, 2024

Sen jag utvecklade ett hat mot poddar har youtube blivit en större del av mitt liv. Som en fd. youtubeexpert. är jag lite av en finsmakare (Nej men det är ju så kul. Att jag har jobbat på ett nätverk med liksom unga kreatörer. Ett liv sen absolut. Men ändå. Lärde mig så mycket om typ vilket innehåll som säljer och liksom uppskattas av YT). Jag tycker att många svenska youtubers är så tråkiga. Antingen är det så välpolerat och perfekt. Jag orkar liksom inte se en människa som springer mellan sin megaformer och blowouts på Sturegatan. Det intresserar mig inte. Eller så är det liksom folk som provar saker dagarna i ända. Jag har ingen tid för diverse hauls eller challanges. Det är för barn. Mitt fokus har ingen ork för det. 

Jag vill istället dela med mig av innehåll som faktiskt fångar mig. Innehåll som är lekfullt. Som ger mig något att bita i. Det ska finnas en tanke. Annars får det fan vara. 

Lana Wilman

Lana Wilman är en kul kreatör som jag följt ett tag nu. Förutom att hon äger någon typ av egen byrå som verkar gå skitbra. Så har hon också världens vackraste hem. Hon är en klassisk introvertflunecer ( är inte det en trend?) . Med andra ord. Hon går mest runt och skrotar. Pillar med tavlor, läser böcker och rensar i badrumsskåpet. Det är så otroligt konstigt, men det är perfekt innehåll för mig.

Jenna Phipps

Jenna Phipps började sin karriär som knitfluencer( ja, någon som stickar…). Hennes kanaler har växt på ett sätt och hon har blivit allt mer personlig med tiden. Hon är så jäkla gullig. Och jordnära. Förutom att hon stickar sig igenom livet, vilket är truly inspirerande. Har absolut köpt stickor pga henne. Så har hon nu köpt ett mid-century hus i Surrey, Canada som hon renoverar helt själv. Det är så otroligt kul att följa.

Molly Baz

Molly Baz kom in i mitt liv rätt nyligen. Ja, jag förstår att man är sen till festen. Men må så vara. För nu är jag hooked. Molly har den mest ljuvliga personligheten som jag har varit med om. Jag känner en sån otrolig kärlek till allt hon gör. Om ni har missat, så är Molly Baz, typ den coolaste kocken i LA. Och hon lagar så god mat. Jag vill flytta in till henne och det är nu.

11
Okategoriserade

11 saker som har hänt sedan jag senaste uppdaterade denna blogg

21 februari, 2024

Det har verkligen varit tyst här de senaste veckorna. Och den enkla förklaringen är att inspirationen har varit obefintlig. Det har varit motigt att sätta sig ner och skriva. Ingenting jag försöker formulera känns tillräckligt bra. Kreativiteten har helt enkelt varit frånvarande. Men igår hände något. Jag vaknade upp med en känsla av positivitet. Det är som om jag har startat en ”positiv vecka”, där jag inte tillåter mig själv att klaga på någonting. Bara positiv energi tillåts flöda, för det brukar ju leda till att bra saker händer. Det är min filosofi åtminstone. Så, vad har egentligen hänt de senaste veckorna? Här är elva saker som har utspelat sig sedan jag senast skrev.

  • Jag har börjat gå en manuskurs. Jajamän. Nu ska det skrivas ett kostymdrama som kommer handla om kärlek, musik och vänskap. Håller jag på att skapa ett mästerverk? Kanske.
  • Hade en helkväll på stan. Det slutade med att jag drack tequila vid Mariatorget. Jag har inte druckit tequila på flera år. Jag var chockad över hur smidigt det gick ner. Det är nästan som att jag är pepp på att göra det snart igen.
  • Var på 30-års galej här om dagen. Förutom att jag inte kände nån på festen förutom födelsedagsbarnet så var det också ett tema, AFTERSKI. Jag hade helt missat detta. Hur tror ni jag dök upp? Med glitterklänning och läppstift. Med raggsockor som stack upp. Vilken räddning.
  • Jag har blivit fullkomligt besatt av låten Daylight av Taylor Swift. Tror jag snittar på cirka 3 lyssningar per dag.
  • Bakade banoffepaj till min kille på alla stjärtans dag. Jag brände skalet 2 gånger. Tredje gången gilt blev det perfekt.
  • Jag budade på två sängbord till min framtida lägenhet. Tack gode gud så förlorade jag. Jag tror priset landade på nästan 3000kr. Vart fan skulle jag ens ha dem?
  • Var på ett möte med en riktigt cool person. Det är sällan jag liksom tycker att någon är cool these days. Men liksom den här personen var både smart, rolig och snäll. Och liksom witty. Och skitsnygg (och nej, pratar inte om Gabriella Skog). Gick där ifrån och ba PRECIS SÅDÄR vill jag bli.
  • Åt en ljuvlig semla som gav mig precis det där jag behövde.
  • Attendade den magiska galapremiären för Dune Part II. Höjdpunkten var såklart när Stellan Skarsgård gled upp på scenen. Stellan Skarsgård är lite av ett frikort för mig. Det är något med hans otroligt aura.
  • Fick en uppenbarelse. Vill nu starta företag. Och bli entreprenör. Ringer någon Alexander Pärleros eller?
  • Har sett ALLA avsnitt av One Day. Mådde 100% skit efter sista avsnittet.
  • Har opererat bort en hemorrojd och kan inte sitta på arselet mer än 3 minuter. Det är horribelt. Jag bjuder på det.

Det var d.

18
Vardagsbabbel

I februarimörkret | PMS och en rosa tavla

8 februari, 2024

I februarimörkret dansar frostens fingrar över naturens tysta vidd. En månad av förnyelse och nystart, där de knappa dagarna smyger sig mot vårens försiktiga ljus. I denna tid av vemod omfamnar vi förändringens  vindar och vi låter dem vagga våra själar till nya horisonter. Likt en oskriven dikt sträcker vi oss mot det okända, ivriga att låta våra hjärtan diktera nästa kapitel i livets bok. Februari bär med sig ett löfte om möjligheter, där varje steg är ett penseldrag på den vita duken av det nya årets saga. Med andra ord. Januari är någonting vi bara försöker att glömma.

Jag tar promenader så fort solen visar sig. Min bästa sträcka är längs Norra Hammarbyhamnen, ner mot Årstaviken och upp mot Zinkensdamms.  Vi är flera som mig, flera som fullkomligt jagar d-vitaminen. Jag längtar så himla mycket till fågelkvitter och nya knoppar på träden. Saker jag längtar mindre efter: två månader av att käka diverse allergitabletter.

Jag har köpt en ny tavla. Den har rest hela vägen från Texas. Och jag älskar den på ett sätt. I höstas sa jag till en kompis att jag ville bli en cowboy. Och den önskan har inte blivit mindre om man säger så. Det här är en påminnelse. Eller en manifestation. Den är fin i alla fall. Här hittar ni till konstnärens shop.

Här om dagen var jag hemma hos min kompis Steph på Ringvägen. Vi åt vodkapasta, drack rödpang som var billigt och gott(!!!!) och snackade massa gojja. Timmarna gick och vi avhandlade precis allt som var tungt. S och jag jobbade ihop när jag var nyexad. Gud vad den eran formade en. Att vara ny på jobbet liksom. De känns så långt borta nu dock. Jag var så ivrig under dom åren, ville att allt skulle gå så fort. Nu vill jag bara stanna tiden.

Karma is the guy on the street coming home straight to me. Ja, jag gjorde precis min egen Taylor Swift text. Låt mig. På riktigt. Dom senaste dagarna har varit ett rent helvete. En PMS utan dess like, en bubblade 30årskris och ex antal tråkiga besked. Att vara människa är fasiken horribelt ibland. Fina klappar på kinden, kompisar som skriver fina rader och ett par hot yoga-pass har läkt detta lilla trasiga hjärta. Förresten ni har väl läst den här grymma artikeln om Taylor Swift, Sportkillar och vad vi inspireras av.

På mitt kvartersbageri sitter rika tjänstemän och coola kreatörer. Igår var jag där. Jag åt en lyxig äggmacka. Med varje tugga känns det som om jag bär på en hemlighet som är både pinsam och förlustbringande, varför är det så jobbigt att äta äggmackor bland folk? Jag måste kunna lära mig att njuta av det. Det är ett mål för 2024. Om några timmar ska jag på ett kul möte, tänk vad man får vara med om ändå.

12
Listor och sånt trams

Januari 2024 i en sammanfattning

2 februari, 2024

Årets första sammanfattning. Januari är ju lite som en smygstart. Och speciellt kul är det väl inte. Grått, och kallt. Men jag har verkligen gjort mitt allra allra bästa för att skapa en kul tillvaro. Ska vi ta en kik då? Ja men det gör vi. 

Hur var januari?

Januari var som januari tenderar att vara. Inte dunderkul. Men något man bara måste utstå. Så fort julen var utstädad kom jag in i ett annat tempo. Något försök till nystart. Jag har tränat på ett sätt. Skrivit massa roliga grejer. Och liksom försöka ha is i magen. Min bransch är under kris. Vilket suger. Och sen har jag känt mig lite ensam. Eller ganska ensam helt ärlig. Okej jag är nog otroligt glad att Januari är över. 

Månadens jobb?

Sitt ner i båten. Ha is i magen. Och alla dom där klyschorna. Det kommer bli så himla himla bra. Och ja, har fått iväg massa roliga små projekt. Så är verkligen glad. Inget att hänga läpp över. 

Månadens extra?

Det är januari. Saker behöver inte vara extra. Var på auktion med mina päron, åt en lyxig lunch med min kille på Djurgården (som vi alltid gör efter vi bråkat) och upptäckte varm träning. Läs om det här. 

Månadens tv?

Jag har tittat otroligt mycket på TV. Bra och mindre bra saker. Men det som har varit mest minnesvärt var helt klart 1883, perfekt för min cowboybesatthet. Sen har jag även tryckt Lektioner i Kemi och The Morning show på Apple-tv. Samt Love is Blind. Ingen har väl missat det? Jag tänker dagligen på Oskar mammas hem. Vill att det ska bli en trendade asthetic på tiktok. 

Månadens film?

Jag såg två filmer den här månaden. Stockholm Bloodbath och Killers Of The Flower Moon. En var bland det bästa jag har sett. Det andra var en total katastrof. Ja, ni kan väl gissa vilken som var vilken …

Månadens poddar? 

Jag tycker knappt några poddar håller måttet längre. Har övergått till att lyssna på poddversionen av Eftermiddag med Hanna & Christoffer i P3. Det är ljuvligt. Bara kul surr. 

Månadens böcker?

Jag bjuckade på ett litet göttigt inlägg om månadens läsning, det kan ni hitta här. Men månadens läsningen var helt klart Hur Fan Gör Man slut av Emma Arpstrand. Har även plockat upp När vi var fåglar av Ayanna Lloyd Banwo. Är relativt pepp skulle jag säga. 

En önskan inför nästa månad?

Ett roligt besked, ett jobbmirakel och att jag har skrivit klart min novell. 

Mest lästa inlägg i januari:

Rom-com inlägget. Gud borde helt klart bjuda på en summering av den första tiden.

Liknande inlägg

December 2023 i en sammanfattning

November 2023 i en sammanfattning

Oktober 2023 i en sammanfattning

8
film, tv & underhållning

Roliga saker jag har läst under årets första månad

1 februari, 2024

Enligt min Goodreads ska jag försöka läsa 24 böcker det här året. Det är absolut en tvångstanke pga 20-24. Men jag tror också att jag skulle kunna klara det. Det handlar absolut inte om att sätta någon press på mig själv, utan snarare att få in en rutin. Skapa läslusten. I år vill jag utmana mig lite. Röra mig mer mellan olika genrer. Har en tendens att mest läsa böcker om samtiden, storstäder och konstnärer. I år ska det bli andra bullar. Så vad läste jag egentligen i Januari?

Cleopatra and Frankenstein av Coco Mellors

Cleopatra och Frankenstein är en megastark och smärtsamt debutroman som handlar om de knasiga beslut som formar ett liv, en massa trasiga relationer och en hel del kriser. Den handlar om Cleo och Frank som möts en kall nyårsafton i New York. Förutom spektakulära miljöer som inkluderar dekadenta fester, dyra bagels och glassiga resor så möter vi en gäng människor som mår så jäkla kasst. Det är en färgstark berättelse som är full av livserfarenheter, intressanta möten och karaktärer man kommer att minnas.

Till en början hade jag så himla svårt för den här boken. Jag kände absolut noll för de olika karaktärerna. Slogs ett flertal gånger av tanken ”Men gör bara slut snälla”. Men ju längre tiden gick blev jag mer och mer investerad. Det är fasiken inte alltid lätt att vara människa, speciellt inte idag. Det här är en väldigt sann skildring av vår samtid. Det här är en bok som utspelar sig i en storstad, i en kulturell värld där status är viktigt. Ibland kände jag att den påminde mycket om min verklighet. Det uppkom som ett mörker i mig när jag läste om det i ett utifrån perspektiv. Det blev så sorgligt Jag berördes väldigt mycket av karaktären Eleanor (vilket är väldigt lol) och hur hon kämpade med sig själv och sina drömmar. Jag fattar att det här verkligen har blivit en snackis. Tydligen ryktas det även om att det ska bli en eventuell serie också. Jag ger boken 3.5/5.

Hur fan gör man slut av Emma Arpstrand

Hur fan gör man slut? är en KUL relationsroman, fullmatad med mörk humor och existentiell ångest. Eira Eklund, trots sina vuxenpoäng med sambo, egen bostad och en gedigen utbildning, kämpar med en irriterande obekvämhet. Hon klamrar sig fast vid en usel relation, kämpar med vuxenlivets utmaningar och tampas med karriär söket som går åt helvete. Denna bok borrar djupt in i teman om kärlek som borde avslutats för länge sedan och strävan efter att bli den person man borde vara. En nypa cynism, en skopa självinsikt och en dos komiskt kaos

Jag tror jag läste den här boken på tre dagar. Fyfan vad bra den här var. Absolut en av de bättre böcker jag läst på länge. Jag kände igen mig så otroligt mycket i Eira. Hon påminde så mycket om en yngre version av mig. Det rastlösa och vilsna. Drömmen om något större, men helt vilsen samtidigt (okej det är väl fortfarande jag…). Språket var så jäkla kul. Låg och skrattade högt för mig själv. Jag ville liksom inte sluta läsa. Samtidigt som jag ville spara på göttigheterna. Det här är nog en av de mest sympatiska skildringarna av att vara 24. En hyreslägga i Hässelby, en och annan svampinfektion och billig öl. Jag vill att ALLA ska läsa den här. Betyg 4/5.

Bli utan av Ellen Strömberg

Bli utan handlar om Frida och hennes sambo som har det bra, helt okej faktiskt. Men det är något som skaver. Frida blir inte gravid. Alla i hennes omgivning är gravida och ingen verkar fatta vad hon går igenom. Dessutom blir hennes nya bok en total katastrof. Frida vill ha en förändring. Bli utan är en roman om när livet inte riktigt blir som man vill.

Det här är min första bok jag läser av Ellen Strömberg. Jag har hört så otroligt mycket gott om hennes tidigare verk. Jag lyssnade på den här boken. I fem timmar hörde jag Mari-Helen Hyvärinen berätta om negativa graviditetstest, skrivkrap och den kanske jobbigaste känslan av dom alla, missunnsamhet. Fasiken vad den här boken kändes i hjärtat. Det gör så ont när saker inte blir som man önskar. Jag kände så mycket med Frida. Men jag fick också nya perspektiv. Speciellt i sånna här tider när det känns som att precis alla blir gravida. Mycket läsvärd. Betyg 3/5.

6
Vardagsbabbel

Äntligen är januari över

31 januari, 2024

Jag har varit på ett jävla humör dom senaste två veckorna. Ett humör som har resulterat i en massa olika känslor. Allt och ingenting på precis samma gång. Läste någonstans att man ska se Januari lite som en reset-knapp. Det nya året börjar egentligen när knopparna börjar slå ut. Och jag gillade verkligen verkligen den tanken. Det är lite förlåtande på något sätt. För låt oss vara ärliga. Det är så hiskeligt vedervärdigt att vara människa i januari. Inte minst i gråa Stockholm.

Jag försöker gå på diverse ”HOT-pass” på SATS. Egentligen vet jag inte varför det är bra att träna i 39 graders värme. Men där står jag. Tre dagar i veckan. Och kämpar på ett sätt för kroppen ska bli starkare och modigare. Det går bättre och bättre. Ibland är det till och med kul. Men rätt ofta är det också totalt olidligt. Det är så typiskt mig att inte kolla upp hälsoförmånerna för denna träningsform. Jag har bara gått på trenden. Tänker att det är bra och sen är det inte så mycket mer med det. Att jag nu börjat gå runt med latent huvudvärk pga att jag förmodligen dricker för lite. Ja, det behöver vi inte prata om.

Jag och en kompis har jobbat med ett jättekul projekt under ett tag. Igår fick vi äntligen iväg pitchen. Ni vet när man har marinerat något länge, jobbat ut vartenda ord och liksom verkligen pillat på något man är stolt över. Där är jag nu. E säger att det här är hennes bästa tid. När man får vänta på svar. Jag tycker det är fint på något sätt. Jag är totala motsatsen. Blir nästa lite hysterisk i sånna tider. Kan knappt tänka på något annat. Jag är så himla glad att vi har tagit oss tiden att göra detta. Det är så mäktigt när man får skapa ett eget universum.

Här om dagen var Berka här med sin dotter Malou. Malou är snart fem månader och världens gulligaste bebis. Med en pigg blick ser hon världen. Hon vill att det ska hända saker. Att livet ska vara spännande. Det är så vackert. I fredags åt jag middag med Caroline. Jag pratade om min växtvärk. Att det känns som att jag bitvis vill någonstans men inte riktigt vart än. Ett äventyr större än mycket annat. Men riktningen är en aning oklar. Jag refererade till en tiktok. Caroline förstod precis. Jag är så tacksam för mina relationer. Gud vad dom är viktiga.

Imorgon är det februari och jag har aldrig varit mer peppad.

13
Äventyr

11 tankar man kan ha under ett pass hot yoga

19 januari, 2024

Ska vi prata lite om Hot Yoga? Ja, det tycker jag. Igår gick jag nämligen på mitt första Hot Yoga-pass. Eller ja, det kallas väl bikramyoga bland vanliga människor. Rent tekniskt har jag faktiskt varit på yoga i 40 graders värme tidigare. Det var innan det blev en trend, det var liksom innan det blev en grej på www. Dock bröt jag det passet efter 20 minuter. Jag höll på att tuppa av, hade inte ätit lunch, och det var någon typ av avancerad yoga när man praktiskt taget skulle vara akrobat. Jag minns att jag tittade åt vänster och där stod Danny Saucedo på typ händer, utan någonting på överkroppen. Då kände jag liksom, ’Nu drar jag.’ Den här gången höll jag hela passet. Jag har aldrig varit stoltare.

Och hur kom jag på den här briljanta idén att gå på detta yogapass? Jag vet inte. Jag hade ett konstigt möte på eftermiddagen, överdrivet mycket energi och lite ångest som bankade innanför bröstkorgen. På SATS-appen fanns det ett hot yoga-pass eller bodypump-träning. Utan något intresse av att överhuvudtaget pumpa min kropp så föll mitt beslut på denna yogaform. Jag hade reservplats 22. Men jag lyckades få en plats, mot all förmodan. Sekunden jag får biljetten i min hand känner jag en liten stress. Vad har jag gett mig in på? Åh herregud. Här kommer 11 tankar jag hade under gårdagens pass:

  1. Okej, det är väldigt, väldigt, väldigt varmt i lokalen. Vad är det som luktar? Gud, det luktar verkligen människa här inne. Alltså varm människa. Lite som det gjorde på fritids. Och typ. Varm människa med tandsten. Och nu börjar svetten rinna. Ja det är ju noll tvivel om att det är 39 grader här inne. Perfekt. Hur långt är det här passet egentligen? En timme(!!!!!)”
  2. Varför har alla magtoppar? Och varför är alla så förbannat snygga här? Jag är en svag fyra jämfört med det här gänget.
  3. Åh nej. Det finns en plats kvar. Jag tar den. Längst fram. Vid spegeln. Hatar att vara längst fram. Vadfan nej. Nej nej nej. Instruktören lägger sin yogamatta precis bredvid min. Alla kommer alltså rikta sina blickar mot mig. Fyfan vad pinsamt. Usch. Varför blir jag som en tonåring i detta nu? Släpp det, Elinor. Du är snart 30.
  4. Okej, alla sätter upp håret i tofsar på huvudet. Jag följer trenden. Alla ser liksom chic ut. De sitter lite ledigt , med sina oomsorgsfulla små knutar. Jag ser ut som Lilla My. Jag lägger mig ner. Vi kör två övningar som jag kan. Som jag faktiskt älskar. Fjärilen och svanen
  5. Oj, varför får jag kramp i magen i detta nu? Är det värmen? Eller är det faktumet att jag tryckte i mig en halv påse linsbågar tre minuter innan passet? Åh nej, min mage svullnar upp. Gud, jag ser ut som att jag är fem månader gravid. JUSTE, jag kan ju inte äta linser längre. Det är så dåligt för min IBS. Aja, det släpper nog snart.
  6. Gud, det här är typ lite skönt. Det är som att värmen lugnar mig. All stress försvinner. Min kropp arbetar på ett annat sätt. Den fokuserar bara på att göra det den ska. Hjärnan springer inte iväg. Jag känner mig stark. Tuffare än vad jag tror. Herregud. Fyfan vad bra jag mår
  7. Om ni är gravida, lägg er på vänster sida. Det är lättare att resa er upp då.” säger instruktören. Jag vänder mig om och följer instruktionerna. Jag möter instruktörens blick och ser hennes chock när jag reser mig på höger sida. Åh herregud. Hon trodde att jag var gravid. Min mage måste vara så svullen i detta nu. Nej du kan lugnt vara. Jag har bara käkat lite ostbågar. No biggie.
  8. Vänta, vänta, vänta. Går folk på det här passet som gravida? Jag kämpar på ett sätt här och är typ tre minuter från att tuppa av. Det borde ju för tusan vara förbjudet.
  9. INGEN KOLLAR PÅ TELEFONEN,” hör jag från andra sidan av lokalen. Okej, det är 15 minuter kvar. Det har gått så fort. Och jag är så stark. Min kropp är så pigg. Herregud. Är jag typ ett proffs? Men jag är så rädd för instruktören. Hon är så bestämd. Livrädd att göra fel
  10. Jag är så vig. Och stark. Och det här är skönt. Det är skönt på ett nytt sätt. OJ. Men gud. Hur ser jag ut? Jag är så röd. Så jävla röd. Titta dig inte i spegeln. Gör det bara inte. Okej, du gör det igen. Du tittar i spegeln. Be till gud att du inte träffar någon du känner när du lämnar lokalen.
  11. Namasteeeeee”. Varför är det så pinsamt att säga namaste i grupp? Känns så onaturligt. Okej, hela den här situationen är så onaturlig. Men fan vad kul det var. Jag tror att jag kommer tillbaks. Ja, jag gör det. Det blir kul.

Läs om när jag provade ett pilates pass här.

16
film, tv & underhållning Vardagsbabbel

Att läsa klart en bok och se en dålig film

17 januari, 2024

Tisdagar är väl egentligen den tråkigaste dagen av dem alla. Man vill bara dra ett täcke över sig. Boka av precis allt. Och sätta på ett out-of-office meddelande som varar forever and ever. 

Igår vaknade jag med ett jäkla gott humör. Solen sken .Jag hade massa roliga skrivgrejer som skulle in. Jag hade ett flow. Ville inte trycka på paus. Bara köra. Jag gosade ner mig i soffan och rev av det mesta under förmiddagen. Har förövrigt börjat med en ny musli. Den är så påver på många plan. Inget gott. Bara nyttigheter. Usch vad deppigt.

Tog en paus vid tio för att läsa de sista sidorna av Hur fan gör man slut av Emma Arpstrand. Gud vad bra den blev. Jag kunde inte släppa taget. En mer detaljerad recension kommer inom kort. På tal om läsning så satte jag 24 böcker som läsmål i år på min Goodreads (här kan ni självfallet följa mig). Absolut lite tvångstanke pga att det är 2024. Men jag tyckte det kändes roligt och ambitiöst. Jag vill byta ut skärmtid på läsning. Är det så fel?

Jag traskade ner mot gymmet. Det är sån otrolig nystartskraft bland maskinerna. Folk som tar sats inför det nya året. Jag försöker att inte övergöra det. Att hitta en balans är svårt. Jag har så lätt att gå all-in vid en ny period. Sen kraschar man lagom till februari. Har för övrigt inte haft några pinsamma möten på gymmet sen sist. Tack gode gud för det.

Tog en promenad över ön efter mitt gympass. Bytte några ord med min urmoder öven luren. Vi diskuterade många saker. Men framför allt Farmen. Är ni investerade? Jag är det. Jag känner sånt otroligt blä för samtiden. Folk är så elaka. Blir på riktigt på dåligt humör. Känner ett mörker. Ett tv-program som inte ger mig mörker. Ett program som ger mig glädje. Min far och jag på SVTplay.

Kom hem och skickade iväg de sista texterna. Firade med att dricka ett glas oboy. Sen hoppade jag in i duschen för att göra mig redo för kvällens bravader. Nämligen premiären för Stockholm Bloodbath. Jag var pepp. Kände livet i mig. Även om det historiska fenomenet har skapat ett stort trauma i mig. Ja, när jag var 4 år så var min klass på utflykt i Gamla Stan. Vi inspekterade den stora skildringen av blodbadet i Storkyrkan. Ett konstverk på 10 meter som visade på blod, död och total misär. Jag började gråta på ett sätt och sen dess har jag inte satt min fot i den kyrkan.  Min kille var absolut lagom orolig för hur jag skulle reagera.

Filmen var det absolut sämsta jag har sett. Övervägde at lämna ett flertal gånger. 2,5 timme av mitt liv som aldrig kommer tillbaks. Ni vet när man ser någonting och ba vill vråla ”VEM TÄNKTE ATT DET HÄR VAR EN BRA IDÈ”. Jag föreställde mig att man skulle få se något kvalitativt drama, men skön cast och vackra miljöer. Om vi säger såhär, det var inget av det där. Filmen har premiär på fredag om ni för allt förmodan vill se den. Gör det inte. Snälla. För er egen skull. Sen gick vi hem och åt parisare. Det var höjdpunkten på min kväll och kanske hela dagen.

10
min helg

Att vara stel på gymmet och nya intryck

15 januari, 2024

Kul med peppig respons angående Romcom-året! Jag känner en riktig nytändning inför den kommande tiden. Herregud, så många roliga saker som kommer att hända. Det är så himla kul när man sätter ett tema och skapar lite ramar att förhålla sig till, liksom. Stod i en klädbutik häromdagen och tänkte, ’Är den här tröjan tillräckligt Romcom?’ Svaret var nej, så jag gick vidare. Vilken grej!

Jag har återvänt till yinyoga-konceptet, 75 minuter varje fredag. Det är verkligen trevligt. Man sträcker ut muskler som mår skit, andas högt i grupp och tänker positiva tankar. Det kan inte bli en bättre start på helgen. Men nu måste jag bara få debriefa mig över en sak – är det bara jag som tycker att det är förskräckligt att springa på någon man känner på gymmet? Jag blir helt stel och vet inte riktigt hur jag ska agera. Det är något med situationen. Man står där, känner sig sårbar i någon nopprig sweatshirt och illasittande tights. Förra fredagen råkade jag springa på en bekant, en sån där lite cool typ, och jag tappade det TOTALT. Som en helt handlingsförlamad tonåring som precis har buffat bensin. Normalt sett kan jag hålla ett samtal vid liv, men där och då var det en katastrof. Jag stod och levererade floskler som ’nytt år, nya möjligheter’ och ’ja, man försöker ju ha lite vettiga vanor.’ Hon tittade på mig som om jag hade tappat det totalt och jag flydde därifrån med min yogamatta för 129 kr från Rusta i rasande fart. Varför är jag så konstig?

Känns inte min bokhylla väldigt romcom? Fick en discokula av min pojkvän i julklapp, och nu när julpyntet har åkt ut, måste jag säga att discokulan har varit min räddning. Hemmet är ständigt lite festligt, och jag blir så glad när jag ser på den. För övrigt har jag läst ut Frankenstein och Cleopatra och ger boken 3 av 5. Den tog sig verkligen mot slutet, men den hade en segstart. Recension kommer i slutet av månaden. Nu har jag börjat läsa boken ’Hur gör fan man slut’ av Emma Arpstrand, och jag gillar den verkligen. Snabbt och underhållande språk, aktuell och huvudpersonen påminner mig så mycket om min bästis Carro ibland. Ser verkligen fram emot den.

Jag hann också spendera 24 timmar hemma hos min kille. Han lovade att laga mat, och jag satt mest i soffan och åt ostbågar. Det var ett regnigt/snöigt dygn, vilket betyder att man går ut i princip noll minuter. Det var härligt. Vi städade till exempel hans skafferi. Att städa skåp är det absolut roligaste jag vet. Rensa, fixa och pilla – det är harmoniskt. Jag trodde vi skulle bråka, om jag ska vara helt ärlig. Jag är noll procent nostalgisk och ganska snabb, medan han är eftertänksam och lite av en samlare. Det var som två energier som inte borde mötas, men det gick otroligt smidigt. Han var chockad. Jag var chockad. Alla var chockade.

Vi hann även med att se två dokumentärer. Jag är i ett skov där jag bara vill lära mig saker, ta in nya intryck och möta riktiga människor. Det är så mycket som är tillrättalagt idag. Inte ens reality är ärliga möten. Att se en välgjord dokumentär kan åtminstone vara ett försök att känna sig lite grundad. Vi såg ’Hemligheten’ och ’Drömmen om Hollywood’ på Svtplay, och båda var otroligt sevärda

Så blev det söndag, och jag och Carro tog en promenad runt Djurgården. Hur gullig är inte hon? Vi har nog pratat om den här promenaden i kanske tre år, men av någon anledning har vi haft svårt att få till det. Men idag var dagen. Vi hade nog tre lager kläder på oss, och svetten rann när vi korsade Djurgårdsbron. Vi pratade om allt möjligt, från preppig stil till att inte fira årsdagar med sina killar och minnen av våra döda släktingar.

Caroline är verkligen en av de roligaste människorna jag känner. I sitt naturliga tillstånd är hon knasig, ärlig och otroligt klok. Och sen har hon ruffsiga håret. Jag gillar det. Vi tog en lunch på Blå Porten, bland pensionärer och turister. Det är precis så jag vill åldras

Fick hem en försenad julklapp idag, och jag ser verkligen fram emot att läsa dessa böcker. I höstas snubblade jag över en artikel om människan och årstiderna. ’Snark,’ tänker ni. ’KUL,’ tänker jag. Vem läser sånt? Jo, det gör jag. Det kan låta lite häxigt, men jag bryr mig inte. Artikeln handlade om en rad studier gällande den moderna människan, stress och våra årstider. Faktumet att vårt livspussel inte är kopplat till naturens rörelse. Och genom att ta in årstiderna skulle vi må bättre. Jag snurrade helt in på ämnet, att behandla livet som olika cykler för att optimera sitt välmående. Jag tror det finns någonting i detta. Jag har liksom alltid kört på. och sen kraschat på ett sätt när mörkret kommer. Det kanske låter banalt, men jag vill fasiken prova. Är det nu jag flyttar till Järna och börjar tillbe månen? Vi får väl se.

15