En helg passerade i dunderfart. Som dom gör. Förra veckan spenderade jag mestadels inomhus. Jag blev dödssjuk – vilket inte är ovanligt efter en lång och intensiv jobbperiod! Det gick så långt att jag hade noll röst och kollade på skittv. Det var rätt behagligt om jag ska vara helt ärlig. Som att sättas i en tvångströja och nån liksom vrålar “nu chillar du lite”.
På fredagen gav jag mig ut på eftermiddagen. Mitt i Vitabergsparken, där jag bor. Påriktigt hela 3 minuter från mitt bort finns det ett ställe som heter Malmgården. Typ två vardagardagar i veckan (mellan 12-15) har dom öppet. Och vad finns där? Jo vackra blommor, hembakt fika (abso lite överpris, men värt) och liksom gulliga hus. Himmelskt var det. Köpte en bukett och en kokostopp. Länge leve små gulliga lokala pärlor. Malmgårdsgatan 53 låg det på.
Dagen därpå kände jag mig utvilad. Ägnade mig på Billgrenska aktiviteter. Gick på Bondens Marknad. Från September till Oktober så hittar ni mig numera på den otroligt goa plats varje lördag. Perfekt stopp på min morgonpromenad. Är det dyrt? Absolut. Spenderade hela 40kr på EN broccoli. Men något är väldigt rofyllt när man korsar mellan stånden. Känns väldigt LA, på ett bra sätt. Blev även utskälld av en grönsakshandlare för att jag stod i vägen. En mysig start på dagen.
Mötte upp Caroline för att äta lunch i solen. Dom sista sommarstrålarna klappade våra kinder försynt när vi gafflade om vad som hade hänt i veckan. Det är så svårt med den här tiden. Hur klär man sig? Vad gör man för aktiviteter? Dricker man vitt eller rött vin? Efter lunchen tog vi en runda på stan. En doftrunda. Vi började på FabLab och drömde oss bort hur vi skulle dofta i höst. Vi stannade en snabbis på Sök&Finn för att gå loss bland bland rökelser och eteriska oljor. Vi slutade på APLACE för ett utlåtande av förra helgen favvoparfymer. Efter det avslutade vi dagen med ett glas vin på Riche Fenix. SER NI HUR VACKER MIN BÄSTA VÄN ÄR?
Dagen därpå kliade det i kroppen. På ett sätt. Jag tog bilen till skärgården. Hela 49 minuter från innerstan om man ska vara helt exakt. Jag har någon bild av att jag ska vara ensam, skriva och reflektera och typ andas lite. Därför beslutade jag mig att låna min mosters landställe ett par dagar. Läsa bok, skriva kul meningar och gå promenader längs vattnet. Har också börjat kolla på Outlander. Nej men det är så pinsamt. Vem har jag blivit?
September har börjat med dunder och brak. Jag känner mig mera redo än någonsin. Mina flöden bombarderas av olika böcker, recept och saker jag borde göra. Försöker att inte planera allt för långt bort. Eller för mycket.
I torsdags gjorde jag min sista dag på jobbet. Vilket jävla år det har varit. Jag har fått jobba med så roliga produktioner. Men det har också varit blod, svett och tårar bitvis. Jag har nog varit med om något historiskt. Lanserade ett nytt varumärke, förmodligen en av de sista inom sin bransch. Det har varit mäktigt. Men det har också varit liksom väldigt ansträngande för kropp och själ. Det ska bli så skönt att hitta tillbaks till mig själv igen. Lista ut vad jag ska göra här näst. Ha lite kul igen. Att jobba med tv och film tendera ju till rätt osäkra anställningar. Man förlängs, förlängs och förlängs. Sen gör man helt plötsligt inte det längre. Men fast anställning är ovanligt. Nu var det min tur att flyga vidare. Undra vart ba? Ett nytt kapitel är runt hörnet. Jag ser verkligen fram emot det.
I fredags drack jag vin med Carro. Det var ljuvligt. Kanske den sista sommarkvällen. Munnarna gick. Som vanligt. Det är något som är så fantastiskt när jag är med Caroline. Det är lite som att allt annat försvinner. Det är bara hon och jag. Jag har aldrig någon ångest, aldrig någon stress. Jag bara är. Vi åt på middag på Meno Male på Roslagsgatan. Sen gick vi påriktigt två meter till Vineriet aka. Penny Parneviks stammishak. Vi pratade i 200 km/h. Inte högt eller störigt. Bara lite som Rory och Lorelai i Gilmore Girls. Det är internt, intensivt och liksom intressant. Eller ja, vet ej om det är så jävla intressant. Paret vid bordet bredvid blev lite lätt skärrade när vi hade bytt ämne för tredje gången på en minut och meningen “Får du också upp dom där klippen om USAs mest inavlade familj?” kom ur mitt rum. Tjejen såg lite skärrad ut och tre minuter senare hade dom betalat och gått.
Jag och Hannes har ägnat oss åt folkliga aktiviteter den här helgen. Vi har doftat på härliga parfymer från CRA-YON(den här och den här blev mina favoriter), lagat höstiga grytor med mango chutney och sett nya netflixfilmen med Fares Fares. Jag rekommenderar inte den sista aktiviteten. Helgens största chocker: Hannes förslog att vi skulle gå till en kristallbutik. Helt frivilligt. Jag var utom ord. Idag tog vi bilen till Jakobsberg och gick på en promenad längs hästhagar och där bestämde jag mig för att fullkomligt omfamna hösten.
Igår ringde Berka. Vårt sista samtal utan lilla M. Det var något som var helt surrealistiskt om att prata om det som skulle komma. Att från och med idag är hon någons mamma. En av mina bästaste personer har nu en dotter. När jag tänker på att vi ska få en bebis i gänget blir jag lycklig. Världen är din Malou. Vi älskar dig redan.
Det är en spännande tid just nu. Vissa har gått på semester. Andra inte. Det känns som att det är en mitt-emellan tid. Kvällarna är oändligt långa och man vill hinna med så mycket som möjligt. Det känns som att folk är mer öppna också. Det är mycket aw’s, slutfester och det ena med det andra. Stan blommar och folk är lite gladare.
Förra veckan var magisk. Som en konstant endorfinkick. Det var ljuvligt väder och alla var på g. Kände mig tacksam. Hur kan man ha det såhär bra? Jag vet inte.
Berka och Lisa var i stan och vi åt middag på ön. Dr K kom och hämtade upp ett gäng på Ringvägen, och sen var det raka vägen ut till Dalarö. Jag älskar Dalarö, en av mina favoritplatser på denna jord. Jag har så kära minnen där ifrån, och ganska jobbiga. Men mest fina. Typ sena sommarnätter, frukostar på bageriet och lata dagar på diverse klippor. Om ni är i krokarna, åk dit. En sommaridyll.
Det har varit så fint att ha B & L i stan.Jag har nog inte insett HUR MYCKET jag har saknat gänget. Munnarna går, allt är typ roligt och det är tryggt. Men mest är det roligt. En blessing. Och tänk att vi ska få en till person till gänget. Dör vad mys. Ps. Middagstips på Dalarö. Bistro solsidan, skärgårdsidyll minus sliskiga gubbar i backslick.
Fredagen började bra. Jag åkte för att hämta min bil. Sen blev det pannkakslunch mamma. Det var så fint. Sen åkte jag tillbaks till stan. Caroline och jag skulle ha en kväll på Östermalm. Det var räkpremiär, och vi festade loss på nya Sturehof. Det var trevligt, absolut. Men inte samma vibb. Som ett bibliotek typ. Räkorna var fantastiska och jag gjorde sönder ett glas. Helt plötsligt så stod jag där med ett glas, utan fot. Det var så pinsamt. Blev generad och Carro repeterade frasen “tänk på något annat Elinor”. Det gick sisodär, och vi gick vidare. Till bartömning på KB.
Och där blev det livat. Det ska ni veta. Det dracks French 75 och surrades med barnbarn till litteratureliten. Dessvärre ett rätt surrealistiskt möte skulle jag vilja säga. Ni vet, som bara rika gubbar, 60+ kan bete sig. Låt oss säga att det var en Fogelström. Sen fortsatte vi dricka. INTE med gubben vill jag tillägga. Blev det blött? Absolut. Och där när kl slog 01 och man tänker att det kanske är läge att gå hem. Nej men då fortsatte vi. Till Riche. äh. Kanske skulle man ha skippat den där sista GT’n. Jag somnade absolut med sminket på.
Vad kan hända en lördag mitt i juli? Tydligen kan man lajva Stockholm Boggie. Det gjorde jag iallafall. För det första, en klassisk film alla bör se. Finns här. För det andra, Långholmen på sommaren är typ det bästa. Vid sju tiden mötte jag och H upp Steph. Vi tog 4:an till Hornstull. Tydligen var det någon typ av festival på stan. Alltså inte Lollapalooza. Utan något mer low-key. Typ lite mer osignade band, zero glitter cowboys och inget sponstält i sikte. Det var fett. Vid elva tog vi ett dopp. Solen gick ner och allt var för bra.
Festen fortsatte någon timme till. Vi dansade till afrobeat med utsikt över Norr mälarstrand. ALLA låtar var grymma. Ni vet, låt efter låt. Det var kul. Vid halv två traskade vi hem. Buskarna luktade smultron och vi var så lyckliga. Det var en sommarnatt så att säga.
Jag är lite överjobbad kanske man kan säga atm. LOL, kom med något nytt. Nej men det blir bra. Det blir det. Men liksom de närmsta två veckorna. En del ska betas av . Bilder tas knappt pga ser ut som skit + sitter mest framför datorn. Hade dock en sån jäkla helg. Men hur kan dom gå så snabbt? Det är fan kraftigt deprimerande. NU kör vi:
LJ kom till stan = drinkar. Jag har knappt förtärt en droppe alkohol senaste veckorna och då blir man ju liksom salongs efter en enhet. Nej men det var så trevligt. Surra på. Prata om saker som skaver och liksom beta av ämnen som livet erbjuder. Att våga i kärlek, jobb och liksom tillvaron. Tiden går ju på två sekunder när man väl öppnar munnen.
Sen mötte vi upp E + M och ungefär hela produktionsgänget bakom Robinson. Elin hade gigat och fått hela Norra Brunn att skratta. E&M hade förlovat sig dagen innan. Jag kände mycket känslor genom kvällen. Till en början förvirring – men mest skratt och värme. Två roliga människor som ska få njuta av ett UNDERBART liv tillsammans. Hur kul? Alla blev rätt kalas. Det gaggades, planerades och njöts. Vid 01:23 vinkade vi hejdå.
Jag var absolut bakis dagen efter. Åt en shakashaka och pratade med min kille i telefonen i en timme. Vi gör ofta det. Vilket är lite konstigt – för vi skulle liksom ses två timmar senare. Men det var trevligt. Han berättade att han hade varit på Frickys releasefest, sett solen gått upp i Ivar Los park och somnat vid fyra. Jag var absolut kränkt att jag inte var medbjuden. Det var en ton från min sida. Sen när jag väl hade lugnat ner mig, så mötte vi upp min mamma och drack en burköl. Mer om det här. Efter det käkade vi indiskt och såg Fatal Attraction från -87. Jag mådde P. Och hade lite svårt att sova.
Igår var det urmoderns dag. Och vi åkte till Siggesta Gård. Ja, det är typ det enda stället jag vågar köra bil till. LÅT mig liksom. Vi åt brunch. Ni är välkomna att håna mina bilder. Det var så jävla gott. Och vi drack rabarber och jordgubbslemonad. Det fanns allt. Dog för tonfiskröran + färska bagels. Eller den ljumma rabarberpajen. Vi ska inte ens prata om the tortilla. Rekommenderar. Mamma var glad, jag var glad. Alla var mätta. Succé.
Blev dock dunderstel när jag sprang in i två vänner medan jag gled runt med mina päron där på Siggesta. Varför blir man sån? Det blev så konstigt i mitt lilla huvud. Två världar som liksom ALDRIG möts. Mitt vuxenliv med min… barndom typ. Konstiga fraser kom ur min mun. Jag blev liksom. STEL. Olikt mig. Väldigt olikt mig. Väljer att tänka på det som en mini-stroke.
Den här helgen har jag tagit cirka noll bilder. Tecken att man har det väldigt väldigt kul antar jag. Det har väl gott i ett. Den stora nyheten denna veckan är ju att jag har börjat springa. Jag vet. Det är crazy. Jag har liksom aldrig aldrig sprungit i hela mitt liv. Efter påsk hände något i min kropp. Den ville röra sig på ett nytt sätt. Och vem är jag att tacka nej till det. Inledde min fredag med 16 minuter jogga orimligt långsamt. 100% ovärdigt men megakul.
Hannes kom hem från några dagar i Berlin. En normal flickvän hade väl kanske varit extra gullig. Var jag det tror ni? Svar nej. Ett litet as var jag. Beskyller min PMS. Små utbrott fick han ta. Är det OK att behandla sin partner så? Inte vet jag. Kanske. Vi tittade varandra djupt i ögonen. Bad om ursäkt. Sa ”Jag älskar dig”. Sen käkade vi dumplings på favoritstället. Såg att det var någon flunsa som är typ 19 och cool som la upp det på tiktok. Utgår från att det trendar. Tror vi stod i kö i goda 35 minuter för hämtmat. Hur sjukt? Konstigt när ställen man alltid käkat på liksom blir coolt. Vem hade trott det 2014? Heter Mormors Dumplings och ligger på Bondegatan 58.
Berka har varit i stan. Och det är fasiken det bästa jag vet. Att leva långt ifrån sina bästa vänner är tungt. Vi pratar var och varannan dag. Men ses gör vi inte jämt direkt. Men under en viss period levde vi så otroligt nära varandra. Och när det då är typ, helt plötsligt, en tågresa på 6h mellan varandra blir man lite extra glad när man får hänga. Vi strosade på stan. Kikade på saker. Vill förändra min stil. Gå helt in i liksom härliga färger och mönster. Gud det kommer bli så himla dyrt det här känner jag. Påtal om DYRT, hittade dom pissdyra kopparna från Köpenhamn på Aplace. Om ni har förträngt, kolla här. Dom låg absolut i samma prisklass i Stockholm. Horribelt det.
Vi hann även med en go middag på Pats Palace. Folkungagatan 140. Rekommenderar. Det var liksom. Thailändska tapas. Och det var lite halvbilligt. Drinkar, vin och en mätt mage under 400kr. Det är fasiken ovanligt dessa dagar. Carro kom förbi. Och sedan Jocke. Det är så fint när ens bästa vänner möter sina andra bästa vänner. Att se samtalen flöda. Energin komma igång. Och skratten. Gud skratten. Blir rörd när jag tänker på det. Vid 11:30 slank jag och Berka hem. Vi hade slumberparty. Nu är hon tillbaks i Norrland och jag ska jobba skiten ur mig i en vecka typ. Hur ska detta gå?
Påsken kom och den gick. Den passerade i dunderfart. Varför är det alltid så? Jag älskar verkligen denna högtid innerligt. Jag kommer från en familj med väldigt lite traditioner. Så just påsken kan bli lite som den blir. I år var det ju en specialare dock. Min födelsedag. Men mer om det sen. Men låt oss ta det från början. Skärtorsdagen.
Dagen började med nippriga barn i trapphuset. Träffade tre små blivande påskkärringar som med en väldigt bestämd röst berättade att på långfredagen skulle jag vara redo med godis. Vem är jag att inte lyda? Godis inhandlades.
I min lägga hade mina födelsedagsblommor från Steph blommat ut. Och dom var helt sjukt vackra. Tänk att jag har så fina vänner. Földelsedagsflowers är verkligen wow.
Jag har typ en påsktradition som jag inte ruckar på. Och det är Skärtorsdagsmiddag på Två små svin med Carro. Det här var tredje eller fjärde året. Och det är fan lika gott varje gång. Otroligt. Och trevligt, det var extra trevligt den här gången. Hur är det ens möjligt?
Vi pratade non-stop i typ sex timmar, det dracks enheter och vi mådde. Ibland är jag chockad över att vi kan ha så mycket att prata om. Det tar liksom inte slut. Om det är någon jag liksom verkligen vill åldras med är det Caroline Friberg. Är hon min stora kärlek i livet? Förmodligen.
Dagen därpå beundrade jag dom fina presenterna jag fick av Carro. Förlåt men hur fina vänner kan man ha? Ett dundergöttigt läppstift och en otrolig bok. Tänk att det kan få vara så kul att få fylla år igen. Jag som hade en sån jäkla ångest över det hela.
Som jag nämnde tidigare har vi väldigt få påsktraditioner i min lilla familj. Men en grej som är helig är min gubbröra. Hur jag gör varierar från år till år. Men grunden är rätt stadig. Det är så djävulskt gott. Skulle kunna äta sill jämt. Mitt ex sa alltid att man skulle kunna tror att jag var 80+ pga mina matpreferenser. Må så vara. Men min gubbröra tar INGEN ifrån mig.
Jag och Hannes drog sedan till Fotografiska. Fina utställningar som vanligt. Min kille är ju lite av en… låt oss kalla det finsmakare, (eller kultursnobb, som jag säger ibland bakom hans rygg) så att få honom till fotografiska kan vara lite av en kamp. Men pga birthdayweek så bestämde jag aktivitet. Fotografiska funkar alltid. Precis lagom artsy för min stressade hjärna. Gillade verkligen utställningen Santa Barbara av Diana Markosian.
Efter besöket på fotografiska traskade vi över till min lokala kvarterskrog Nytorget 6. Jag åt köttbullar och Hannes kroppkakor. Det var DUNDERgott. Minns att jag kände mig otroligt glad när jag tog den här bilden. Nått med att jag fick en känsla av att saker skulle landa på något sätt. Efter middag rörde vi oss mot Victoria för kvällsbio. Jag kan ha somnat lite under ett halvsegt parti. Men liksom, låt mig. Jag är ändå 29.
Sen var det den stora dagen. Elinor Alderbro fyllde 29! Om ni vill läsa mina tankar kring detta – klicka här. Hannes påstår att jag har agerat som en fullständig psykopat och säger att jag ”väckte honom kl 07:55 med aggressiva pussar på axeln”. Tydligen ville jag att han skulle gå upp. Jag har NOLL minnen av detta. Frukost på sängen fick jag iallafall. Och i ett av paket låg en… nykel. Jag blev helt pirrig. Fattade ingenting. Hannes bad mig kolla ut genom fönstret. Jag fick puls. Som ni förstår.
Och där stod MIN NYA CYKEL! Ursäkta? En minicykel. Min älskling hade krigat till Västerås för att köpa den. Det kallar jag fasiken kärlek om nått. Jag var 100% pirrig hela dagen sen. Jag har varit rätt kritisk till cyklande tbh. Cyklister är ju tokiga i denna stad. Man vill ju inte, jag vet inte, dö typ. Men på sistone har en pepp inom mig vaknat till liv. Antar att Hannes hade plockat upp mina signaler. Tog en premiärtur i minikjol (rekommenderar EJ) och mådde KANON. Efter lunch kom pappa och hämtade upp mig för allmänt firande av Jesus död och en legends födsel (Elinor Alderbro om ni ej fattar).
Familjefirande <3 Mamma hade bakat blåbärsgrottor och köpt min favorittårta + OCH lagt fram en urgullig rutig duk. Varför blir jag rörd när jag tänker att min mamma noggrant har valt ut en duk, strykt den och lagt fram den för min födelsedag? Nej men det är för mycket. Kommer jag någonsin bli en så fin förälder? Förmodligen inte. Vi åt massa påskmat, jag fick fina födelsedagspresenter och vi hade musikbattle. Father and Son av Cat Stevens blev årets påsklåt. På kvällskvisten åkte jag över till min kille och sniffade honom i nacken medans han packade. Bra födelsedag trots en massa ångest måste jag säga.
Dagen där på var den första dagen som 29 och där någonstans klev jag in i något typ av påsklunk. Läste böcker på soffan (t.ex. denna novellsamling från novellix som jag fick i påskäggett, såg en massa avsnitt av diverse svenska serier och åt en del godis. Jag skulle vilja säga att det har varit en bra början på mitt tjugo nionde år. Har redan börjat springa och typ läser varje kväll. Jag är en perfekt vuxen med andra ord.
Nu är det officiellt birthday week. Jag har otroligt mycket nojjor kring denna ålder. Fyfan 29. Är det inte osexigt? Träffade en kompis. Vi kom överens att den där goa tiden när man liksom är “ung” e över… nu är man nått annat, och förväntas att ha lite koll på läget + mycket annat. Men tillbaks till det som varit. Nämligen förra helgen:
Förra veckan var HORRIBEL. Nej men allt gick i ett. Skrev ungefär fyra sms till min kille och frågade “tror du jag är utarbetad?”. Jag är ju lite dramatiskt lagd. Kan man säga. Han var absolut empatiskt men inte medberoende. Tack gode gud att han inte bekräftar allt mitt tokande. På kvällen åkte jag över till Kungsholmen för en drink på Piren. Jag var så otroligt stressad över faktumet att det liksom var lyxigt. Där dök jag upp i mina knasig jeans och flippiga skor. Men det var fan nice. Vi drack vin, hånglade friskt i solnedgången och däckade kl 22. Jo men fredag ändå, kul koncept.
Hannes skulle på kalas dagen därpå. Så vi sa herrå. Jag mötte upp Caroline. Vi skulle umgås utan alkohol hade vi bestämt. Vi tog en promenad i solen. Sen hände det något. Livet var liksom. Härligt. Vi tittade på varandra när vi stod där på Götgatan och ba “Men vi ska väl gå in?” Jo tack. In på Richie Fenix det blev. Vi skulle dricka ETT glas vin. Klipp till fyra timmar senare. Plus några enheter. Ett anslutande sällskap. Och en grilled cheese. Det är så KUL att vara människa ibland. Vi pratade mycket om relationer. Och om hur det känns när ens bästis träffar någon ny. Som den psykopat jag är erkände jag en total skräck för faktumet att Carro kommer träffa någon inom kort, och att helt plötsligt inte var hennes mittpunkt. HUR ska det kännas? Nej men gud. Truma. Fint samtal iallafall. Tänk att få vara någons favorit. Vid sex skildes vi åt. Carro dansade. Alltså verkligen dansade vidare till en familjemiddag. Medans jag gick hem och såg Outer Banks. Bästa kvällen någonsin.
Jag var uppe med tuppen på söndagen. Kl 9:30 bar det av till yogan. Jag låg som vanligt och stressade över att andas för högt. Solen sken. Jag var på ett jävla bra humör. Jag köpte påskris och pynt på stan. I teorin, ÄLSKAR påskpynt. Men i praktiken, fyfan vad det är knasigt. Usch. Svårt det där. Lagade min nya dundersallad m vitlöksris , satte upp en nya tavla och ba mådde. Det var min sista helg som 28. Det va d.
Och där passerade en helg till. Hur är det möjligt ens? Jag vet inte. Men så blev det. Jag får förövrigt skamsköljningar när jag tänker på att ni vet vad jag önskar mig i födelsedagspresent. Med andra ord. Läs INTE mitt senaste inlägg. Låt oss summera helgen. Nu kör vi:
Kl 16:44 stängde jag ner datorn och switchade till glitterklänning och läppstift. Traskade ner till Götgatan och den lokala ginbaren för att möta upp damerna. Alla i olika åldrar. Det är så kul. Vi är gamla kollegor. På nått sätt känns det som att vi har känt varandra ett helt jävla liv. Munnarna går. Vi blev rätt kalas. Så munnarna gick ännu mer. Om man säger så. Servitören påminde oss cirka tre gånger att vår sittning var över. Då har man saker att prata om. Fint det.
Vid 21:00 befann vi oss på Hilton Hotell för lite standup. Jag skrattade som en hyena. 100% pinsamt nu. Men det var så KUL. Fick också hybris och kände “Ska inte jag börja med standup?”… Tack gode gud att det var bara Carro som hörde det påståendet. Med nyktra ögon,är jag inte lika pepp om man säger så. Kvällen fortsatte efter. Drack en Tom Collins. Kanske borde druckit en loka. Berka har alltid sagt att man aldrig ska ångra det där sista glaset. Jag svajade hem mellan gator och torg. Varför är jag en vilde?
Jag var så bakis när jag vaknade. Sov till lunch. Och sen kämpade jag. Gud vad jag kämpade. Jag tänkte över mina synder. Övervägde självfallet att bli nykter för all framtid. Som man gör. Hade fått ett härligt paket utanför dörren. En massa goa böcker. Blev som vanligt orimligt pepp. Är det inte OTROLIGT att få hem böcker? Har precis läst klart Daisy Jones And The Six nu. Den hade något. Verkligen. Vill dock verkligen vänta med att trycka serien på Amazon. Ge mina intryck lite tid att andas. Viktigt det.
.
För att undvika att gå in i bakfyllan är det viktigt att ha en aktivitet. Jag skulle på utflykt med mamma. Det var bara att klä på sig och borsta tänderna. Destinationen var Våffelmakeriet i Gustavsberg. 20 minuter från slussen och väldigt prisvärt. Mamma åt en semmelvåffla och jag körde en klassiker med hjortronsylt och grädde. Vi planerade påsken och diskuterade allt som livet hör till. T.ex. pension. Tänk att min lilla mamma snart ska gå i pension. Det är så konstigt
På kvällen åkte jag över till min kille. Vi lagade en gryta och jag somnade till Beck. En helkväll med andra ord. Har tänkt mycket på tvåsamhet på sistone. Att leva nära någon liksom. Det härligaste är ju när man inte gör något alls. När man lagar middag, babblar på och när någon däckar innan Peter Haber har langat sin första replik. Det är trygghet. Och sånt gör mig glad. Fina livet.
Söndagen var långsam. Så himla långsam. Det var fint. Vi båda var trötta. Senaste veckan hade tagit på oss. H tvingade ut mig på promenad. Kungsholmen var gråare än någonsin. Men ICA Lindhagen. Vad är det för magisk plats? Min kille tog mig till bulldisken och allt var förlåtet. En sockerkringla och en solbulle + svartvinbärs saft och jag var redo för en ny vecka. Det var d.
På fredag åker jag till Köpenhamn och jag vill ha ALLA er tips? TACK.
Ska vi beta av lite helgtips då? Jag tycker det. Blir kul. Jag lovar.
Det dukade bordet på Millesgården, en utställning av Hanna Hellquist. Är så orimligt pepp på denna. Allt som Hanna rör vid är det bästa jag vet. Hon är så rolig i sitt uttryck, både i text och i form. Ska bli riktigt spännande och se. Tänk er, en hel utställning om dukning. Bestick, dukar och typ tallrikar. Känns otroligt 2023. Måste också bli en bra dukare… Är det ens ett ord?
Beställde hem Babetta igår av Nina Wähä. Har en speciell relation till Nina. Älskade Testamentet, men hade också svårt för den bitvis. Dock kändes denna bok väldigt mycket mig. Bäställde även hem Send Nudes och We all want impossible things igår. Bokrean 2023. Inte så jävla kul måste jag säga.
Carro kommer hem till mig för att lägga tarotkort. Ryser av välbehag. Jag har ju sagt att jag vill gå in i det ockulta mer. Faktumet är att jag inte kan tänka mig något roligare. Vad ska man ens ställa för frågor till universum? Min killes tes är att medium allt säger samma sak ”Gör slut med din kille” eller typ ”Du kommer byta jobb snart”. Han har väl lite sant i det, fastän jag ej vill erkänna. Köpte förövrigt Lord of The Rings tarotkort till Carro i julklapp. Hur kul?
Vet inte om det är för att jag jobbar med så mycket dutchies. Men är fullkomligt besatt av att äta Dutch Baby Pancakes. Förlåt men det är så lyxigt. Och tryggt. En otrolig helglunch om du frågar mig.
Vill slå ett slag för att gå på bio. Se Exodus. Jag och min kille var på pressvisning här om dagen. Handlar om en människosmugglare som möter en liten föräldralös flicka på flykt. Filmen är otroligt stark. Skratt och tårar kan jag garantera. Ett måste tycker jag.
Dunderhelgen – ja den hände. Ibland är det ungefär som att allt är perfekt. Planerna avlöser varandra osv. Så var det iallafall i helgen. Jag får lyckorus när jag tänker på den. Kanske är det den urbra sinnesstämningen som jag befinner mig i. Känner mig genuint rätt lycklig. Väntar på dippen. Det kan typ inte vara såhär bra? Jag levde iallafall mitt bästa liv i helgen. Här kommer det:
Min kille gillar spel OK
Helgen börjar på fredag efter lunch tycker jag. Hade ett jätteroligt projekt på eftermiddagen. Nämligen kolla in nya serier. Ursäkta HUR kan det vara mitt jobb? Kände mig 100% blessed. Eftersom både jag och min kille jobbar med ”innehåll” blev det fredagsbio. Ett gemensamt intresse vi har om man säger så. Vi såg Aftersun. Rekommenderar till 100%. Även om vi var så icke överens kring hur den slutade. Paul Mescal var så otroligt stark i rollen. Mitt över gatan hade Le kebab öppnat. Okej inte så ”dejtvänligt”. Dvs säga noll tända ljus, noll prolle lugn ambiance eller mysstämning. Mera skrik + Tiktokmusik och unga kids som skulle ut på Sture-P sen. Men gott var det.
Finaste finaste tavlan på GF med Lena Nyman.
Efter middagen sa H ”Okej vi måste inte göra det här… men…” och jag som har blivit en riktig JA-sägare kände mig positiv. Hans polare var på en vernissage och på några sekunder satt vi i en bolt till St. Eriksplan. Hur blir jag på utställningar? Stel skulle jag säga. Tänker så ofta på denna scen från Gilmore Girls i konstsammanhang. 100% jag. Ibland tycker man ju att saker är skit. Och då, att behöva stå någon meter ifrån självaste skaparen och ba ”Mmmm va fint…” , det är fan horribelt för en HSP-personlighet. Men i det här fallet var faktiskt konsten mer än godkänd. Så allt var coolers. Efter det drog vi till Den Gyllene Freden. Nej men det var så hippt. Unga kreatörer som Zara Kjellner var där. Snett bakom oss satt Sigge Eklund med sin bröliga familj, och jag tänkte ”så där vill jag att mina barn ska växa upp”. I toakön stod Frida Lund och bättrade på läppstiftet. Vid 1:30 traskade jag och min kille hem. Jag var kall och han var fett rolig.
En vaniljsemla forever tack
På självaste lördagen sa min kille ba ”BAKIS” när han vaknade. Jag mådde prima ballerina och kände mig som mörten herself. En dunderfrukost skedde och sen var det 100% lördagsgos. Vilket betyder att man går och lägger sig och vilar efter självaste frukosten. Är inte det de goaste konceptet som finns? Sen kliade det lite i benen och ut på stan vi skulle. Jakt på presentsnöre påbörjades. LJ fyllde ju år. Efter att sprungit runt i Ringen som en toka så avnjöt vi det som förmodligen blir årets sista semla på Gunarssons. Det är lite av en sorg i mig. Hatar när semlissäsongen är över.
HUR GULLIGA är inte mina kompisar
Jag rusade hem. Min kille skulle på någon grej någon annanstans. Stressduschade för att hoppa på 66:an till Mariatorget. Ett bord på Racamaca var bokat. Vi skulle ju fira Lisa som fyllde äldre. Ibland tänker jag på hur saker händer och vad som av en slump kan bli ens värld. När jag var 24 blev jag adopterad in i detta gäng. Tack vare mitt ex. Nu snart fem år senare är det här några av mina roligaste vänner. Jag skrattar så mycket med dessa människor. Är inte det otroligt?
Runt 23 :00 dök min kille upp. Blev så glad. Älskar att möta upp ens partner på krogen. Ja, han sjöng ju lite. Det är någonting med vibben. Det känns, jag vet inte … som Carrie och Big typ. Vi drack vin för 189kr styck på The Hills och planerad massa roliga saker som skulle hända framöver. Ja, vi anmälde oss till Folkhögskola veckan 28. Vid noll noll bokades K Karaoke. Vi och födelsedagsbarnet smet. Det kändes busigt. Jag har en svagt minne av att vi stannade på McDonalds på Folkungatan. Med andra ord, en lyckad lördag.
Brukade förfan veckohandla för 300kr…
Söndagen involverade ett avsnitt DopeSick och universums dyraste handling. Tack livet för denna helg. Precis det jag behövde.
