Okategoriserade

Jag fullkomligt vägrar att börja detta inlägg ursäktande. Det är pinsamt. Jag är här och det är nu. Julen är inte över och jag är fullkomligt SLUT. De senaste veckorna har varit hysteriska. Jag har börjat ett nytt jobb(!!!!!), jag har köpt en lägenhet(!!!!) och jag har bara gjort allt för att överleva december(!!!!!!). Och varit på otroligt mycket fest(!!!!) Mer om detta lite längre ner. Först en recap av den senaste tiden och framför allt årets härligaste tid. Här kommer julen 2021: 

Den 22:a december började julen i år. Jag och ”min snubbe” firade lilla julafton. Ni vet, borgmästartoast, löjromspizza och lyxig julmust. Det var så mysigt. Tänkte flera gånger ”nej men nu har vi det för bra”. Dagen där på pussades det hejdå efter ett parti Skip-bo. Sen åkte jag hem till mina föräldrar. Vi körde det klassiska. Uppesittarkväll, glubbel och mys. Vi vann 200kr. Sen var det jul. Jag vet inte vad jag ska säga mer om självaste julafton. Julafton är en otroligt fin dag. Kanske den finaste. Mamma och jag besökte kyrkan. Grät båda två till psalmer och visor. Sen åts det en otrolig middag. Skaldjur, klassiker och nymodigheter. I år var det bara vi tre. Vi är en liten familj till en börja. Och vår lilla enhet är faktiskt bara tre. Ibland kan jag få lite ont i magen när jag ser dom där stora julmiddagarna. Ni vet när dom är typ 14 pers runt ett bord. Är det så det ska vara? Men på självaste julafton kände jag en sån harmoni och tacksamhet. Tacksamhet för min familj, allt vi har gjort tillsammans men också vår förmåga att alltid skapa ett mys. Det var så otroligt trevligt. Jag fick så fina julklappar, blev rörd. Mina människor. <3 

Och sen kom mellandagarna. Gud. Jag älskar ju mellandagarna, eller framför allt ledigheten. Nu jobbar jag en del pga ny på jobbet men ändå. Jag älskar konceptet skrota runt i pyjamas. Äta någonting exakt hela tiden. Scrolla på telefonen. Äta lite mer. Kolla på nån film tillsammans. Vi har sett så otroligt mycket film & tv. Ett gemensamt intresse vi i familjen har. Vi hann t.ex. beta av ALLA avsnitt av En kunglig affär på Svtplay, Sleepless in Seattle, It’s a Wonderful Life samt Den här tiden på året. Kan rekommendera allt. Vi har även börjat titta på the Crown. Vilken grej. Let’s be honest. Är inte att titta på tv typ det man gör under julen?

Årets julklappsbok blev Amanda Romare’s Halva Malmö består av killar som dumpat mig. Svinkul bok. Men även mellandagarna nådde sitt slut. Igår åkte jag hem till stan igen. Det gick för fort . Vill stanna kvar i det hela på nått sätt. Jag och mamma har haft som en tom känsla i kroppen och yttrat meningar som ”Det får inte vara över”. Vi är känsliga på det sättet hon och jag. Det är fint. Men sen blir man ju lite less på varandra till slut. Ni vet, man går varandra lite på tårna. T.ex. fick en tydlig uppläxning om att jag tuggade på polkagrisarna lite högt. Typiskt mellandagstjafs. Precis som det ska vara.

Tillbaks i stan och med en liten oro i själen. Världen är upp och ner igen, och jag deppar ihop. Känns som att jag blir bestulen på tiden. Jag och Berka har som fastnat i en tanke. Att vi har våra Last days of dancing, ni vet som Maja Francis låten? Och det är fan pissjobbigt att inte veta hur saker och ting ska bli. När är skiten över? Är den någonsin över? Jag vet inte. Till råga på allt blev mina nyårsplaner inställda pga covidskiten. Jag är lite småsur. Det vill jag vara ärlig med. Försöker att inte beröras. Men det är fan störigt. Samma sak varje år – den röviga nyårsstressen. Men det blir bra. Det brukar det bli.

Det har hänt så mycket det senaste året. Alltså verkligen så mycket. Det är ju en klyscha, man säger väl typ samma sak varje år. Men det här är något utöver det vanliga. Mitt 27:e år var en prövning. Jag gick in i året livrädd. Livrädd att ingenting skulle hända mig. Är det här allt som blir? Varje terapisession var ungefär såhär ”Jag är rädd. Ingenting kommer hända. This is it.” Sen hände allt. Det var pissjobbigt till en början. Jag tvivlade otroligt mycket på mig själv, vad jag kunde och på mitt värde. Kände mig bitvis som världens modigaste men rätt ofta som världens sämsta. Jag är så mycket starkare efter detta år. Har insett att jag nog klarar det allra mesta om jag bara bestämmer mig för det. Tittade på mina töntiga nyårslöften för 2021 nyss. Jo men det har absolut hänt saker i mitt liv.

Köpa lägenhet – check Absolut, en utmaning. Men i did it. Tack mamma och pappa.

Byta jobbtitel – check två gånger faktiskt

Våga gå in i en relation – check på den. Slogs här om dagen av taken hur lätt det är för mig att älska honom. Vi är så olika, som natt och dag. Men det finns nått där. Nått som alltid är värt att kämpa för. 

Nytt år, och nya löften. Jag ska skriva mer. 1-2 gånger i veckan här. Ska skriva ett manus också. En historia. Jag ska ju jobba med berättande – har fattat det nu. Sen är det ju det här med filmen. Jag vill projektleda och skapa nått. Sen ska jag bli en bättre vän. Jag lovar. 

Tack för att ni har tittat in här. Tack för att ni finns. Jag älskar er. Gott nytt år. 

Det går i ett. Det här med att vara ny på jobbet + körkortet och bara alla roliga events som sker typ hela tiden. Det är nästan så att kroppen går in i fullkomlig chock. Jag som är van att jobba hemma sen typ nästan två år tillbaks är nu på ett kontor varje dag. Visserligen fyra minuter från där jag bor. Men ändå, så är det. Släng på lite körlektioner på det. Backa runt hört är jag kingen på. Där emot att titta innan tecken – horribel på. Ja, och sen är det som att verkligen ALLA jag känner fyller år eller har nått typ av mingel och event nu innan jul. Det är absolut lite mycket nu – men också KUL.

Igår fyllde min polare 31 år. Vi var ett gäng i hennes ljuvliga hus/lägga i Älvsjö. Det dracks vin, lekte leker och jag påstod att Avalanche var ett berg och fick 1p i leken. Så pinsamt, men det gick igenom. Min kille hånade absolut mig. Sen var vi på klubb. Det dansades, dracks shots och vid 02:25 beslutade vi oss för att köpa en filet-o-fish på Mcdonalds för att sedan vandra ner Folkungagatan hem. Livet innan pandemin var liksom där, ja – sen hade man absolut lite omikron-ångest när man vaknade. Att svettas med andra människor, vråla till Håkan Hellström och dansa i två timmar gav verkligen liv i själen.

Imorgon är det på’t igen. Livet. Körlektioner. Och typ allt som känns.

Jag tänker inte påbörja det här inlägg i en ursäktande ton. Jag är här nu helt enkelt. För det första kan jag tycka det är lite pinsamt att be om förlåtelse för att man ej har skrivit – VEM bryr sig liksom. Och för det andra har jag noll skyldighet att dela saker exakt hela tiden. Men jag tycker ju att det är kul att det finns en liten grupp med människor som kikar in, det kan jag liksom inte förneka. Tack för att ni finns. Senaste veckan har varit full av trista vuxensaker. Bankaffärer, dealar som ska signas och en och annan timme på SATS. Om drygt en vecka så slutar det här lite mitt-i-mellan livet och jag går in i en ny era. Jag berättar mer om det någon annan gång. Just nu vill jag typ övningsköra så mycket som möjligt, pussas med min kille och kolla eftermiddags-tv. Idag är det näst sista gången på Berghs. Det ska sättas ihop texter om kanalval, profiler och att ge tillbaka. Måste hinna baka biscotti också. Imorgon kommer Sanna och Lisa över, årets julfirande ska kickas igång. Med andra ord, det är glöggfylla deluxe på en enkel tisdag.

Vad fan hände med hösten 2021?

Förra veckan välkomnade vi November. I mitt lilla liv var det full rulle och tid för digitala kanaler fanns liksom inte. Jag sprang mellan olika möten, träningspass och körlektioner. För tillfället har jag cirka 2 lektioner inbokade i veckan. Det går framåt. Jag har numera kört på både Götgatan, Ringvägen och Nynäsvägen. Kanske säger absolut inget för en icke-stockholmare. Men låt oss säga att det är trafikerade gator. När vi stod i korsningen Ringvägen & Götgatan hörde jag en ambulanssiren. Vilket kanske är min stora mardröm när det kommer till körningen. Kände absolut pulsen gå upp. Men det gick OTROLIGT bra. ”Andas Elinor. Andas”. Gjorde även riskettan förra veckan. Ni vet. Man sitter i ett rum. Med 12 andra som ska ta körkort. Pratar om självklarheter gällande att inte köra full. Sen småpratar man stelt i en paus på 20 min. Sen går man hem.

Har varit dålig på att vara ute på stan senaste månaderna. Absolut sina förklarliga skäl. Känner att jag har spenderat typ ALL min vakna tid mellan åldern 21-26 på diverse korgar på Östra Södermalm. Suget att ”göra stan” har minskat. Kanske beror på bakisångesten, den numera allt tröttare kroppen och sånt som har med åldern att göra. Här om dagen träffade jag min polare Sara. Vi drack billig cava på Baras i Skanstull. Taket var klätt i blommor, vi pratade oavbrutet i fem timmar och jag kände ”fan vad härligt att vara lite salongs”. Mera party till folket.

Lördagen spenderades ute på äventyr. Vi tog en tipp ut till Nacka, eller Sickla närmare bestämt. Jag ville visa ett riktigt guldkorn. Brygghuset i Svindersvik. Absolut inte coolt på nått sätt. Snarare töntigt. Men där satt vi, och åt våfflor med räkröra. Det var så jäkla mysigt. Babbla om roliga saker, mindre roliga saker och ba hänga. Älskar att hänga med min manliga bekant. Tur det. Sen tog vi en tur till Skogskyrkogården. Det var verkligen en magisk plats denna allhelgonahelg, allt var så vackert. Fint att minnas dom som funnits. Och det som varit. Allt kändes så oviktigt efter den dagen. Typ som att det enda viktiga är verkligen att må bra och ha kul. På kvällen kollade vi klart på Midnight mass (tack gode gud för det – SE INTE) och åt fiskpinnewraps. Tack livet för den dagen.

Jag och min snubbe har börjat se En ö i havet . Ni vet, ungdomsserien från 2004. Trodde aldrig att han skulle gå med på det. Någonstans. Men där sitter vi ändå. Och han uppskattar det. Fyfan vad den är välgjord. Starkt manus, fin kostym & scenografi och utbildande. Sånt man kan göra en söndag i November. Äta frukost i evigheter och se serier i soffan. Min bästa start på dagen. Sen mötte jag upp mamma och övningskörde. Jag kommer verkligen bli expert på söderort efter denna tid. Kan typ varenda gata från Globen till Tallkrogen.

Den kommande veckan känns kul. En massa körlektioner inbokade (07:00 HUR TÄNKTE JAG DÄR), Berka kommer till stan och sen ska jag signa en grej(!!!!). Även om mycket är läskigt nu, så kändes det ändå dueable. Det kommer bli bra. Mycket av det som kändes obehagligt, känns nu mindre oklart. Det som sker det sker. Vad mer ska man göra? Vill ägna mig åt massa mys också. Ni vet. Träna, se oändligt mycket tv och ha det välstädat. Gud måste köpa ljus och typ doftpinnar som luktar höst.

100% stökigt innehåll. Förlåt.

En genomgång av veckan som passerat. Summering osv. Känns som allt flyter ihop annars. Det är lite kul att skriva här. Att dela med mig. Jag har känt att det har varit lite onaturligt. Så mycket som stökat där inne. Så det har liksom inte varit lika kul att dela allt. Men nu är det som att det känns lite roligare helt plötsligt. Hoppas ni också tycker det

Här om dagen tog jag och Carro en fika. För nått år sedan drabbades jag av någon typ av panik när jag tänkte på min och Carros relation – jag fick en insikt att vi ofta sågs i samband med alkohol. Jag ba ”Är vi då bara partyvänner?” blev den första tanken. Jag anser ju att Caroline är en av mina närmsta vänner. Det är svårt det där med alkohol tycker jag. Mycket av mina relationer resulterar ofta i att man tar en öl eller två. Ibland kan jag nästa ifrågasätta om dom är påriktigt. Efter mitt lilla bryt försäkrade Carro mig om att vi var vänner på riktigt, inte bara partyvänner. Där och då sa vi att vi skulle bli bättre på att göra saker utan alkohol. Så i tisdags blev det en fika. Ni vet bakelse, på ett ställe med gamla människor och liksom gula väggar. Fysatan vad trevligt.

I brist på annat kul som händer här i livet så har jag börjar prenumerera på nått som heter Smakbox . Okej fick tipset av mammas kompis Birgitta i somras. Tyckte det lät kul. Så jag och mamma signade upp oss. Tror absolut målgruppen kanske är kvinnor 60+ men vad gör det. En gång i månaden kommer de hem en massa roliga produkter i köket. Allt från lyxiga drycker, goda snacks och liksom premium pasta. Lådan väger typ ett ton. Man väljer låda efter preferenser. T.ex. Smakbox balans eller smakbox nyfiken. Kostar 190kr och sen kan man lägga till kalla tillägg på +79kr. Kul grej i vardagen när allt annat känns lite trist.

GÖLLIG mamma sätter på lille skylten på bilen. Hur gullig är hon inte? Kort i rocken. Man förstår ju helt och hållet vad dom generna kommer ifrån. Känns som att jag har liksom tre punkter i fokus just nu. Körkortet är helt klart än av dom. Pendlar mellan att vara stressad att jag gör för lite, samtidigt som jag tycker att jag gör riktiga framsteg varje gång i bilen. På måndag har jag körlektion 07:00. Vet inte riktigt varför jag tyckte det var en bra idé att boka in. Kul är det iallafall. Tack för det.

Har jag nämnt att mitt liv är helt upp och ner sen Merkurius Retrograde slog till? STORM. KAOS. OCH GUD VET VAD. Är det något som är som det brukade? Äh nej. Aja. Okej. Att universum mår som det mår har helt klart gjort en hel del i mitt levande. Det handlar lite om att typ överleva dagen + att typ gå 10 000 steg. Höll förövrigt på att bli påkörd av 2:ans buss på folkungagatan. Borde typ enbart stanna inne pga uppenbarligen min egen västa fiende. Här tänker jag iallafall lite G Ö T T I G A plagg som får mig att känna hopp om framtiden och min överlevnad.

Perfekt look när man ska börjar nya jobbet. Wink wink.Gillar plagg med KUL färg. Det ska kännas lite som att man käkar en fruktig karamell när man klär sig på morgonkvisten. Grönt är 100% skönt för ögat tycker jag. En perfekt jag återvänder till någon typ av karriär-look för Elinor. Gud blir så pirrig. Tänk att få klä sig lite kontorsfint. Och att jag ska få göra det nångång, inom en snar framtid. MÅR KANON. Förövrigt läs bästa Gabriellas inlägg om kontorsstil här.

Borde inte vara lagligt att få gå på klubb i glittrig ögonskugga pga för hett. Varför hatar alla killar glittrig ögonskugga? Gud tänka att man snart ska få gå på klubb. Alltså när Merkuriusgrejen är över vill jag gå på klubb. Dansa, bli svettig och liksom jag vet inte, bli lite full. Har varit lite tudelade gällande klubbandet. Men nästa helg kanske det händer. En helkväll. Det ryktas om ett eventuellt indierave i Slaktuhuset och ingen är gladare än jag. Skråla till Shoreline. Pirr pirr pirr.

DYR SKO JAG SKA KÖPA NÄR JAG SIGNAR. Man unnar sig för lite. Alltså fina saker. Jag är dålig på det. När retrograden är över är även signa avtals-förbudet över. Gud det är så mycket kring denna retrograde Jag är försiktigt hoppfullt entusiastiskt om man säger så – för vad ska man annars orka vara. Men dessa godbitar ska nog bli min målbild. ”Snart står jag här. Med skorna och det som behöver signas i min hand.

Väska jag ska ha när jag springer runt i Köpenhamn med min bästis. Såg denna på väska på Wakkakuu’s live med Michaela Hamilton här om dagen. Kände MEN GUD där är väskan. En av saker jag har sett fram emot i pandemihelvetet är en 100 poängs tripp till Köpenhamn med Carro. Har känt mig en horribel kompis för att jag inte har tagit tag i saker. Fått det att hända liksom. Men när jag såg väskan kände jag bara. Men gud, det är den jag ska ha när vi strosar runt, har vinlunch och shoppar saker vi absolut inte har råd med. Hur kan nått så nära kännas så långt bort? Snart så.

Kanske mitt stökigaste inlägg men så får det vara. Imorgon är retrograden över och ingen är gladare än jag. Vill ni läsa liknande inlägg klicka här och här.

Kul kul kul. Låt oss prata lite roliga saker. Alltså det är mycket mörkt ibland. Men liksom jag är rätt kul också. Ganska mycket så faktiskt. Men ändå. En liten uppdatering på kulfronten är ni faktiskt värda också.

Tog en suddig bild från här om kvällen. Var ute med Carro och var lite salongs. Hujedamig vad jag har saknat att vara full, på en bar med andra människor. Det var trångt och fullt med andra människor. Vi hade en helkväll. Käkade middag på Soldaten Svejk. En stockholmsklassiker. En institution för vanligt FÖLK om man säger så. Tjeckiskt kök och allt bör ätas med surkål. Sen blev det otroligt svettigt. Så vi gick vidare. Vi hamnade på Carmen. En annan institution som kräver att man är fattig mediearbetare, södertörnstudent eller ba uppskattar att dricka en öl för 29kr. Har befunnit mig i alla dessa fack och har blivit ett tryggt ställe för lilla mig. Sen gick vi vidare till Malmen. Där var det PARTY. Vi drack drinkar. Det var så härligt att va på stan, med ens bästis och bara prata. Vi gick igenom praktiskt taget varenda konflikt som skett i Bachelor senaste veckan, pratade om relationer och närhet samt rev av det klassiska ”Vafan ska det bli av mig” Halv två stod vi svajjiga på Götgatan. Näst intill gråtiga att vi skulle skiljas åt. En 100% orimlig reaktion.

Berättade ju att jag börjat på Berghs för några veckor sedan. Och nu är vi typ halvvägs. Det är så jäkla kul. En spännande miljö. Man lär sig så mycket. Jag har ju pluggat kommunikation i många olika former. Men jag känner verkligen verkligen att jag kommer att komma härifrån med så mycket kött på benen. Och jag känner mig typ bra, som att jag faktiskt är en väldigt bra projektledare och kommunikatör. Får så jäkla roliga idéer. Allt från att skapa spel, till kul kampanjer och roliga reklamer. Kan det vara så att jag är ett geni? Rekommenderar verkligen Berghs. Tacksam att jag fick chansen.

Just nu känns det som att universum har skickat mig en rejäl bajsmacka. Mycket saker samtidigt om man säger så. Har haft en massa beslut som ska fattas, saker som ska lösas och skit som ska fixas. Viktiga saker. Jag har nästan varit överväldigad. Tillbaka till magkänslan. Gud vad det är svårt att ha den när allt stormar. Har varit så viktigt för mig att lyssna på hjärtat. Och det känns lite som att det börjar klarna. Lyssnade på min forever favvolåt här om dagen. Kände lite hopp. Lyssna här.

men gud. hej hallå. Jag är här. Det trodde ni inte va? Har fått så fina kommentarer på sistone. Vissa som undrar vart jag tagit vägen, andra ba ”Hur mår du?” och sen finns det liksom riktiga finisar som kommenterar riktigt gamla inlägg. Det värmer så mycket att det finns några själar som faktiskt tittar in här. HUR mår jag då? Jo men såhär, det är helt klart upp och ner. Beskyller det hela på Merkurius Retrograde. Enligt fredagspodden, den evigt starka källan , så bör absolut noll viktiga beslut fattas, inga nya kontrakt signas och man ska ba tare lite lugnt. Otroligt betryggande när jag ringde mamma med tårarna i halsen och beskyllde det hela på planeterna. Det roliga var att hon absolut inte tyckte jag var knasig utan mer ”jaha. ja, men det har ju varit lite väl mycket för dig. Det är säkert planeterna” Fina älskade mamma. Jag skäms så mycket när jag tänker på hur krävande jag är i mina relationer just nu. Mycket som ska bollas, mycket tröstande och mycket råd. Jag är så otroligt tacksam att folk tar sig tiden. Vad skulle man göra utan sina människor? Jag måste bli en bättre person känner jag. En sån där superkompis och superdotter. Känner mig bara konstant otillräcklig. och dålig. Gud vad dålig jag känner mig. Juste positiv energi skulle det vara i detta inlägg.

KUL saker som har hänt då?. Jag har blivit en jävel bakom ratten. Alltså okej sakta i backarna. Det är ett bra tag till körkortet ska tas. Men liksom igår. Håll i er. Körde 60 km/h på en 70-väg. Det blev visserligen en liten kö bakom mig. En go sån. Men liksom jag körde. Kastad mig ut. Det var svinläskigt. Men jag kände mig så jävla duktig. Typ som att jag klarade vad som helst typ. Vill inte ens tänka på vilket hybrismonster som kommer födas när jag ska ut på motorväg. Men det här med döda vinkeln? Jag är så dålig i att titta i döda vinkeln. Ni som har körkort? Hjälp mig. Några knep hur man får in rutinen? Backa har jag iallafall typ fattat. Kände mig som ett geni när det sa klick och man fattade.

Okej annars då? Jag och min kille (tror jag man säger, jag vet inte. Gud man är så ovan) tryckte kastanjemannen förra helgen. Rekommenderar starkt. Alltså jag ÄLSKAR ju allt som är danskt verkligen. Men det här var ju något utöver det vanligt. David Dencik gjorde sin roll så jävla bra. Heja honom. Och alltså NU har det ju blivit ett horribelt litet prank här hemma. Det dyker upp lite kastanjer här och var. Kul prankster man släppt in i hjärtat. Vågar liksom inte gå upp och kissa om nätterna tack vare detta. K A N O N.

Jag har upptäckt det mysiga med att luncha med folk. Jag och snubben har liksom möts på stan typ två gånger senaste veckorna. Och det är så pirrig stämning. Jag blir liksom svintöntig och dunderkär när vi sitter där mitt emot varandra. Det är så jäkla mysigt. Vi åt vegolasange på Café Ritorno på Odengatan. Tydligen är det en institution. Visste inte. Det var så kändistätt. En person från Svenska Akademini var där samt geniet bakom radioteatern Punani_99 närvarade denna lurren. Alltså inte i samma sällskap. Men ändå.

Har just nu bestämt mig för att försöka mig tvinga mig ut lite. När det är lite stökigt har jag en sån jäkla känsla av att stänga av. Alltså liksom. Boka av och stänga in mig. Jag jobbar på, tränar och bokar in saker nu. Var på en sån jäkla mysig middag och drink med Mackan. Vi drog till ett ställe vi brukade dricka Sangria på när vi var unga och arbetslösa. Vikten av vänner vid storm är allt. Förresten så rekommenderar jag ALLA att lyssna på min kompis Julias låt som hon har släppt med Nina Persson(!!!!). Gud att man får ha så driftiga människor i sitt liv. Lyssna här.

Gud blir utbränd av tanken att ni ska läsa det här. Låt oss höras snart igen!