Vardagsbabbel

En typisk onsdag

3 september, 2021

Jag vaknade vid 08:15 som vanligt. Min granne har skaffat sig en tvättmaskin precis över min sovdel i läggan. Pga att dom bor på 170 kvadrat har det nog inte riktigt tänkt att vissa bor på en mer komprimerad yta och hör deras tumlande varenda morgon. Dom måste också tvätta varje morgon. HUR mycket tvätt kan man ha är en tanke jag ofta har? Ofta är jag rätt pissed gällande deras placering av denna maskin. Men just denna dag var jag helt ok med detta. Jag gjorde mitt nya favvopass. Abs&Ass som är tio minuter långt. tio minuter är den bästa tiden för ett träningspass. Det orkar ALLA latmaskar. Vilar absolut 1-2 minuter under passets gång. Men vem vet det? Typ det som är bra med youtubepass. Lätt att klicka på paus. Sen åt jag frulle. Förresten vad tycker ni om min lilla skål för havssalt? Dom flesta hatar den. Jag älskar den. 

KOMMENTERA INTE MITT BADRUMSSKÅP. Jag hade ett kul möte idag. Har haft rätt mycket möten på sistone. Några in person och ett par digitala. Efter typ 1,5 år hemma känner jag lite att jag äntligen börjar get the hang på det här med möten online. Har känt mig sjukt awkard och liksom stel. Typ som att min personlighet inte gjort sig bra genom rutan. Jag tror verkligen att jag är en person som gör mig bättre i verkligheten. Där kommer jag fram liksom. KUL med möte i alla fall. Blir lite pirrig ibland när jag tänker på hur hösten kan bli. Det känns ungefär som att precis allt är möjligt. Nästa vecka börjar jag en projektledarkurs på Berghs. Jag har verkligen drömt om det länge. Men det har liksom aldrig funnits tid eller pengar. FYSJUTTON vad dyrt det är. Men nu händer det. Och jag är så jävla glad. 

Sen blev det ett litet snack och dom två sista avsnitten av Threesome på viaplay. Jag har tryggt allting på en och en halv dag. Vill skriva ett inlägg om ALLT som hände i min lilla själ under seriens gång. Men det var länge sedan jag liksom verkligen kände att nått berörde som det här gjorde. Jag kunde relatera mycket i relationen och i frågeställningarna som karaktärerna stod inför. SE. Götta er verkligen. Men se inte med en partner. Gå in i världen. Göre ba. Ni kommer inte ångra er. Kan vi förresten prata om hur mina kaviarmackor gick från typ att vara rejäla till en deppig knäckis? Det är så sorgligt. När blev man så sorglig? Äsch. Låt mina sorgliga mackor vara ifred. 

Sen skedde dagens happening. Vaccindos två. GUD VAD MAN HADE LÄNGTAT. Alltså jättejättejättemycket. Jag känner mig typ som den enda stockholmaren som inte haft covidjäkeln. Så när Deltan började härja så var det som att allt det där som hände förra våren kom tillbaka. Även om jag inte levt som guds bästa barn någonstans så är det som att jag levt med en konstant rädsla att man ska åka på det. Förra veckan var jag på kräftis med en IVA-läkare. Hon berättade lite kring hur hon och hennes kollegor hade mått senaste året. Fick så otroligt dåligt samvete kring hur man har levt på relativt vanligt här hemma. Minus hemmajobbadet såklart. Jag vet att det inte finns några 100%-iga garantier med vaccinet. Men det känns lite hoppfullt i alla fall. På nått som känns som vanligt.  Tänk aw’s som aldrig slutar, efterkakor och typ att få äta från andras tallrika utan dåligt samvete. LÄNGTAR efter att få pilla på andra människors tallrikar. Alltså mina vänner. Är det konstigt?

Sen satte jag mig på Dellan och jobbade jag undan lite saker. Jag har börjat satt textdeadlines för mig skrivprojekt. När jag läste min skrivkurs så pratade vi väldigt mycket uppbyggnad sista terminen. Att liksom skapa sitt projekt och ta det på allvar. Ibland känns det väldigt abstrakt och svårt att ta på allvar – just nu är det ju liksom ingen som ska läsa det? Varför måste jag då ha deadlines? Äsch jag vet inte. Jag vill ju berätta den här historien. Jag tror att den har nått. Får väl bara börja ta mig själv på allvar eller nått.  

På kvällen började det. Helvetet. Jag mådde fullkomligt skit. Jag var grumpy på kvällen. Slö och slapp. Kände mig bäng i kolan. Hade samtal med hörde liksom inte vad han sa. På torsdagen vaknade jag på det allra rövigaste humöret. Jag hade ont i huvudet, jag var trött som tusan och allt bara gjorde ont. I kropp och i själ. Om vi säger såhär, vaccinet tog. Rörde mig knappt en meter på hela dagen. Åt rester av nån indisk gryta som stod i kylskåpet, kollade cirka 8 avsnitt av Anna Pihl från 2005 och beställde snask från foodora market. Lightläsk, Ben & Jerrys och surt godis. Gud vad synd om en det kan bli egentligen. Jag tyckte så synd om mig själv. Jag är en pinsam människa.

29

No Comments

Leave a Reply