Man är tillbaks i stan. Man lever inte längre i resväska. Jag har inte en trave med böcker jag släpar runt överallt. Det är inte alltid läge för klänning. Och tanken av att dricka ett glas rosé till får mig att vilja kräkas. Det är så sjukt hur det liksom tar slut över en dag. En dagen är allt så självklart. Lunket och allt det där. Sen springer man helt plötsligt runt och ska göra ärenden, boka gynbesök man skjutit upp och typ planerar in aw’s fyra veckor framåt. Det är en sorg hur lätt man faller tillbaks i bruset. Låt oss prata lite om fem saker jag kommer sakna med semestern.
Den bristande personliga hygienen
Det kommer smygandet. Man slutar tvätta håret. Man har samma klänning tre dagar i rad. Man slutar borsta håret. Oj har jag dreads? När jag borstade jag tänderna sista? NÄR bytte jag trosor sist? Okej trosorna är relativt viktiga i min värld. Men ändå. Jag gillar nersunkandet en aning. Att inte va så fresh. Man slutar bli lika ängslig liksom. Fokus blir istället andra saker. Viktiga saker typ. Och ja, det är bara att undvika speglar. Så givande.
Att äta efterrätt i tid och otid
Konceptet efterrätt är något jag snålar på. Förmodligen pga att jag är lite lat och typ att det kan vara sad att äta det själv. Har gått all in i dessertandet denna sommar. Det har bakats saker. Saker med glass, grädde och typ choklad. Myset att avsluta en strålande dag med livets göttigheter. Underskattat. Nej men mer sånt. Från och med NU prioriteras efterrätt.
Det goa tomma schemat
Min kompis Elin presenterade denna låt för ett tag sedan. Att inte göra någonting alls. Jag älskar det tomma schemat som sommaren har ett erbjuda. Att inte veta allt i detalj. Att dagar kan gå utan nått egentligen vettigt innehåll och att liksom ha dötid. Jag pendlar ofta mellan att ha lite ångest men för det mesta tycker jag fasiken att det är göttigt. Det är unnigt liksom. April-Maj-Juni brukar ju vara fulla med aktiviter. Aws, parkhäng och festligheter. Jag älskar det. Men i slutet av perioden bryter man ihop. Jag behöver pausen. Tack gode gud för sommaren och det tomma schemat. Det är allt Och sen när man kommer tillbaks till livet. I augusti. Då är det typ KUL att sätta på sig ett läppstift.
När man tappar det inom familjen. Och sedan förlåter.
Man lever tätt inpå varandra. Hela tiden. Man äter varenda måltid ihop. Man lägger märke till nya saker. Stör sig på ting. Man peakar. Man bråkar. ”Elinor släng inte in saker i diskmaskinen” ”Elinor, du flippar så mycket på telefonen.” ”Elinor du är en så hård mot andra människor”. Det stormades absolut ut ur ett och annat rum under semestern. Som det bör göras. Det är påfrestande. Gud vad man gnabbas. Hela tiden. Men sen förlåter man. GUD vad man förlåter. För det är ju så jäkla fint att få hänga hela tiden. Men så jäkla jobbig.
Nattlinnelivet
Vissa dagar klädde jag inte på mig förens efter lunch. Det åts frukost i timmar. Det babblades. Man lyssnade på P4 och gjorde absolut ingenting. Jag älskar långsamma dagar. Dagar som inte börjar framåt eftermiddagen. Nattlinnelivet forever. Det är något som är så otroligt tillfredställande i att låta morgonen starta långsamt. Att typ gå och lägga sig efter frukosten en stud, pilla på telefonen och ta en påtår eller typ börja om frukosten vid lunch igen. Ska unna mig minst en långsam söndag i månaden HELA hösten. Eller okej. Gör väl det varje söndag. Men ändå. Okej en söndag i månaden med gott samvete. För det gör jag aldrig.
14
1 Comment
+1 på allt