Nån skrev ”Vi vill ha mer vardag i bloggen”. Er önskan är min lag. Förra veckan var KAOZ. Jag kan inte ens tänka på mängden möten, samtal och mejl jag skickade. Känner mig som en kass flickvän, kompis och typ horribel kollega förra veckan. Ny vecka, nya tag. Förra tisdagen tog jag en bild varannan timme. Tänkte ”NU jävlar ska ni få haka på en dag i E Alderbros liv”
Kickade igång arbetsdagen kl 08:22. Var på ett jävla humör. Alltså bra men med ett temperament så att säga. Små saker gav stora känslor. Som det gör ibland. Stressnivån är väl inte heller kanoners. Svarade på en triljon mejl, skissade på en presentation och preppade mig för en stor jobbgrej. Just nu gör jag mycket saker för första gången, det är läskigt. MEN KUL. Att göra saker på sitt sätt är svårt. Speciellt när omständigheterna inte är det man är van vid. Jag känner mig bitvis ganska osäker i min arbetsroll just nu. Vem är jag ens? Impostersyndrom + liksom vanlig tvivel. Men jag är fan ganska stolt över mig själv.
Vid 10:30 fick jag ett SMS av Dessie herself. Ni vet? Skadalbloggaren från typ 2009. Jag är i flyttankarna. Kommer väl säkerligen inte bli något med det. Men jag får dagligen samtal av mäklaren som liksom vill sälja mig diverse lägenheter. Undra vart jag kommer hamna framöver? Spännande det där. Men en sak fosho, kommer INTE köpa en lägga av Dessie.
Vid 12 hoppade jag in i en taxi för att äta lunch med en partner. Vi åt lunch på Spesso. Det var så trevligt. Vad finns det mer att säga om det?
Några timmar senare bytte jag om till partyklädsel för jag skulle på Sony Live på trädgården. Men det roliga var ju att jag skulle till psykologen timmen innan. Peeeeerfekt timing. Nej men det var faktiskt sjukt kul. Har fått rätt mycket skit att jag hela tiden ska maxa min dagar. Jag ska liksom vara överallt hela tiden. Det här var verkligen ett perfekt exempel. Han skrattade absolut lite när jag berättade det hela. Har så svårt att tacka nej till fest.
När jag var klar hade jag fått ett sms av min kille ”Är på Mcdonalds”. Sprang till andra sidan gatan och övertalande honom att köpa mig en Mcfish. Gud heter det ens så? Det är min BÄSTA burgare. Blir pirrig. Sen började vi traska mot Sony Live. Och vad är det? En mediefest anordnad av skivbolaget Sony. Massa artister spelar, det är gratis booze och sen minglar man. HORRIBELT. Det är ungefär allt det där som är fel med världen. Men jag älskar det.
Vid 19:00 anlände jag till Trädgården. Steph var där. Blir så glad av att träffa henne. Träffade massa gamla kollegor, nya kollegor och liksom COOLA lirare. Älskar Sony Live. Tydligen hade jag blivit kickad från listan i år. 100% kränkt. Tur att man fick vara sin killes +1. Det var en fin sommarkväll. En perfekt start på en ny årstid.
Jag och min kille drack sponsdryck. Minglade runt. Och lyssnade på musik. Jag har ju mått rätt P på sistone. Har liksom undvikit klubbar, alkohol och typ allting jag älskar egentligen. Det är så jävla dumt . Där i vimlet kände jag ett PIRR liksom. Den här typen av grejer brukade vara det jag levde för. Jag kände en gnista typ. Måste hitta tillbaks till det där. Måste fokusera på rätt saker nu.
Vid 22 spelade Petter. Det var så jäkla härligt. Han spelade bara klassiker. Trädgården var på bra humör om man säger så. Sen traskade jag och Hannes hem hand-i-hand. Det kändes som början på nått. Juni är här. Och allt kommer bli bra. Jag tror verkligen det.
15
No Comments