Och där passerade en till helg! November är här och det är höst på riktigt. Oktober är som en för smak av det som komma skall. Nu är det mörkt, kallt och lite kämpigt. Samma sak varje år. Elsa Billgren pushar för Novent – men jag är lite skeptisk. Jag kan liksom inte riktigt gå in i den där känslan, inte än. Nu vill jag bara vara. Vara i hösten. Är det så fel? Jag tror inte det. Nu går vi igenom min helg:
Jag började helgen med en dunderfrukost. Jag har fått dille på salmbärssylt till gröten. Dessvärre kostar det en mindre förmögenhet. Nej jag vill inte ens säga vad jag betalar för den. Det är min lilla vardagslyx och det är absolut inget fel med den typen av unn. Speciellt inte i dessa tider.
Påtal om unn så fick jag någon typ a psykos och satte kl 10.00 för att köpa en ny jacka. En ganni x Barbour närmare bestämt. Jag vet inte riktig vad som hände. Jag var fullkomligt chockad över mitt eget beteende. Jag är riktigt dålig på att unna mig saker jag verkligen vill ha. Tycker sällan att jag förtjänar fina ting. Det är så mörkt. Belönar sällan hårt arbete. Så nu är det ändring på det. Dyra jackor och salmbärssylt forever. Förresten, Jävla Karlar är en jäkla 10 av 10 bok. Den borde ni läsa.
Mamma frågade om jag ville haka på Auktionsverket, hon skulle lämna in några grejer. Vem är jag och tacka nej? Jag älskar ju den typen av aktiviteter. Det finns inget roligare än att springa runt bland knasiga möbler, vackra tavlor och fint porslin. Är jag 70 år gammal? Ja kanske. Hur som haver har jag börjat buda på två stolar. Budgivare 3 är jävligt jobbig. Budgivare 2 verkar ha lagt sig. Jag tror jag kommer ta den här vinsten. Det finns risk för bråk annars.
Ursäkta ser ni hur helylle jag ser ut på den här bilden? Carro frågade om jag ville haka till L’Avventur på middag och det säger man ju inte direkt nej tack till. Det gick vilt till. Som det gör när man är med krogisar. Det blir livat. Kanna på liksom. Jag älskar roliga människor. Människor som skrattar högt, som vågar surra om knasigheter och som dansar ut ur lokalen. Det är livets blessing. Vildar alltså.
Det var som att middagen aldrig tog slut. Vi var sist ut på restaurangen. Om jag ska vara helt ärlig, så är det lite suddigt. Jag minns en vals. Och simsalabim så var vi utanför. Kan vi prata om det här att ha lite svårt att gå hem? Det är nämligen något jag har väldigt mycket problem med. Caroline också tack gode gud. Vi stod där. 100% redo att gå hem. Taxin var typ beställd om man säger så. Ska vi ta en öl till eller? och sen tog vi sikte mot sunkkrogen på andra sidan gatan. Där var vi kvar tills dom tände lamporna. Usch är inte det en fruktansvärd känsla? Skamsköljning. Det blev ju inte direkt bättre av att dörrvakten fick påminna oss tre gånger att stället hade stängt och att vi var tvungna att gå. Är det bara vi som har det problemet?
Var jag bakis dagen därpå? Inte så farligt faktiskt. Stekte pumpkin spice panncakes och tryckte fem avsnitt Gilmore girls på raden. Framåt kl 14.00 frågade min kille om jag var redo att möta världen. Det var jag typ inte. Men vad gör man inte för att verka normal. Borstade ut gårdagens lockar och skyndande mig ut på stan. Bakfyllan slog till på riktigt cirka tre timmar senare. Men då hade vi redan hunnit med häng med vänner, ett besök på HM’s julavdelning och en bagel. Lyckad bakisdag med andra ord.
Resten av helgen ägnades åt kravlöst häng i soffan. Okej nu kommer ett erkännande. Jag och min kille vet ej hur man bingetittar på saker. Jag har klarat det i tidigare relationer. Men nu – KATASTROF. Det är som att vi har misslyckats fundamentalt i hur man lever som tvåsamhet på 20-talet. Vi tog iallafall ett beslut, det togs sats. ”Nu trycker vi en serie”. Vi såg sex hela avsnitt av 1923. Den var ÖVER förväntant. Fick min dagliga dos av cowboys om man säger så. Vi har två avsnitt kvar. Och jag är positiv till att vi kommer riva av det här i veckan. Lagad förövrigt denna horribla Mac & cheesen från eldorado. Skulle ej rekommendera till min värsta fiende. Hela min collegetid leve jag på crafts egna sort. Det här var ett hån mot den gudagåvan.
DÄR har vi min helg.
14
1 Comment
[…] När jag publicerade mitt senaste inlägg fick jag lite ont i maggen. Det kändes så otroligt glammigt. Och jag är så OTROLIGT oglammig stora delar av tiden. Mitt liv består till stor del av att äta havregrynsgröt till middag, kolla kalla fakta och typ gå och lägga mig 22:15. Det blir inte roligare än så. Jag tror inte att någon läser den här bloggen för att de inspireras av min tillvaro, utan förhoppningsvis är det här en plats för lite igenkänning och mänsklig värme. Och det gillar jag. Det gör mig glad. […]