Det är en spännande tid just nu. Vissa har gått på semester. Andra inte. Det känns som att det är en mitt-emellan tid. Kvällarna är oändligt långa och man vill hinna med så mycket som möjligt. Det känns som att folk är mer öppna också. Det är mycket aw’s, slutfester och det ena med det andra. Stan blommar och folk är lite gladare.
Förra veckan var magisk. Som en konstant endorfinkick. Det var ljuvligt väder och alla var på g. Kände mig tacksam. Hur kan man ha det såhär bra? Jag vet inte.
Berka och Lisa var i stan och vi åt middag på ön. Dr K kom och hämtade upp ett gäng på Ringvägen, och sen var det raka vägen ut till Dalarö. Jag älskar Dalarö, en av mina favoritplatser på denna jord. Jag har så kära minnen där ifrån, och ganska jobbiga. Men mest fina. Typ sena sommarnätter, frukostar på bageriet och lata dagar på diverse klippor. Om ni är i krokarna, åk dit. En sommaridyll.
Det har varit så fint att ha B & L i stan.Jag har nog inte insett HUR MYCKET jag har saknat gänget. Munnarna går, allt är typ roligt och det är tryggt. Men mest är det roligt. En blessing. Och tänk att vi ska få en till person till gänget. Dör vad mys. Ps. Middagstips på Dalarö. Bistro solsidan, skärgårdsidyll minus sliskiga gubbar i backslick.
Fredagen började bra. Jag åkte för att hämta min bil. Sen blev det pannkakslunch mamma. Det var så fint. Sen åkte jag tillbaks till stan. Caroline och jag skulle ha en kväll på Östermalm. Det var räkpremiär, och vi festade loss på nya Sturehof. Det var trevligt, absolut. Men inte samma vibb. Som ett bibliotek typ. Räkorna var fantastiska och jag gjorde sönder ett glas. Helt plötsligt så stod jag där med ett glas, utan fot. Det var så pinsamt. Blev generad och Carro repeterade frasen “tänk på något annat Elinor”. Det gick sisodär, och vi gick vidare. Till bartömning på KB.
Och där blev det livat. Det ska ni veta. Det dracks French 75 och surrades med barnbarn till litteratureliten. Dessvärre ett rätt surrealistiskt möte skulle jag vilja säga. Ni vet, som bara rika gubbar, 60+ kan bete sig. Låt oss säga att det var en Fogelström. Sen fortsatte vi dricka. INTE med gubben vill jag tillägga. Blev det blött? Absolut. Och där när kl slog 01 och man tänker att det kanske är läge att gå hem. Nej men då fortsatte vi. Till Riche. äh. Kanske skulle man ha skippat den där sista GT’n. Jag somnade absolut med sminket på.
Vad kan hända en lördag mitt i juli? Tydligen kan man lajva Stockholm Boggie. Det gjorde jag iallafall. För det första, en klassisk film alla bör se. Finns här. För det andra, Långholmen på sommaren är typ det bästa. Vid sju tiden mötte jag och H upp Steph. Vi tog 4:an till Hornstull. Tydligen var det någon typ av festival på stan. Alltså inte Lollapalooza. Utan något mer low-key. Typ lite mer osignade band, zero glitter cowboys och inget sponstält i sikte. Det var fett. Vid elva tog vi ett dopp. Solen gick ner och allt var för bra.
Festen fortsatte någon timme till. Vi dansade till afrobeat med utsikt över Norr mälarstrand. ALLA låtar var grymma. Ni vet, låt efter låt. Det var kul. Vid halv två traskade vi hem. Buskarna luktade smultron och vi var så lyckliga. Det var en sommarnatt så att säga.
No Comments