Jag är lite överjobbad kanske man kan säga atm. LOL, kom med något nytt. Nej men det blir bra. Det blir det. Men liksom de närmsta två veckorna. En del ska betas av . Bilder tas knappt pga ser ut som skit + sitter mest framför datorn. Hade dock en sån jäkla helg. Men hur kan dom gå så snabbt? Det är fan kraftigt deprimerande. NU kör vi:
LJ kom till stan = drinkar. Jag har knappt förtärt en droppe alkohol senaste veckorna och då blir man ju liksom salongs efter en enhet. Nej men det var så trevligt. Surra på. Prata om saker som skaver och liksom beta av ämnen som livet erbjuder. Att våga i kärlek, jobb och liksom tillvaron. Tiden går ju på två sekunder när man väl öppnar munnen.
Sen mötte vi upp E + M och ungefär hela produktionsgänget bakom Robinson. Elin hade gigat och fått hela Norra Brunn att skratta. E&M hade förlovat sig dagen innan. Jag kände mycket känslor genom kvällen. Till en början förvirring – men mest skratt och värme. Två roliga människor som ska få njuta av ett UNDERBART liv tillsammans. Hur kul? Alla blev rätt kalas. Det gaggades, planerades och njöts. Vid 01:23 vinkade vi hejdå.
Jag var absolut bakis dagen efter. Åt en shakashaka och pratade med min kille i telefonen i en timme. Vi gör ofta det. Vilket är lite konstigt – för vi skulle liksom ses två timmar senare. Men det var trevligt. Han berättade att han hade varit på Frickys releasefest, sett solen gått upp i Ivar Los park och somnat vid fyra. Jag var absolut kränkt att jag inte var medbjuden. Det var en ton från min sida. Sen när jag väl hade lugnat ner mig, så mötte vi upp min mamma och drack en burköl. Mer om det här. Efter det käkade vi indiskt och såg Fatal Attraction från -87. Jag mådde P. Och hade lite svårt att sova.
Igår var det urmoderns dag. Och vi åkte till Siggesta Gård. Ja, det är typ det enda stället jag vågar köra bil till. LÅT mig liksom. Vi åt brunch. Ni är välkomna att håna mina bilder. Det var så jävla gott. Och vi drack rabarber och jordgubbslemonad. Det fanns allt. Dog för tonfiskröran + färska bagels. Eller den ljumma rabarberpajen. Vi ska inte ens prata om the tortilla. Rekommenderar. Mamma var glad, jag var glad. Alla var mätta. Succé.
Blev dock dunderstel när jag sprang in i två vänner medan jag gled runt med mina päron där på Siggesta. Varför blir man sån? Det blev så konstigt i mitt lilla huvud. Två världar som liksom ALDRIG möts. Mitt vuxenliv med min… barndom typ. Konstiga fraser kom ur min mun. Jag blev liksom. STEL. Olikt mig. Väldigt olikt mig. Väljer att tänka på det som en mini-stroke.
Vilken helg!
No Comments