juli 2023

Nu ska jag dela ett recept. Känner mig delvis ute på hal is pga kan absolut ingenting i detta område. Jag är långt ifrån en foodie, kan inte laga speciellt mycket. Ba lite. Min grundtanke har alltid varit att med smör + ost kan det mesta bli gott. Bakning är dock ett hantverk jag har bemästrat lite mer. Men jag är långt ifrån bra. Jag har ett par paradbak och that’s that. Kakans namn kommer från en freudiansk felhörning. Men på något sätt passar den. Den är liksom ”inte som andra kakor”, den är mer än så. Trots sina enkla element. LOL, Är det Kendell Jenner eller en kaka vi pratar om? Vet inte. ”Pick me”-kakan eller picknickkakan som den också heter kom till mig i somras. Och sen har jag varit besatt. Det är så djävulskt enkelt. Påriktigt. Går ej att göra fel (okeeej. Var det pick me att säga?)

Det här behöver du:

1 VANLIGT ägg (ej så pick me att köpa ekologiskt trams)

1 dl socker

1 1/2 tsk bakpulver

1 dl filmjölk

50 g smält smör

2 1/2 dl vetemjöl

Såhär kickar vi igång det heeeele:

1. Sätt ugnen på 175 grader. Täck en ”liten” bakform med bakplåtspapper. Inte normal storleken, utan snäppet under. Märks det att jag har jobbat i köksbutik?
2. Vispa ihop socker + smält smör till en pösig mix. Tillsätt sedan ALLA andra grejer för en slät smet.
3. Höll över smeten i formen. Häll sedan över RIKLIGT med kanel och pärlsocker för ganering. Det ska 100% kännas som att en dagisgrupp har projektlett det hela.
4. Låt sedan stå i ugnen i cirka ett sitcom avsnitt (mellan 25-30 minuter). Låt den svalna och hitta ett göttigt tillfälle att servera denna. t.ex på klipporna i Björkvik som jag gjorde här om dagen.

GUD. För så jäkla ångesten att jag ska dela ett recept med er. Kommer med största sannolikhet aldrig hända igen. Ska bli SÅ kul om nån bakar denna grej.

Ja, detta inlägg är föreställt. Så må vara. Men liksom låt en tjej preppa lite. D är d. Det är semestertid. Och fan vad det kan vara ångest. Folk har så mycket för sig. Det är middagar som är taget ur Pinterest, glassiga resor som kostar miljarder och typ kompisgäng som ser så jävla glad ut. It’s ALL fake. Eller ja, de mesta. Nästa vecka ser sådär ut vädermässigt. Det är också veckan innan löning (GUD vad dyrt allt är nu!!!) Det kommer vara upp och ner. Som det lätt är. Här kommer lite göttiga tips på aktiviteter man kan ägna sig åt om man vill: 

Parkmiddag är ALLTID middag

Älskar att äta middag i parken. Absolut. Lite kånkigt. Men fasiken vad VÄRT. Skrev till H “Pastasallad i Parken?” Fick ett rungande JA. Blev svinpepp. Alla har inte råd med en lägga som har en balle. RÄCKER UPP HANDEN. Nej men då är detta den perfekta lösningen. Känns äventyrligt och kul. Gör det som en vardagstradition. It’s all worth it. Förresten, pastasallad? Gud vad det trendar. Min bästa rätt. Billigt och slafsigt. 

Seriesommar bör vara en grej

TV på sommaren ska vara långsam tycker jag. Det ska ta tid. Det behöver inte vara snabba saker eller alltid liksom det senaste. Det ska snarare vara göttigt och tryggt. Minns mina sommrar på västkusen. Min farföräldrar hade bara SVT och TV4. Höjdpunkten på kvällen kunde typ vara när det gick novellfilmer på tvåan. Här är tre saker jag har sett på sistone: Drömslottet, Wolfpack och P & B. Renoverings-tv, deppiga dokumentärer och filmer med en hunkig Stellan. Missa ej. 

Baka baka en fucking liten kaka

Älskar att hålla på med deg. Det är fan rogivande. Kan stå i timmar. Tänk att man liksom får kladda? Som vuxen? Nej men det är otroligt. Som jag har nämnt förut så är det här liksom min baksommar. Drömmer om fluffiga frallor, syrliga kakor i långpannor och bullar som smakar barndom. Förresten, följ min bästa baktjej här. 

Skriva skriva och så skriver vi. 

Jag tycker det är så kul att skriva just nu. Sitter med ett svinroligt projekt. Gud. Tänk om det skulle bli något med detta. Hur som haver. Tycker sommaren är en perfekt tid för att klottra lite i ett anteckningsblock. Allt behöver inte vara bra, det mesta är inte det. Men kul kan det vara. Storycation har en rolig skrivutmaning i juli. Kolla in den här. 

Skuggiga dagar på stranden

Åk till stranden när det är moln. Jag lovar. Det är så jävla värt. För det första, det tenderar att vara mindre folk, vilket alltid är positivt. Och för det andra. Så mysig. En filt, kanske en liten kudde. Ta en nap. Jag har en hängmatta som väger typ 0,7kg. Finns här. Bästa jag vet. Det behöver inte vara gassande sol för att man ska vilja hänga på stranden. Det kan vara 19 grader och moln också. Tog mig 29 år att fatta.

Första lediga helgen är över. Och jag känner mig så kraftigt förvirrad i kroppen. Det är så mycket mejl i inkorgen, saker som inte hann bockas av och liksom det ena med det andra. Men nu ska jag vara ledig och så är det med det. Gud hur kommer det gå? Jag ska göra mitt bästa.

Kl 17.06 bankade Carro på ytterdörren. Det var räkafton. Jag älskar räkor. Verkligen. Synd ba att jag blev matförgiftad cirka 10 timmar senare. Men VAD gör det? Kommer ju inte direkt sluta äta räkor för det. Hur som haver. Carro kom över. Champagne poppades och vi firade att jag skulle gå på semester. Vi avverkade faktumet att jag har fått Taylor Swift biljetter (!!!!!!), hennes nya kollega Hannes (som jag tror är en “Mollgan” pga att min kille heter samma sak. Och SÅ vanligt namn är det ej) samt planering för vår köpenhamnsresa. Tror det står cirka 5 saker på listan. Vinlunch, Ganni, Bada, Reffen och klubb. Två ADHD-hjärnor. 

Sen kom Hannes. Min Hannes. Inte hennes kollega. Vi skulle ju lägga ner kalaset vid 22. Det gjorde vi inte. Ovanligt. Inte direkt. Det var typ där någonstans vi började spela klassiker och Carro vrålande “ENYA. Jag får gåshud. Jag får aktiv gåshud” Sen spelade vi våra sorgligaste låtar t.ex. Någon gång kommer du bli själv, Ett bloss för moster Lillie och Det ska hända dig med. Vid 00:30 var kalaset slut. Jag sov gott. Ja tills jag kaskadkräktes.

Hannes frågade mig vad jag ville göra dagen där på. Jag svarade “Bad”. Det tar 25 minuter till Gålö från Södermalm på en bra dag. Vilket är den ultimata resan. Jag var en riktig surmule. Törstig, hungrig och allmänt bakis när Hannes skulle allra längst bort. Inte en charmig egenskap. Men sen blev det bra. Mycket bra.

Hannes ville gå på rave på Långholmen. Något dagsgalej. Jag följde med. Motvilligt. Vad tyckte jag? Jag är absolut inte frälst. Såg mig mer som en betraktare. På avstånd. Techno ger mig nog inte speciellt mycket tbh. Men vi åt pizza och hade det. KUL med fest. Var det sommarens sista sommarkväll? Det är typ 19 grader nu. Mindre kul på eventet. Min granne var där. Absolut inte en plats man vill träffa sin granne på. Så att säga. 

Imorgon åker jag till landet och det ska fan bli dunderkul. Semesterelinor är i farten. Allt kan hända. Inget kan hända. Den som lever får se.

Sommarregn från mitt gamla flickrum. Läser några sidor ur en bok. Den är ganska tråkig. Läser några mer sidor. Det börjar bli mer meningsfullt. Texten fångar mig. Sen tröttnar jag. Lägger ner den. Somnar.

Går igenom jobbmejlen. Fixar med saker för film festivalen. Blir cc’ad på en triljon saker. Snälla låt mig ba va. En presentation görs. Oj. Måste sätta mig med lite fakturor. Det är bara två dagar kvar till semester. Upprepar frasen. Snart är jag ledig. 

Bråkar med min kille om obetydliga saker. Är arg. Argare än vad jag kanske borde vara. Är det stressen? Månader av för mycket att göra har gjort mig till en häxa periodvis. Skriver förlåt och hoppas på att han inte hatar mig. 

Äter middag med mamma på stan. Vi äter indiskt. Köper en krogväska på stadsmission för 150kr. Springer förbi stikkinikki. Äter glass med smak av earl grey. Ser ett tv-program om ett engelsk par som köper ett slott med 46 rum i Frankrike. Börjar drömma om en egen plats på jorden. Men med tre rum kanske.

Idag ska jag och Carro äta middag. Rökta räkor. Vår bästa mat. Vi har satt en deadline. Hemgång kl 22. Det har varit för mycket fest på sistone. Avgränsningar behövs. Juste. Vi åker till Köpenhamn nästa helg. Pengar måste sparas.

Minuter kvar till tre veckor ledigt. Tack livet.