film, tv & underhållning Vardagsbabbel

Kul saker som kan hända en helg i September

7 september, 2021

Just nu går tiden för fort. Vill skrika stanna tiden. Men det gör jag inte pga 1. Hatar uttrycket. 2. När man liksom har sagt det högt. Att tiden går fort. Då tenderar den att gå ännu fortare. Så lever just nu i förnekelse. Men annars då. Jo men det är bra tackar som frågar. Äh. Okej helgen som varit då. Hände det något kul? Jo men det gjorde det. Tog jag några bilder? Svar nej. SKA bli bättre på det. Så håll till godo med min kassa selfie pre-aw.

  1. Va på aw på ett sunkhak. Vi var lätt äldst av alla.

Det blev AW-bar på Kungstensgatan. Det dracks cava för 59kr glaset och åts mozerella sticks. Vi var äldst på stället. Till en början var det kul. Okej det var kul hela hela hela tiden. Men nu i efterhand – lite jobbigt. HATAR tanken av att åldras. Kan romantisera och känna ett sånt pirr när jag tänker på den första tiden ute på krogen. Allt var så kul och typ spännande. Ser inte riktigt saker med samma ljus längre. Inte alls faktiskt. Helt naturligt i och för sig. RIP den eran.

2. Träffade familjens nyaste tillskott – hunden Polly.

Hunden Polly kom till Alderbro klanen för cirka två veckor sedan. Har absolut var lite skeptisk inför hennes närvaro. Men nu har jag absolut nått acceptans. Hon var liten. Vägde max 2kg. Och var framför ens fötter hela hela tiden. Livrädd att döda henne typ hela tiden. Men sen tvångshöll jag henne i goda två minuter. Sen däckade hon i min halsgrop. Då blev vi familj. Sen bet hon mig i näsan.

3. Hängde på Skogskyrkogården

Jag har ju sagt att jag vill hänga mer i söderort. Hitta nya områden osv. I söndags blev det en prommis i skogskyrkogården. Det var otroligt myz. Dock var jag på lite rövigt söndagshumör. Ni vet, småbråkig, skör och lite deppig. Alltså liksom redo för fight lite när som. Han hanterade dock mig rätt bra tror jag. Gud vad man ska orka med när man har med Elinor Alderbro att göra. Inte nått för alla liksom.

4. Jag tryckte 4 avsnitt Två systrar.

Ni har väl läst det jag skrivit om THREESOME ? Om inte, gört. Helg = en go serie. Började se TVÅ SYSTRAR på viaplay. Tyckte inte det var svinkul kanske. Lite guilty pleasure typ. Kommer definitivt att trycka resten. Men nej, jag var inte svinimpad. Dock. Julia Raganarsson look i serien. Vill kopiera. Tänker 100% börja med turkos ögonskugga nu.

5. Jag blev inspanad – på krogen.

Kanske helgens viktigaste punkt. Nej men en liten grej kanske. ABSOLUT INTE. Händer ytterst sällan och när det händer blir jag genuint glad. Känner. Gud här finns det hopp. Var absolut inte intresserad men det var typ lite härligt att få känna sig het.. 100% KUL. Men andra ord, bra helg.

18
film, tv & underhållning

Tre saker jag GILLADE med Threesome

6 september, 2021

Skrev ju att jag ville skriva lite om Threesome pga var besatt förra veckan. Okej det kanske är lite spoiligt. Men ja, läs inte detta då:

Threesome finns på Viaplay.

Den bara dök upp i mitt flöde. Rikad reklam. Om och om igen. Sen gick jag in på ViaPlay och där var den. Threesome. Tbh, hade jag rätt låga förväntningar. Serien handlar om Siri och David som är tjugo någonting. Dom har varit ihop en mindre evighet och har det ganska göttigt om man får säga det så. En natt hamnar dom i en situation som resulterar i en trekant. Trekanten är som en katapult in i en känslostorm som ingen av dom direkt hade planerat för. Serien handlar om relationer, lust och drömmar. Men det var ändå något som liksom fick mig att klicka på play. Så jag gjorde det. Och på ett och ett halvt dygn var det slut. Över. Jag tryckte allt på en och samma gång. Ja, ett litet avbrott för övningskörning. Som resulterade att bärgningsbilen kom. Men det kan vi ta någon annan gång. Iallafall. Jag var amazed. Här är tre saker jag verkligen gillade med serien:

GRYMMA DIALOGEN

Jag är fett känslig med dialog kring all typ av film. Om jag väl börjar störa mig på att snacket känns onaturligt är det som att jag blir besatt. Svensk film och TV har ju verkligen varit under ALL kritik dialogmässigt men verkligen steppat upp under de senaste åren tycker jag. Threesome var rått. Kändes ärligt. Dialogen var fan tio av tio. Jag kände igen mig i ordvalen, det var autentiskt. Som att återuppleva sina egna relationskriser. Det kändes äkta och trevande – varenda ord, suck och tystnad var på precis rätt plats. Den fångade verkligen sin samtid. Allt från smsande, telefonsamtal till vanliga samtal. Manusförfattaren har gjort ett jäkla otroligt jobb.

OSPEKTAKULÄRA OMGIVNINGEN

Det var något som kändes så oflådigt i hela serien. Allt ifrån att dom bodde i en lägenhet som hade trasigt tak(det har man gjort), till att dom åt slafsiga Fish & chips på ett sunkhak eller att de gick till ett allmänt tvätteri för att tvätta kläder. Jag tycker ofta att man glömmer just sånna detaljer när man porträtterar unga människor idag. Speciellt urbana människor. Det gör ofta att storyn blir plattare. Här kunde jag nästan känna hur allt luktade i lägenheten pga att man liksom har varit i dom där miljöerna. Det var fan mäktigt. Tycker typ inte att det händer så ofta.

DET VILSNA OCH UPPGIVNA STÄMNINGEN

Vilken jävla kemi skådisarna hade!!!! Skulle kunna prata om den i timmar. Den kändes och den var stark. Jag kände med dom. Hade en otrolig förståelse och typ respekt hur de agerade. Den var som en jäkla berg-och-dal bana i känslor. Allt hände. Jag pendlade från att känna tillit till att bara acceptera att allt fullkomligt kommer att gå åt helvete. Det var som att titta in i sin egen själ. Det var typ befriande att det inte gick bra. Va inte en dans på rosor direkt. Utan typ ganska rövigt. Typ hela tiden om man får säga det. Fan vad starkt. En väldigt väldigt verklig skildring.

Har jag pitchat in det här bra? Jag tycker ni ska se denna gobit nu iallafall. Gör det ba.

15
Okategoriserade Söndagstankar

Om att känna sig fett dålig

5 september, 2021

Att dela det som är personligt? Hjälp. Det känns. Men på nått sätt vill jag vara personlig här, när jag har vågat vara det har det 1. Känns väldigt tryggt. och befriande. 2. Har jag fått sån fin respons av er. Jag skapade den här plattformen för att berätta, att få skriva och vara ärlig. Så nu så vill jag våga.

Det är en liten sak. Rätt obetydlig faktiskt. Okej. 100% obetydligt. Jag har ju kört bil i typ en månad. Samma väg. Om och om igen. Jag har lärt mig att svänga. Jag har lärt mig att gasa. Jag har lärt mig att bromsa. Faktumet är att jag har typ känt mig rätt duktig. Absolut inte på nivån att jag kan nånting. Men jag har liksom ändå typ blivit lite kaxig. Hade min första körlektion här om dagen. På Ringvägen. Okej inte på-på. Men en gata parallellt med ringis a.k.a Sveriges värsta gata. Med en fritt främmande människa. Jag hade knappt sovit nått natten innan. Ni vet, orolig liksom. Och där kör vi. Det kändes bra. Jag ba. Okej men det här var ju inte så farligt. Och sen kom feedbacken. Du håller ratten fel, du bromsar för hårt, du ligger fel sida på vägen, du blinkar för tidigt. Det som kändes lustfyllt 40 minuter tidigare var liksom ett minne blott. HUR kan man vara såhär dålig var det enda jag kunde tänka på. Jag grät absolut en liten skvätt. Absolut inget hulkande. Men en lite skvätt.

Jag samlade mig. Som jag gör pga en rimliga människa i grunden. Jag vet att hennes kritik var rimlig, den var med största sannolikhet 100% bra. Men jag kände liksom att jag där och då hade noll ork kring att känna mig dålig på någonting. Just nu är det som att jag rätt ofta känner mig lite kass och lite dålig. Loserångesten växer. och jag liksom tappar lusten. Jag känner mig svag inför faktumet att känna mig dålig. Är det rimligt? I vissa världar, områden eller cirklar kan jag liksom mina grejer. Där är jag säker. Där kan jag vara modig. Men när känslan kring att känna mig kass/dålig kommer är det som att den fullkomligt tar över. Jag tappar lusten och orken fort. Kapitulerar fullkomligt. Och ja, detta kanske inte bara gäller just körningen.

Jag vill känna mig modig. Våga kasta mig ut. Jag vill kunna tillåta mig själv att inte vara så hård mot mig själv. Jag vill kunna våga vara dålig. Varför är det så svårt? Och varför är man så judgy mot sig själv hela jävla tiden? Det hela landar i prestation tror jag. Att man jämför och mäter sig. Att saker ska få ta sin tid premieras inte. Det ska gärna gå så snabbt som möjligt. Hela tiden. Gällande allt. Jag är fasiken så jävla trött på det.

I tisdags var jag på Dance Step på SATS. Det var helt klart det svåraste jag har varit koreografimässigt. Jag kände mig som en heffaklump som hoppade zick-zack på stepbrädan. Upp och ner. Helt i fel takt. Dom andra var typ åtta steg framför mig. Jag tillät mig att skratta. Skratta för att jag var en sån loser. Jag tog det inte på allvar. Det var lekfullt. Och det fick duga. Jag kände mig trygg i mig själv när jag gick där ifrån.

Ikväll ska jag köra igen. Det kommer med största sannolikhet inte vara perfekt. Men jag kanske håller ratten lite bättre än sist. Mina svängar kanske inte är lika stora. Jag kommer kanske inte bromsa lika hastigt. Förhoppningsvis kanske jag inte känner mig lika dålig. Och om jag nu skulle göra det – så kommer jag nog överleva det med.

24
Vardagsbabbel

En typisk onsdag

3 september, 2021

Jag vaknade vid 08:15 som vanligt. Min granne har skaffat sig en tvättmaskin precis över min sovdel i läggan. Pga att dom bor på 170 kvadrat har det nog inte riktigt tänkt att vissa bor på en mer komprimerad yta och hör deras tumlande varenda morgon. Dom måste också tvätta varje morgon. HUR mycket tvätt kan man ha är en tanke jag ofta har? Ofta är jag rätt pissed gällande deras placering av denna maskin. Men just denna dag var jag helt ok med detta. Jag gjorde mitt nya favvopass. Abs&Ass som är tio minuter långt. tio minuter är den bästa tiden för ett träningspass. Det orkar ALLA latmaskar. Vilar absolut 1-2 minuter under passets gång. Men vem vet det? Typ det som är bra med youtubepass. Lätt att klicka på paus. Sen åt jag frulle. Förresten vad tycker ni om min lilla skål för havssalt? Dom flesta hatar den. Jag älskar den. 

KOMMENTERA INTE MITT BADRUMSSKÅP. Jag hade ett kul möte idag. Har haft rätt mycket möten på sistone. Några in person och ett par digitala. Efter typ 1,5 år hemma känner jag lite att jag äntligen börjar get the hang på det här med möten online. Har känt mig sjukt awkard och liksom stel. Typ som att min personlighet inte gjort sig bra genom rutan. Jag tror verkligen att jag är en person som gör mig bättre i verkligheten. Där kommer jag fram liksom. KUL med möte i alla fall. Blir lite pirrig ibland när jag tänker på hur hösten kan bli. Det känns ungefär som att precis allt är möjligt. Nästa vecka börjar jag en projektledarkurs på Berghs. Jag har verkligen drömt om det länge. Men det har liksom aldrig funnits tid eller pengar. FYSJUTTON vad dyrt det är. Men nu händer det. Och jag är så jävla glad. 

Sen blev det ett litet snack och dom två sista avsnitten av Threesome på viaplay. Jag har tryggt allting på en och en halv dag. Vill skriva ett inlägg om ALLT som hände i min lilla själ under seriens gång. Men det var länge sedan jag liksom verkligen kände att nått berörde som det här gjorde. Jag kunde relatera mycket i relationen och i frågeställningarna som karaktärerna stod inför. SE. Götta er verkligen. Men se inte med en partner. Gå in i världen. Göre ba. Ni kommer inte ångra er. Kan vi förresten prata om hur mina kaviarmackor gick från typ att vara rejäla till en deppig knäckis? Det är så sorgligt. När blev man så sorglig? Äsch. Låt mina sorgliga mackor vara ifred. 

Sen skedde dagens happening. Vaccindos två. GUD VAD MAN HADE LÄNGTAT. Alltså jättejättejättemycket. Jag känner mig typ som den enda stockholmaren som inte haft covidjäkeln. Så när Deltan började härja så var det som att allt det där som hände förra våren kom tillbaka. Även om jag inte levt som guds bästa barn någonstans så är det som att jag levt med en konstant rädsla att man ska åka på det. Förra veckan var jag på kräftis med en IVA-läkare. Hon berättade lite kring hur hon och hennes kollegor hade mått senaste året. Fick så otroligt dåligt samvete kring hur man har levt på relativt vanligt här hemma. Minus hemmajobbadet såklart. Jag vet att det inte finns några 100%-iga garantier med vaccinet. Men det känns lite hoppfullt i alla fall. På nått som känns som vanligt.  Tänk aw’s som aldrig slutar, efterkakor och typ att få äta från andras tallrika utan dåligt samvete. LÄNGTAR efter att få pilla på andra människors tallrikar. Alltså mina vänner. Är det konstigt?

Sen satte jag mig på Dellan och jobbade jag undan lite saker. Jag har börjat satt textdeadlines för mig skrivprojekt. När jag läste min skrivkurs så pratade vi väldigt mycket uppbyggnad sista terminen. Att liksom skapa sitt projekt och ta det på allvar. Ibland känns det väldigt abstrakt och svårt att ta på allvar – just nu är det ju liksom ingen som ska läsa det? Varför måste jag då ha deadlines? Äsch jag vet inte. Jag vill ju berätta den här historien. Jag tror att den har nått. Får väl bara börja ta mig själv på allvar eller nått.  

På kvällen började det. Helvetet. Jag mådde fullkomligt skit. Jag var grumpy på kvällen. Slö och slapp. Kände mig bäng i kolan. Hade samtal med hörde liksom inte vad han sa. På torsdagen vaknade jag på det allra rövigaste humöret. Jag hade ont i huvudet, jag var trött som tusan och allt bara gjorde ont. I kropp och i själ. Om vi säger såhär, vaccinet tog. Rörde mig knappt en meter på hela dagen. Åt rester av nån indisk gryta som stod i kylskåpet, kollade cirka 8 avsnitt av Anna Pihl från 2005 och beställde snask från foodora market. Lightläsk, Ben & Jerrys och surt godis. Gud vad synd om en det kan bli egentligen. Jag tyckte så synd om mig själv. Jag är en pinsam människa.

28
Listor och sånt trams

Den oändligt långa höstlistan

1 september, 2021

Bästa Gabriella delade denna lista på sin blogg. Som hon i sin tur hade lånat av nån annan. Så jag tänkte. Äre ok om jag också lånar den? Tror det. Idag är det iallafall första september och hösten är officiellt igång. Vad hade passat bättre? Jag kör.

VILL FOKUSERA PÅ:

  • Jobbsituationen. Vill landa ett jobb som känns härligt, spännande och kreativt. Vill vara på en plats där jag kan tänka mig att stanna ett tag. Växa som person osv. Jag vill också känna att jag är påväg lite. Jag har så mycket inom mig som måste få komma ut typ.
  • Sunda vanor. Lille jag har varit ledig ett tag nu. Ett drygt och långt sommarlov har gjort gott. Men låt oss säga att det har varit mycket av det goda. Det är ju en quickfix, men min hjärna mår ju liksom P av sånt. Måste ut och röra på mig mer, äta vettigt och vid bra tider och typ ta hand som själen.
  • Relationerna. Vet ej om det är pandemin. Men det känns verkligen som att många mår P. Många känner sig ensamma, trasiga eller bara lite stökiga. Jag har varit dålig på att vårda mina relationer. Kanske beror det på att man inte ses lika ofta? Jag vill bli mer närvarande. Kanske lite snällare också. Och prioritera rätt. Har varit dålig på att prioritera.

SAKER JAG VILL HA MER AV:

  • Sena nätter. Nog för att jag är rätt övertygad om att mina partyfasoner kommer se rätt annorlunda ut än vad de gjorde innan pandemin så längtar jag efter fest. Har absolut ett visst sug att trängas på klubb. Men tror det suget kommer vara mättat efter typ två kvällar på nån svettig klubb runt Stureplan. Jag saknar mer aw’s som blir till middagar som blir till drinkar. Jag saknar middagar hemmas hos vänner när vinet aldrig tar slut. Jag saknar att spontant ses i nån bar en torsdag efter jobbet. Snart kanske det är runt hörnet.
  • Tid från stan. Jag är en trygg person. Hänger gärna i mina kvarter osv. Men jag vill prioritera lite tid från stan. I höst kommer min mosters hus i skärgården stå tomt. Och jag längtar innerligt att ta bussen dit en fredagskväll. Hänga där. Kolla linjär-tv. Tända brasan. Ta promenader. Sova länge. Jag vill också vara mer på landet. Hälsa på Sanna i Övik. Vara borta liksom. Jag behöver skippa Stockholm mer
  • Vara okej med att inte göra nått. Även om jag spenderar mycket tid med att liksom ligga raklång i soffan och ba scrolla på telefonen. så gör jag det med extremt dåligt samvete. Tänker att jag typ borde hitta till en plats där jag inte går runt med konstant dåligt samvete. Jag vill känna mig lugn och trygg inte hela tiden att jag MÅSTE vara påväg.
  • Jag vill fan se mer tv. Alltså jag ÄLSKAR ju underhållning och strävar efter att faktiskt jobba med scriptat innehåll. Jag har haft svårt att titta på saker själv ganska länge. Känns typ lite sorgligt. Jag vill gå ALL-IN i tv-tittandet. Det är ju typ mitt enda intresse. Låt en frossa i det. Jag ser fram emot den nya säsongen av The Morning Show & Scenes from a Marrige pga ÄLSKAR originalet och typ threesome för att det känns otroligt rått.

VILL HA MINDRE:

  • Dålig stämning. TBH har jag inte varit på en bra plats på ett tag. Mycket tid har gått till en inre stress, oro och en lite dåligt humör. Innanför bröstkorgen har det varit mycket som känts skavigt. Fan vad jag varit skör, bråkig och rätt sur i bland. Under den senaste tiden har det känts lite lättare. Men fasiken vad jag inte vill vara den personen. Jag som liksom brukar vara sprudlande, glad och rätt positiv liksom.
  • Inre stress. Min urmoder är övertygad att jag har drabbats av en tidigt 30-års kris(27,5 om en vecka. Men vem räknar) Jag har som en konstant inre stress i kroppen. Kommer jag hinna allt jag vill? VAD vill jag egentligen? Vem är jag? Vad ska jag ägna mitt liv åt? Nuet blir längre och längre bort. Vill bota den inre stressen.

VILL TITTA PÅ:

  • Skräptv som handlar om att hitta kärlek. Evigt peppad att svenska The Bachelor och mitt all-time fave program Bonde söker fru kickar igång snart. Har längtat efter stela dejter med trevande samtal som leder till nån blöt kyss. LÄNGTAR.
  • Goa draman i snygga miljöer med starka repliker. Ni vet relationer, konflikter och sen gärna nån typ skilsmässa på det. Jag vill ha tunga saker. Saker som är välskrivna. Sånt som känns i hela hela hela själen. Sånt man tänker WOW inför. Gärna danskt. Gud vad jag fullkomligt älskar danska saker.
  • YA om första kärlekar och on&off-romanser. Vill götta mig serie och filmer om stark kärlek, mycket hångel och ett jäkla massa velande. Är t.ex. orimligt pepp på TVÅ SYSTRAR. Don’t know why faktiskt.Plus. Det får gärna vara svenskt också.
  • YOUTUBE med riktiga personligheter. Är så lätt att hamna i Bibbz-träsket. Och det är ju underhållning absolut, men också lite destruktivt. Jag vill se göttiga saker med folk som har lite liv i blicken. T.ex. min favvoperson Siri Barje har startat youtube. IN och följ.

VILL LYSSNA PÅ:

Finns EN lista och det är Middag hos Hurricane

VILL LÄSA:

  • Göttiga feelgood saker som inte känns för töntiga. Viktigt att det inte känns för töntigt.
  • Saker som talar till hjärta och själ. Gärna med ett smart språk.
  • Mina egna saker. Har börjat med ett asroligt projekt. Detta är ju 100% skryt. Kommer aldrig bli nått. Men ändå.

VILL ÄTA:

  • Mat med sås. ÄLSKAR mat med sås. Gärna så färglös sås som möjligt. Man ska liksom känna att man inte är nyttig. Det ska bara kännas tryggt och lent på själen. Typ grytor med mycket grädde och typ servera potatis till.
  • Efterrätt. Jag är dålig på att äta efterrätt. Det blir ofta halvkass försök. Man slarvar pga man bor själv. Vill baka saker. Server i fina fat. Och gärna toppa det med grädde. Vill liksom att det ska kännas lyxigt. Inte slappt. Det ska vara fint.
  • Kall potatis. Hörde i nån podd att man skulle äta kall potatis vid IBS. Typ 1 -2 potatisar om dagen. Det var något med stärkelserna. Det är tydligen den ”nya”.

VILL DRICKA:

  • Torrt och kallt vitt vin. Jag är rätt avtänd på alkohol efter sommarn. Vill typ bara känna mig ren . Detta kommer väl hålla max en månad till. Men om det nu ska förtäras någon typ av enhet så är det vitt som gäller. och kallt ska det vara.
  • Hemmagjord saft eller must. Sockertorsk som man är vill jag nu bara dricka en massa saft. Friska saker som känns fräscha och snälla. Gärna med smak av rabarber eller äpple.
  • Fanta lemon zero. Jag är besatt. ungefär 70% av min tankekraft går åt att försöka hitta denna exklusiva dryck. Finns den att köpa någonstans? Tvivlar starkt. Finns typ enbart att köpa på Maxi Nacka. Och HUR ofta är man där?

VILL HA PÅ MIG:

  • Lyxiga mjukiskläder i dyra material. Det ska kännas lent mot kroppen. Ingenting får sitta åt. Och man ska liksom inte skämmas om man öppnar dörren. Måste också hitta en bra hemmafrisyr . HUR satan är en bra hemmafrisyr som är liggvänlig? hihi.
  • Bra set som ser exklusiva ut men inte kostar en månadshyra. Typ detta.
  • Klänningar som klarar ett viktigt jobbmöte – drinkar & terapisnack med vännerna – och en het dejt på en italiensk krog i Hornstull.

VILL LÄRA MIG:

  • Att köra bil. Jag vill liksom bara lära mig en sak. Och det är att köra bil. Just nu känns det som en omöjlighet. Nått jag aldrig kommer klara. HUR trist är det inte att plugga teori egentligen? Och backa runt ett hörn. Hur jävla dyrt kommer inte detta att bli egentligen?

VILL HÄNGA:

  • På live-spelningar. Gick förbi ett brasiliansk krog här om dagen. Musiken dånade ut på gatan. Blev först chockad. Sen lite irriterad pga högt. Och sen ba SVINpirrig. Livemusik är så göttigt.
  • På stan. Och shoppa. Med mina vänninor. Jag och Carro upptäckte det roliga att gå på stan tillsammans. Man gör ju inte det längre. Man klickar liksom bara hem saker online. Jag vill gå i flotta butiker. Prova saker. Ta en vinlunch. Köpa nått fint. Ni fattar.
  • På Spa. Jag och H pratade om det. Myset i att gå på nått ställe med zenmusik, simma i nån pool, ligga på en sån där varm stol och kanske unna sig en behandling. Gud att få gå på spa. När händer det?

UTFLYKTER & RESEMÅL:

  • Vill åka till typ Österlen med den jag är kär i. Gärna typ sista helgen i september. Bo på nått B&B. Sitta på stranden i nån stickad tröja. Gå på nån hipp krog off-season. Hålla hand och ba myza.
  • Köpenhamn. Dricka GT’s i nån bar, röka inomhus och ha svarta coola kläder.
  • Va mycket på landet. Äta frukost i timmar. INTE gå i skogen pga björnrädsla och åka till silvergruvans loppis.
  • Åka ut till söderort mer och utforska. Har landat i att lilla jag kommer nog behöva flytta ut en bit från stan. Vill upptäcka Enskede, Tallkrogen och Bagis mer.

21
Göttigheter

Vill ni äta med mig eller?

30 augusti, 2021

Alltså jag är ingen foodie. Jag kan liksom inte ta inspirerande och göttiga matbilder. Absolut, ibland försöker man. Men för det mesta går det rätt mycket åt helvetet faktiskt. Senaste tiden har det blivit mycket utekäkande och typ allmänt lyxande. Jag har haft Augusti som ursäkt. Lite som att när Augusti över går alla tillbaks till rutiner. Man kryper in i sina grottor och typ stannar där tills solen börjar lysa igen. Man kommer ju knappt se en själ framöver. Okej det var lite överdrivet. Men jag tror ni fattar. Iallafall här är lite små härliga saker jag har ätit på sistone.

Jag och min kompis Steph käkade middag på Folkbaren i torsdags. Folkbaren är en institutionen tycker jag. En plats för misslyckade musiker, drömmande reklamare och nån skådespelare från tidigt tvåtusental. Det är alltid tvåtusen grader i lokalen och VÄLDIGT hög musik. Men trevligt ändå. Jag år råraka och drack cava. Kändes extremt lyxigt för att vara en torsdag. Rårakan fick bra betyg. Många av rätterna kunde man också få som 1/2. Det gillar jag. Och typ snygga män där. Får man säga så? En extremt nyskild aura dock . Vill man ha en snubbe som har två barn varannan vecka är folkbaren stället för dig.

På fredagen åkte jag hem till mina föräldrar för kräftkalas. Gud vilket gulligt ord. Kräftkalas. Mamma sa det hela kvällen. Blir varm i själen när jag tänker på att jag fick komma dit. Det var havskräftor, räkor, rökta räkor, hummersoppa och löjromspizza på menyn. Det bråkades absolut innan middagen pga lite väl mycket på menyn. Efter maten låg jag på soffan och tog en obligatorisk gubbtuta. Hjälpte jag till med disken? Absolut inte. Är det bara jag som blir ett barn hemma hos mina päron? Helt oförmögen att hjälpa till med nått. Sen satt vi i soffan och kollade på kristallgalan. Jag som ÄLSKAR tv blir ju helt pirrig. Mina fd kollegor var nominerade för årets livsstilsprogram. Tyvärr ingen vinst. Gick och la mig prick när galan tog slut. När blev jag en sån tant?

I lördags vaknade jag hos mamma. Det övningskördes på morgonkvisten. Jag har numera kört i 50 km/h, kört i rondell och parkerat näst intill perfekt om jag får säga det själv. Har kört i lite mer än en månad nu. Det går bra nu typ liksom. Och jag har min första körlektion på onsdag. 100% HJÄLP på den. Det äts otroligt mycket äggmackor just nu – kanske den bästa frukosten. Lingongrova, med ägg och kaviar. Är som besatt. Lagom slafsigt. Läser Tripprapporter just nu av Tone Schunnesson. Gillar inte. Otroligt besviken. På kvällen tog jag en promenad runt söder. Landade i 16 832 steg.

I söndags vaknade jag på ett jävla humör. Rövens röv var det. Jag kände mig bråkig, skör och tramsig. Allt blev som en tung tung sörja. Det kändes liksom. På eftermiddagen kastade jag in handduken. Det gräts nån timme. Sen kändes det lättare. Känslorna sitter utanpå på söndagar helt klart. Tack gode gud att jag hade bakat kärleksmums dagen innan. Det kanske åts en, två och tre stycken. Förra veckan var kämpig. Som tusan. Låt oss kalla det en mindre kris. Ny vecka, nya möjligheter. Värre kan det inte bli.

NU ska jag kolla på Zebrarummet. Jag vet inte riktigt hur jag känner för serien egentligen – men den har nått. Den har helt klart nått.

21
Söndagstankar

Det här med att ha rätt till sina drömmar

29 augusti, 2021

Jag har många pintrestboards. Olika mappar med olika teman. Mitt bästa är att scrolla en söndagkväll. Typ ha Parlamentet på tvn, vara nyduschad och ba scrolla och scrolla. Mycket är ytliga saker. Cowboyboots jag gillar, platser jag vill besöka eller hur jag vill att mitt framtida kök ska se ut. Har jag berättat att jag har gått en universitetskurs i hur man typ samlar inspo? Nej men ni hör ju. Gud vilken kompetens man besitter. Hur som haver – förut kunde jag sitta på pintrest i timmar. Jag försökte visualisera mycket och liksom lägga mina drömmar i olika fack.

Och sen händer livet. Man blir ledsen. Dumpad. Deprimerad. Eller ba tappar självkänslan. För ett par år sedan kände jag att jag hade en tydlig vision vad jag ville göra och vem jag ville bli. Jag hade Eyes on the Prize eller vad man skulle kunna säga. Nu känner jag mig ganska lost. Ifrågasätter mycket. Vill ställa frågan VARFÖR innan allt? Suget för allt det där finns kvar. Men jag vet inte hur jag ska formulera min dröm. Eller hur jag ens ska hitta dit? Jag vet att jag vill skapa innehåll. Jag är bra på innehåll. Jag kan innehåll liksom. Jag vill skapa tv-serie som får tonårstjejer att känna hopp och glädje. Jag vill prata om vettiga saker som är viktiga och som berör, kanske i en podd eller på radio. Jag vill skriva böcker som känns i kropp och själ. Sånna som är viktiga. Jag vill stå på scen också, alltså jag älskar att stå på scen. Jag har bara glömt hur man gör. Jag vet bara inte HUR jag ska börja med allt det här?

Jag känner att tiden är knapp och jag ursäktar mig själv med att tiden inte är rätt. Men jag vet inte om tiden någonsin kommer vara rätt. Jag väntar på min tur liksom. Men vad händer att det inte blir av? På den underbara och krisiga kräftskivan som pågick förra veckan pratade jag med min kompis E. Jag träffade E när jag var 21 första gången. Hon var min lärare(!!!!) i improvisationsteater. Några år senare korsades våra vägar igen. Och NU är vi vänner. Vi pratade om drömmar. Okej visst det är lite suddigt pga många glas vin. Men vi pratade om det där jag faktiskt vill göra. Jag har drömt om att få göra stora publika saker – saker folk ser. Saker folk berörs av. Men nu känner jag nästan en skam. Som att jag inte har rätt till mina drömmar. Varför skulle någon villa läsa, se eller ens bryr sig om NÅTT jag gör? E var fin. ”Du kanske bara har låtit dina drömmar vila lite”

Är det nu man tar sats eller? Jag har krisat hela veckan. Legat och tittat upp i taket. Tänkt ”vafan ska det bli av mig”. Eller är detta bara lite av min augustidepp? Inte vet jag. Jag vill att det ska finnas tid för mina drömmar och det jag vill. Men oron att inget ska ske. Det känns fan i hela mig. Det måste hända.

NU måste jag ba sluta. Detta för räcka för den här gången. Tack för lästid. Hoppas ni inte mår skit.

22
Äventyr Vackra saker

Du och jag – 7 år

27 augusti, 2021
Bild från 2018

Här om dagen var en viktig dag. Jag och min lägenhet firade 7 år tillsammans. Mina 30 kvadrat. På Skånegatan. I hjärtat av Sofo. VI firade 7 år tillsammans. Jag flyttade hit när jag var 20. Jag var arbetslös, hade flyttat hem från USA och hade absolut noll planer whatsoever. Typ lite som nu, bara att jag är närmare 30 och har INTE flyttat hem från USA. Hittade inga bilder från den eran. Minns att jag knappt var hemma så mycket första tiden. Började jobba i en butik, jobbade 60 timmar i veckan och sen var jag ute på krogen jämt. Hängde mycket på Berns och Solidaritet, drack vodka redbulls för 120kr och hade en partygarderob. Vem va man egentligen? Jag drömde mycket om att allt skulle hända. Hånglade mycket på lokal, kände mig rätt ensam och drömde egentligen bara om att bli nån.

Mitt ex. Vi bodde ihop.

Jag träffade mitt ex 2016. Rätt snabbt ”flyttade vi ihop” – fast vi erkände det aldrig. Inte nån gång på tre år. Han hade ALLA sina saker här. Bo inte med nån på 30 kvadrat. Det är så puckat. Och trångt. Speciellt inte om nån av er är 2.05. Minst 50 kvadde om man ska bo med någon har jag sagt nu. Det var otroliga år på nått sätt. Stökiga med så glad för dom. Jag gick från att va ute jämt till att typ plugga och göra matlåda. Blev lite vuxnare. Fick liksom koll på läget. Lägenheten var snäll mot oss båda tror jag. Den vaggade vår ångest och de oroliga själar vi var. Jag har lärt mig att inte ångra saker. Jag var 22 när vi träffades och om det är något jag tagit med mig från den tiden är att man INTE ska liksom bo ihop när man är så ung. Om man har förutsättningarna för att kunna ha sin egen grej. Ha det. Jag tror att det är viktigt att inte jiddra om vem som ska diska och varför man inte handlat mat. Ha din egen skit. Stressa inte fram nått vuxenliv.

Vintern 2019/2020

Sen hände nått. Det tog slut. Jag blev singel vid 25. Blev färdigpluggad och började liksom en karriär. Och var sjukt lost. Okej, är alltid lost men på en ny nivå. Var rätt deppig, kände mig ganska obekväm i det mesta. Tänkte alltid ”Vafan ska det bli av mig”. Där nånstans vaknade en ny Elinor. Tackar Berka mycket för det. Läggan blev en trygg plats för många. Det blev mycket förfester, sena middagar och takeaway. En del efterkakor också. Sena nätter när många människor möttes. Där nånstans föddes spellistan middag hos Hurricane Mitt i stormen så var lilla läggen så fin mot mig. Jag målade den grön. Skaffade massa blommor. Och levde på rätt rejält. Det var så mycket bakisångest i lägenheten. Kaninpuls vid 03:45 varenda söndag. Gud saknar den tiden – kommer den någonsin komma tillbaks?

Jag känner en sån sorg att vi förmodligen kommer skiljas någon gång. Jag och läggan kanske inte är menade forever typ. Jag har hatat läggan ibland. Speciellt när det är något jag inte når pga högt till tak eller typ känt att den är lite liten pga att andra saker har tyngt min själ. Alla pratar om förändring, och jag förespråkar det. Men måste man ALLTID flytta? jag vet inte. Jag tänker på allt som har hänt här inne. Allt bölande, alla minnen och alla skratt. Jag förstår att om ett år eller två kanske det är dags för nått nytt men just nu vill jag inte ens tänka på det. Jag har blivit en människa här. En vuxen,. Nån som reflekterar, nån som är påriktigt och typ nån som tar hand om sig själv. Jag har lärt mig att laga mat här. Lärt mig hur man är som flickvän. Men jag har också lärt mig hur jag hanterar kriser och storm. Det här är mitt hem och jag är så tacksam för det. Fina fina läggan. Tack för allt.

28
Vardagsbabbel

JAG VÄLKOMNAR MINA RÄDSLOR

26 augusti, 2021
Innan kräftskiva. Glad. Pepp. Stark.

Var på kräftskiva här om dagen. Det var KALAS. Jag blev kalas. Eller ja, ALLA blev kalas. Gud vad det är härligt att bli kalas i tryggt sällskap. Lite mys, bli lite gråtig och prata fina saker och sen skrikgråta till wuthering Heights. Iallafall, under kräftisen kom det fram. Mina nojor. Mina rädslor. Min ängslighet. Helt plötsligt hade jag listat precis ALLT jag vad rädd för inför ett nytt sällskap av människor. Jag har en bild av att jag är en liten cool människa. Modig. Vågar slänga mig ut liksom. Men nä. Efter den kvällen insåg jag att jag är en så ängslig person. Här kommer några saker jag nu har avslöjat för världen jag är fullkomligt livrädd för

RYMDEN

Måste vi öppna den dörren? Okej jag gör det. Lite snabbt. Ni vet rymden, svarta hål, en STOR stjärna som kommer släckas, nya galaxer, liv på andra planeter. Det är så jäkla svindlande och läbbigt. Mitt absolut mörkaste. Känns inte allt bara lite övermäktigt och meningslöst när man tänker på det? Typ som att inget spelar nån roll. Allt kommer ändå ta slut nån gång? Allt man jobbar för liksom? Ingen kommer bry sig om jag skriver ett mästerverk eller gör världens bästa serie. Det kommer ju bara bli SVART. AJA, min kompis Elin påminde mig iallafall om att det är typ helium i ryyyymden. Så om man någonsin kommer svingas ut i det okända och sugs in i ett svart hål. Så kommer mitt ”hjäääälp” vara i ett väldigt kul och pipigt tonläge. Det är ju lite kul iallafall

BJÖRNAR

Jag är SÅ rädd för djuret Björn. Alltså inte människor som heter Björn – blir ett sällskap av män som heter Björn … BJÖRN-AR? Aja. Har en riktigt Björnskräck. Alltså sån där som gör att jag typ hatar att gå i skogen på landet pga att NÅN på byn såg en björn där cirka -98. Alltså dom såg inte en Björn på byn, utan nån i byn såg en björn. Trodde det skulle bli bättre av att se Grizzly Man. Det blev det inte. Rekommenderar dock att man ska se den. Förresten det var en Jägare i Strömsund(VÄGRAR GOOGLA VART DET LIGGER) som blev biten i rumpan av en björn. Lyssna om du vill må skit.

FRILANSA

På kräftskivan kom det upp minst TVÅ gånger att jag borde börja frilansa. Det finns ett pirr i mig när jag tänker på det. Gillar tanken av att vara fri MEN också fullkomligt livrädd också. Jag behöver min flock, ett gäng, en plats att vara på liksom. Tanken av att ingen skulle vilja ha en eller ens kompetens är ju helt förödande. Jag skulle ju bryta ihop. Och TBH, frilansa inom vad? VEM skulle vilja ha mig? OCH TILL VAD? Aja. Får nog suga på den där karamellen ett tag till.

Dagen efter kräftskivan. Skör. sårbar och med gårdagens smink.

HAV

Alltså jag är inte rädd för vatten liksom. Absolut har respekt för det. Men har surfat typ en gång och det gick rövdåligt och har liksom noll problem att bada. Förutom lite i Årstaviken pga alltid redo att det ska flyta upp ett lik till ytan. Läskigt. Men ÄR liksom inte rädd på det sättet. Men havet att det är så stort – och djupt. Och vi har noll koll kring vad som finns där nere. Och det skrämmer skiten ur mig. Det är så MYCKET liksom. Jag och min manliga bekant övervägde att se en havsdokumentär. Jag fick kväljningar på två röda och övervägde att kräkas i ren skräck.

ATT TIDEN ÄR KNAPP

Den gamla vanliga. Saker går framåt. Livet döden och allt i mellan. Kan drabbas av ren panik att allt det där sker. Och det sker precis framför en. Det är så vidrigt på nått sätt. På kräftisen blev det otroligt böligt i slutet av kvällen – vi satte på Father and son samt The sound of silence. Det gräts hysteriskt. Gud vad man inte uppskattar nuet alltid – och allt det där man inte säger till dom man älskar för att man liksom tar det lite för givet och dom där sakerna man inte gör för att man är rädd. Fyfan. Usch. Klump i bröstet. Krama era föräldrar, säg att ni älskar era närmsta och våga. Fan vad det är viktigt att våga.

BASTA

Usch. Basta. Det hemskaste jag kan tänka mig. Och att folk gör det frivilligt – NEJ TACK. Där sitter man i ett vidrig tryck och bara svettas. Saker jag tycker illa om är liksom tryck över bröstet pga påminner om panikångest och värme utan luft. Nej jag hoppar det. Man tack för inbjudan.

Döm mig inte för detta. Jag är ängslig. Lite trasig. Och rädd. Rädd för kanske puckade saker. Men då får det väl vara så. Inte bryr jag mig. Ikväll ska jag äta middag med Steph. Det ska lyxas. Gå på folkbaren. Tänk vilket liv man får leva.

22
Okategoriserade Vardagsbabbel

Göttiga saker från mitt liv den senaste veckan

24 augusti, 2021

Min former workbestie och jag jobbar ju inte varje dag nu för tiden. Nej men alltså it’s heartbreaking. Man är så van att liksom alltid kommunicera om ALLT hela tiden. Tror typ att det var lite av en mardröm för våra kollegor när vi satt mitt emot varandra. Ett konstant fnitter pågick. GUD vad jag saknar att ha kollegor känner jag nu. I fredags var det mycket som skulle ventileras. Till en början skrevs det febrilt sen övergick det bara till goa ljudklipp. Så mysigt. Fanns det en tanke att ringa varandra? Absolut inte. Är det här den nya umgängesformen? Är detta att livepodda? Kanske vad vet jag. Kul vare iallafall.

I lördags var jag på kräftskiva på Gålö hos Lisa. Där var Berka(gulliga tjejen på bilden) och hennes kille. Berka träffade jag via mitt ex. Sen blev vi polare. Sen blev jag polare med Berkas polare och på den vägen är det. Faktumet är att jag är så tacksam för det. Tänk vad fina saker man kan få av sitt ex. Eviga vänskaper. Kräftskiva tog jag noll bilder på pga URtrevligt. Men dagen där på fick jag titta in i Berkas snubbes van. Förlåt HUR coola vänner har jag inte? Dom ska åka till AFRICA(hör ni Toto låten i era huvuden nu? hoppas det) nästa vår i sin van. Det är så coolt. Dom är så coola. Gud. Hur orkar dom med en liksom?

Har fått en sån jäkla dille på ägg och kaviar mackor. Gärna med lingogrova. Är verkligen det absolut enda jag vill äta just nu. Tänker ofta på mina matvanor. Hur dom ofta blir lite maniska. Hittar jag något jag gillar kan jag liksom inte balansera det. Då är det 100% all in i det. Hela sommarn har det varit rökta räkor och lakrits. NEJ jag är inte på smällen. Har liksom cravings utan att va gravid. Man kan faktiskt det. Tror jag. Förresten Berka berättade att mini-piller var typ 90% säkert här om dagen – kände mig kränkt. Tar dom absolut aldrig vid samma tid heller. Kanonvuxen är man verkligen.

Förresten jag har så mycket idéer om saker jag vill skriva. Men VAD vill ni läsa? Ni är ju några nya som tillkommit här. Känner mig lite lost i att hitta en balans just nu. Vad är kul och vad är mindre kul? Vill ju liksom fortsätta hänga mer er.

16